Repslagaregatan 15 i Linköping. Reveterat trähus i två våningar. Gulputsad fasad med pilastrar och friser i återhållsam nyrenässans. Frontespis och takkupor med rundbågiga fönster. Huset uppfördes omkring år 1880 av byggmästare Oscar Nylander. Dokumentation av Östergötlands museum kort före rivning.
Från 299 kr
Motiv från dokumentation av Ekmanska gården i Linköping. Vid tiden för Östergötlands museums undersökning 1950 hade gården länge varit rivningshotad. Inte minst stod gatuhuset i vägen för en önskvärd breddning av Ågatan. Gårdens hus kom följdaktligen att nedmonteras men lyckligtvis för att flyttas till friluftsmuseet Gamla Linköping. Här en vy från gården med blicken vänd mot söder.
Vid Trädgårdstorgets nordöstra del låg fram till slutet av 1930-talet den så kallade Mörnerska gården, efter den från 1902 nye ägaren även kallad Wentzellska. Bilden är emellertid tagen från Sankt Larsgatan och visar husets gårdssida. I samband med rivningen flyttades upplysningsvis den bastanta trappan till Svenneby herrgård.
Gårdsinteriör från Storgatan 68 i Linköping. Vy mot söder och Sankt Korsgatan som skymtar genom bodens valv. Tiden är omkring förra sekelskiftet.
Medfaret fotografi som likväl förmedlar exklusiv vy längs Ågatan i Linköping. Bilden visar gatans sträckning västerut från Hamngatan. Till höger skymtar Emanuelskyrkan, i fonden anas stiftets domkyrka.
Detta bostadshus i kvarteret Vävstolen låg vid Grytstorget där statyn av Moa Martinsson idag står. Omgivningen finns kvar idag som västra delen av Industrilandskapet och inrymmer bland annat LiU - Campus Norrköping. Bevarade planritningar visar att byggnaden inrymde åtta enrumslägenheter med kök i två identiska våningar. Bilderna togs i samband med rivningsbeslut 1951.
Översiktsbild inom kvarteret Dalkarlen i Norrköping. Trähuset i förgrunden har tillhört det garveri som under 1700- och 1800-talen drevs på platsen. Idag ligger Dalkarlens studenbostäder på den gamla garveritomten. Kvarngatan 13 motsvarar idag Kvarngatan 9. Vy mot söder.
Gårdsinteriör från Nygatan 8 i Linköping. Fastigheten låg tills det revs i kvarteret Drabantens nordvästra hörn mot Snickaregatan och kom att dela sitt öde med närmast all äldre bebyggelse i området under 1960- och 1970-talens rivningsvåg.
Sanering i kvarteret Brevduvans inre. Här rivs en utdömd verkstadsbyggnad. Foto 1971.
Den sista delen att saneras längs Storgatan i Linköping var de uttjänta husen inom kvarteret Blåklockan intill gatans östra ände. Här hukar sig det gamla bostadshuset vid Storgatan 5 intill det moderna. Här dokumenterat av Östergötlands museum inför rivning.
Sankt Kors kvarter 18 var gårdens gamla beteckning och från den flydda tiden mindes månne äldre Linköpingsbor det mer folkliga namnet Winnerstrands gård. Fotoåret 1929 var han sedan länge bortgången men hans hus stod kvar i hörnet Nygatan-Apotekaregatan och skulle så göra ännu en tid. Vy från söder.
Hunnebergsgatan 13 och15 i Linköping. Vy från sydväst 1929.
Linköpings sparbank på nuvarande adress Sankt Larsgatan 19. Byggnaden uppfördes som bank 1860 av byggmästare Jonas Jonsson, som även stod för ritningarna i för honom så typisk empirestil. Sparbanken kom att driva sin verksamhet i huset tills det nya bankhuset strax intill stod klart 1911. Foto omkring förra sekelskiftet.
Panorama över Linköping omkring år 1900. Vy mot norr från utsiktstornet Belvederen.
Ett illustrativt panorama över Linköpings västra delar. Av mer monumentala anläggningar kan till vänster lyftas stadens vattenreservoar och länets cellfängelse. Därefter är Linköpings slott och domkyrka är lätt igenkännliga liksom Trädgårdsföreningens vida utbredning i bildens förgrund. Däremellan finns mycket att finna för den intresserade, främst utmed Barnhems-, Djurgårds- och Drottninggatan.
Del av Stora torget i Linköping 1926, lätt igenkännlig även för dagens förtrogna med platsen. Den gamla stadsgårdens ägare och nyttjare har naturligtvis bytts ut genom åren. Länge hette de Carl Jakob Anderson och Vilhelm Beckman, vars rörelse kom att överleva dem bägge.
Vy mot Sankt Larskyrkan i Linköping. I tid kort före 1906-07 års ombyggnad som bland andra förändringar gav kyrkan ny tornhuv.
Från gården till Storgatan 3 i Söderköping. Vy mot Smedsgränd.
Paradstråket Drottningsgatan lades ut under det senare 1800-talet för Linköpings bebyggelsemässiga utvidgning. Gatans norra sida har i stort bevarat de ursprungliga husen. Drottninggatan 33 närmast betraktaren är dock saknad.
Gårdssidan av Drottninggatan 46 i Linköping. Dokumenterad 1956, kort före rivning.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.