Det så kallade Gröna huset -ibland kallat gult- uppfördes ett fåtal år in på förra seklet. Byggherre var virkeshandlare Gustaf Nilsson, som även kom att flytta in i det färdiga huset med sin familj. Som varande virkeshandlare får vi förmoda att tillgång på trävaror inte fattades. Huset blev också det pampigaste i den framväxande stadsdelen Stolplyckan.
Från 299 kr
Bostadshus utmed Nya Tanneforsvägen i Linköping som vid tiden för bilden kommit i vägen för stadens utveckling. Inklämd vid stadsdelens stationsområde och invid det expanderande SAAB kom huset vidare att rivas. Östergötlands museum dokumenterade det dessförinnan. Foto 1949.
Läkarebostaden i Kisa på ett brevkort från tidigt 1900-tal. Vid tiden disponerades bostaden av lasarettsläkaren Johan Gustaf Bexelius tillsammans med hustrun Anna Frölich.
Ett exempel på borglighetens gängse önskemål att i äldre tider låta dokumentera sina stadsvåningar. Här en mindre skrytsam interiör från kapten och lektor Samuel Lidmans arbetsrum i Linköping. Bilden är odaterad och för Lidmans del finns ett flertal adresser att välja bland. Troligtvis rör det sig i detta fall om någon av hans två bostadsadresser han innehade från sin återinflytt till Linköping 1895 fram till sin död 1897, Apotekaregatan 8 följt av Drottninggatan 33.
Kungsgatan 37 i Linköping har vänt sina väl avvägda proportioner mot gatan sedan tillkomsten omkring 1865. Byggherre var apotekare Anders Wigander men huset folkliga namn som Möllerska villan är kopplat till den senare ägaren, tillika regementsläkaren Ludvig Möller. