Ett vårdbiträde/undersköterska sitter på ett järnstaket i en fönsteröppning omgiven av slingerväxter, loftgång i Mölndals sjukhus 1939 - 1941. I bakgrunden ses hus utmed Länsmansgatan och i fonden skymtar Fässbergs kyrka. Bilder från fotoalbum vid Mölndals lasarett/sjukhus 1939 - 1941 på bland annat givarens mor Ester (född Johansson) tillsammans med kollegan/väninnan Aina Englund. De arbetade på den manliga kirurgavdelningen som vårdbiträden/undersköterskor. Relaterade motiv: 2024_1542 - 1617.
Från 299 kr
Vy över Motala ström i centrala Norrköping. I fonden ses stadens centrala industriområde med bland annat Norrköpings bomullsväveri och bryggeriaktiebolag. Bortom dessa skymtar taket på Strykjärnet. Spången över strömen är vid denna tid hela 93 meter lång men kommer 1926 kortas med 70 meter. På östra sidan strömmen, vid Refvens grund, ses de fyllandsmassor som ger grund till Strömsparken. I förgrunden till höger ses Ringborgska huset invid Carl Johans park.
Ninnie Tobiasson (född Johansson 1937) promenerar nedför Krokslättsskolans skolbacke med dottern Ilse (född 1960, gift Glimberg) liggandes i barnvagnen. De har varit på besök hos mormor och morfar som bodde i en lägenhet snett mittemot skolans framsida (byggnaden är riven). Familjen har sett ett TV-program då prinsessan Margret (1930 - 2002), grevinna av Snowdon, år 1960 gifte sig med Anthony Armstrong-Jones (1930 - 2017). I fonden mellan träden skymtar Krokslätt och dess fabriker till höger.
Långsele station på stambanan genom Norrland 1893. Bortåt i bild är i riktning mot Sollefteå respektive Boden. Stationshuset syns till vänster i bild och i högra fonden syns vattentornet. De tre ångloken är från vänster Kc 302 "Ambjörn" tillverkat av Nohab, Nydqvist & Holm 1881, Omlittererat 1882 till SJ Kc1 302 och från 1904 till littera SJ Kc5 302, okänt Fb-lok samt SJ Kc4 367, tillverkat av Motala 1888, omlittererat 1891 till SJ Kc5 367.
Vy från Störtfjället över stora delar av centrala Mölndal. Närmast i bild ligger bostadsområdet Silverskatten i rött tegel. Bakom detta, snett ovan till höger, ligger Kvarnbyskolan. Till vänster i bild ser man det pampiga "slottet" som en gång i tiden var Papyrus disponentvilla, idag förvaltat av företaget Forever Living. I fonden till vänster ligger Åbyområdets lägenheter i gult tegel. Den skogsbeklädda kullen bakom höghuset på Storgatan är Åbykullen.
Utsikt från stadsdelen Trädgården i nordost mot Mölndalsbro i sydväst. Vägen strax nedanför är Torggatan. I mitten ligger det röda tegelhuset som är både Polishus och Passexpedition. Mittemot ligger bostadsområdet Timmermannen på Torggatan 64. I fonden ser man Mölndals stad breda ut sig över de tidigare ängsmarkerna. Byggkranen står placerad mitt i SCAs nya kontorsbyggnad vid Mölndals bro. Riskullaverkets skorsten syns långt bort, mitt i bild och Fässbergs kyrka tronar på sin höjd.
I fonden syns Riskulla som ursprungligen var några gårdar på en kullig och risbevuxen mark i Balltorp. År 1984 byggdes fjärrvärmeverket Riskullaverket (Mölndals Energi), vilket för det gamla ortsnamnet vidare. I förgrunden syns Pedagogen Park (f.d Lärarhögskolan) som invigdes 1974. Den ljusgrå byggnaden till vänster är KappAhls lager och den mörkgrå, låga byggnaden till höger är elektronikföretaget P Dahl (Gammagatan 1). Framför detta företag går landsvägen Frölundagatan.
Vy från Lelle-Börjes trappor, som från Kryssgatan leder ner mot Torggatan (f.d Trädgårdsgatan). Trapporna kallas även "Börjes Trappor". Enligt gatunämndsbeslut från 1926 skulle gångvägen och trapporna kallas Trädgårdsstigen. Namnet kom emellertid aldrig att användas. Den vita byggnaden i mitten är Passexpedition, en del av Polishusets röda tegelbyggnad på Torggatan 3. Till höger ser man bostadsområdet Timmermannen på Torggatan 64. I fonden ses Bifrostområdet nedanför Västerberget.
