Kungsstenen vid Stensjön i Mölndal den 16 april 2008. Den så kallade Kungsstenen har inskriptionen C XIV J 1819 (Carl XIV Johan). Detta var den fasta utgångspunkten för uppmätning av Mölndalsfallen år 1819 då kvarnfallens olika fallhöjd och gränser bestämdes. Enligt uppgift skall man även ha använt Kungsstenen som vattenmärke. Stensjöns vatten fick inte dämmas upp så att det steg över Kungsstenen.
Från 299 kr
I början av 1940-talet bedrevs icke-förstörande arkeologiska utgrävningar i kv Valnötsträdet i Kalmar. Det innebär att man lämnade kvar alla fasta konstruktioner som murar och trappor, något som varit till hjälp under de utgrävningar som bedrivits under 2000-talet. Steg och stensättning vid trappan.
I början av 1940-talet bedrevs icke-förstörande arkeologiska utgrävningar i kv Valnötsträdet i Kalmar. Det innebär att man lämnade kvar alla fasta konstruktioner som murar och trappor, något som varit till hjälp under de utgrävningar som bedrivits under 2000-talet. Den här bilden visar en trappa strax innanför gamla grinden vid vaktmästarebostaden 1942.
Kort- kort på jobb 2 augusti 1966 En ung kvinna med långt hår, långärmad tröja, kort kjol, halsband runt halsen och med sandaler på fötterna står inne i en lokal fylld med bilar. Två skyltar hänger i taket. På den ena står det: "Billigare reservdelar" och på den andra står det: "Fasta reparationspriser."
Högvatten i Bollnäs omkring 1924. Närmast till höger Tingshuskaféet, fastigheten strax bortom innehöll bl a Fahlens Sliperi. I bakgrunden till höger skymtar gaveln av "Fasta Skolan" (numera Odenskolan). Det grå huset i bildens mitt är Lewréns, det översvämmade huset till vänster hörde senare till E A Nyströms fastighet. Bakgrunden i mitten är Ohnbacken, fabriksskorstenen är SJ-verkstadens. Vattnet kallades "Katthavet".
Korsningen Nygatan-Bokhållaregatan i Linköping med kameran vänd mot norr. Motivet var ingen slump för fotografen som satte värde i att dokumentera förändringar i hemstaden. Här tog den snart 86-årige före detta översten Fritz Lovén fasta på att traditionstyngda restaurang Druvan rivits och lämnat en glugg i gatubilden. Året var 1930 och nästkommande år kom utrymmet vara fyllt med ett nytt och modernt affärs- och bostadshus.
Porträtt av fotograf Svante Leonard Rydholm. Svante Leonard Rydholm var en relativt etablerad konstnär som anammat fotoyrket genom anhöriga i hemorten Uddevalla. Inflyttad till Linköping 1860 kom han till Linköping för att starta fotoverksamhet i änkefru Dahlmans trädgård, och blev därmed stadens andra fasta fotograf. Vidare drev han rörelsen från Kungsgatan 5 för att senare flytta till Ågatan 35. Han var framgångsrikt verksam i Linköping till 1882.
Statens Järnvägar, SJ Å 1474. Ljungströms Turbinlok med tåg. Fredrik Ljungström, år 1922, konstruerade två stycken snälltågsturbinlok, SJ lok litt. Å, vilka blev byggda av Nydqvist & Holm i Trollhättan. Dessa lok skilde sig i många avseenden från det vanliga ångloket. Turbinloket bestod nämligen av två sammankopplade fordon, pannvagnen och kondensorvagnen. Pannvagnen som saknade drivhjul, vilade på en tvåaxlig boggi samt tre fasta bäraxlar. Det var det största ångloket vid SJ. Turbineffekt 1.800 hk. Skrotades 1935 i Örebro.
Lokomotiv, tillverkat vid Motala Mekaniska Verkstad, 1894. Lokomotiv för Helsingborg - Hessleholms Jernväg. Spårvidd: 1,435 m. Hjulbas, lokomotivets fasta: 4,120 m. Hjulbas, likomotivets totala: 6,020 m. Hjulbas, lok med tender: 11,620 m. Drifthulsdiameter: 1,410 m. Cylinderdiameter: 0,430 m. Slaglängd: 0,310 m. Eldyta: 103 g. qv.m. Rostyta: 1,8 g. qv.m. Ångtryck per. qv.cm: 11 kg. Drifthjulstryck: 33400 kg. Lokomotivets vikt i tjänst: 39000 kg. Tenderns vikt i tjänst: 22000 kg. Tenderns kolrum, vikt i tjänst; 2200 kg. Tenderns vattenrum, vikt i tjänst: 9000 kg.
Hellefors Bruks AB Lokomotiv 1 tillverkat vid Kristinehamns Mekaniska Verkstad 1883, Kristinehamn. 6-hjulig, 6-kopplad med tankar mellan framplåtarna. Cylinderdiameter: 166, slagets längd: 320, drivhulens diameter: 600, fasta hjulbasen: 1940, spårvidd: 742, allt mätt i millimeter. Ångtryck: 12 atm. Dragkraft: 880 kilo. Vikt i tjänst: 7000 kilo. Kolboxens rymd: 168 kilo. Vattentankens rymd: 565 liter. Befprdrad bruttolast i stigning 1:50 med 12 kilometers hastighet per timme 36 ton exl. maskinen.
Huset är förmodligen stadens äldsta i relativt ursprungligt skick bevarade större trähus. Den ursprungliga inkörsporten till gården byggdes dock igen i början av 1900-talet. C.A. Wahlbom inköpte fastigheten 1815 och 1907-1936 ägdes den av stadsarkitekten J. Fred. Olson. Han satte sin prägel på interiörens färgsättning och fasta inredning i konstnärerna Carl och Karin Larssons anda. Gårdens timrade loftbyggnad är sannolikt från 1600-talet och enligt uppgift flyttad från Gamla Staden.
Lövsta dokumentationen: Tre dagar under vinter/vår 2003-2004 dokumenterade Etnolog Peter du Rietz och fotograf Nisse Cronestrand lövsta sophanteringsområde i Hässelby väster om Stockholm. Den omfattar byggnader, miljön, och människor. Den mesta tiden lades på den gamla sopförbränningsanläggningen, miljöstationen och destrution av kyl & frysskåp. Bildtext: Lövsta sopförbränningsanläggning 2004. Manöverhytt för kranförare på Lövsta sopförbränningsanläggning. I och med moderniseringsarbetet av sopförbränningsanläggningen 1962-72 installerades två fasta manöverhytter för kranförarna som skötte de två skoporna i bunkern. År 2004 har sopförbränningsanläggningen fått påhälsning av klottrare.
Lövsta dokumentationen: Tre dagar under vinter/vår 2003-2004 dokumenterade Etnolog Peter du Rietz och fotograf Nisse Cronestrand lövsta sophanteringsområde i Hässelby väster om Stockholm. Den omfattar byggnader, miljön, och människor. Den mesta tiden lades på den gamla sopförbränningsanläggningen, miljöstationen och destrution av kyl & frysskåp. Bildtext: Lövsta sopförbränningsanläggning 2004. Korridor högst upp i anläggningen som förbinder de två manöverhytterna för kranförare. I och med moderniseringsarbetet av sopförbränningsanläggningen 1962-72 installerades två fasta manöverhytter för kranförarna som skötte de två skoporna i bunkern.
I början av 1940-talet bedrevs icke-förstörande arkeologiska utgrävningar i kv Valnötsträdet i Kalmar. Det innebär att man lämnade kvar alla fasta konstruktioner som murar och trappor, något som varit till hjälp under de utgrävningar som bedrivits under 2000-talet. Den här bilden visar en trappa strax innanför gamla grinden vid vaktmästarebostaden 1942. Trappan sedd från dörröppningen. Steg av ett skift på flatan under, ett rullskift över. Spindel av halvcirkelformig formsten. Planer av kalksten.
I början av 1940-talet bedrevs icke-förstörande arkeologiska utgrävningar i kv Valnötsträdet i Kalmar. Det innebär att man lämnade kvar alla fasta konstruktioner som murar och trappor, något som varit till hjälp under de utgrävningar som bedrivits under 2000-talet. Den här bilden visar en trappa strax innanför gamla grinden vid vaktmästarebostaden 1942. Fynd av trappa strax innanför gamla grinden vid vaktmästarebostaden 1942. Foto Ing. Bengtsson.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.