Karnevalståg. En situationsbild från ett karnevalståg, förmodligen från början av 1910-talet med Rantens stationshus på flaket. Inskriptionen är Falköping - Ranten. Observera krutflaggan. I vagnen: Lokeldare Nils Ström. Till höger lokmästare S.R.E. Alexandersson, Ranten. Närmast till vänster Nordins smedja, där "Ballerstenen" hade sin plats, innan den flyttades till Stadsparken. I fonden Väderkvarnen innan den miste sina vingar och sedermera drevs med elektrisk kraft. Till höger om kvarnen Samskolan.
En liten gosse tittar förundrat mot den sannolikt välklädde fotografen och hans otympliga kamerautrustning. Den pensionerade generalmajoren Fritz Lovén dokumenterade flitigt sin hemstad Linköping och rimligtvis visste han vad pojken levde i ovetskap om, att miljön i hans kvarter inte var för evig. De gamla trähusen skulle i själva verket rivas kort efter mötet för att ge plats för det så kallade Borgarhemmet med fasader utmed Apotekaregatan och Nygatan. Den gamla gårdens gatuhus mot Nygatan ses i husradens bortre ände. Det höga fasaden som anas i fonden motsvarar dagens Nygatan 39. Foto omkring 1910.
Vykort, "Varberg. Bäckgatan." Gatan ses från korsningen med Kungsgatan med hörnet av Stadshotellet till höger, kv Läkaren. Ett stycke ner längs gatan ses skylten och ingången till Källaren Munkens festvåning. Restaurangen med detta namn fanns under åren 1925–1977 och var ett billigare, folkligare alternativ till Stadshotellets första klassens restaurang. Fram till 1959 låg Munkens restaurang på entréplan, där Varbergs Stadshotells restaurang ligger idag. Nedanför Munken ligger Dahls kött- & charkbutik samt C J Olssons sko & läderhandel. På hörnan till huset i kv Gästgivaren till vänster ligger entrén till Erikssons butik, som skyltar för konserver, och längre ner ses Textilboden. Längs gatan ses tre olika färdmedel: cykel, bil och häst. I fonden Varbergs fästning.
Framställning med tekniska brister som detta till trots bär stora värden. Vy från Risbrinkens höjder mot Hejdegården med Tannefors i fonden. Närmast åskådaren till vänster den charmerande stadsägan 487 utmed Risbrinksgatan, vars numera ödetomt ännu skvallrar om livet som här passerat. Till höger ses den ännu bestående Druidgården. Längs Hejdegatan har stråkets första hus rests. Hejdegatan 14 byggs i stunden ut med en länga jäms den ännu inte utlagda Villagatan. Fastigheten kom vidare att erhålla adressen Villagatan 1. På Tannefors-sidan finns annat att upptäcka för den intresserade. Odaterad bild som kan preciseras till 1913.
En för Linköping sällsynt dokumentation från området av Kanberget. Fotoåret var 1916 men miljön är påfallande sig lik till våra dagar. Vy västerut från det så kallade Lorichska huset med blick över gården till Storgatan 84. I fonden skymtar villorna Kaserngatan 7 och till höger nummer 5. Vad som försvunnit sedan bilden togs är trähusen hitom villorna. De tillhörde Wahlbecks repslageri som vid tiden ännu bedrev sin verksamhet från Kanbergets norra delar. Annat som försvunnit är stadens vattenreservoar som tornar upp sig till vänster i bild. Efter att det intilliggande vattentornet invigts 1910 kom den öppna vattenanläggningen så småningom att tas ur bruk och vidare rivas.
Ett fruset ögonblick från Linköping 1903. Vy från det sedermera utlagda Vasatorget med blicken vänd rakt österut. Vid tiden var som synes ännu inte heller Vasavägen utlagd i området. En idé som snart skulle bli en verklighet var dock stadens nya teater. Här ser vi teaterbyggnaden till fullo rest men ännu i avsaknad av sin gulmenade puts. Från vänster ser vi för Linköpingsbor välbekanta byggnader i Miljonpalatset, i fonden Överstehuset med grannfastighet och invid teatern Brandstodsbolagets vid tiden helt nyligen färdigställda kontor. Övrigt att notera i bilden är att stadens sanitetsproblem nu tagits på allvar och att stora resurser nedlades på funktionella avloppssystem.
Oscar Fredriks bro, namngiven efter kung Oscar II, byggd på 1830-talet. Det var den femte bron i ordningen på platsen. Den första bron byggdes 1614 och bekostades av hertig Johan av Östergötland. Bron bar namnet Saltängsbron och ledde till Nya Staden på Saltängen. Sedan år 1980 bär bron åter det namnet. Brons fina järnsmidesstaket pryder idag det norra brofästet invid Samarien, terassen mellan Motala Ström och Carl-Johans park. Byggnaderna i fonden är sett från vänster det Ringborgska huset (1784), Stadshuset (1802), Stora Hotellet (1854) och därbakom taket på Teatern (1908).
En sparsamt förekommande vy från Linköping. Tiden är omkring 1895 och vi ser staden i dis från Sankt Larsgatans norra ände. Omedelbart till vänster om korsningen med Järnvägsavenyn/Vasavägen ligger ännu stadens gasverk. Det kommer inom kort att flyttas till ett säkrare läge i stadens norra utkant och tomten ge plats för Linköpings Litografiska AB. Mittemot gasverket, på motstående sida av Sankt Larsgatan, är tomten för det blivande Frimurarehotellet ännu obebyggd. I fonden märks Sankt Larskyrkan som alltjämt bär sin gamla tornhuv. Med konstraterad arkitektur ser vi i bildens absoluta förgrund en enkel byggfutt, som möjligtvis skvallrar om bygget av fotografens utsiktsplats, dagens fastighet Sankt Larsgatan 5.
Djurgårdsgatebacken i Linköping. Ett fruset om än arrangerat ögonblick där hela och rena barn visar prov på hjälpsamhet. Området utmed Djurgårdsgatans vänstra sida hade vid tiden börjat bebyggas med en relativt brokig samling bostäder. Platsens forna utjordar med åkerlyckor hade lagts igen och givit plats för enkla hus för att möta den stora inflyttningen till staden. Stolplyckans barnrikehus kom med tiden kanske inte att främst förknippas med renlighet och prydlighet men gav ändå omvittnat utrymme för glädje och gemenskap. Vid fototillfället bodde upplysningsvis fotografen i det tornförsedda huset i fonden.
Restaurang Pehrssonska trädgården. Det var Börje Pehrsson som 1865 köpte lasarettsläkare Jakob Strömquists då tämligen nybyggda villa och öppnade där ett sommarvärdshus, då benämnt "Börje Pehrssons". Detta blev mycket populärt både bland stadens folk och tillresta kurortsgäster. Bilden är tagen från nuvarande Södra Hamnvägen, huset i fonden är en paviljong kallad "Baden-Baden". Strax framför skymtar musikpaviljongen med spira på taket uppförd 1879. Huset t v är restaurangbyggnaden längs med Västra Vallgatan, med veranda åt väster. Huset t h är danspaviljongen byggd 1882. Bildens beteckning är "Personska trädgården".
Bilden visar ett mindre sällskap som går i parad. I täten går en fanbärare (en officier) med en tretungad örlogsflagga. Han bär en svart uniform med skämmössa och handskar. Fanan håller han med högerhanden och fanstången vilar på hans axel. Bakom honom finns åtta personer varav ytterligare en är officierare och sju är rekryter, alla klädda i sina respektive uniformer. Rekryterna har också gevär med sig. Fonden utgörs av stadsbebyggelse och strax bakom sällskapet till höger ses en grupp barn och till vänster en gengasbil.
På bilden syns unga män öva med gevär. De är fjorton till antalet och befinner sig till höger i bild, upprade från förgrund till mellangrund. Alla siktar med sina gevär snett uppåt vänster. Samtliga är klädda i uniform komplett med mössa, bussarong med sjömanskrage, byxor och skor . Till vänster i mellangrunden står ett högre befäl klädd i uniform: skärmmössa, jacka, byxor och skor. Det går inte att avgöra hans tjänstgöringsgrad utifrån bilden. Fonden utgörs av en byggnad som har identifierats som Kasern Jarramas, en av kustartilleriregementets anläggningar.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.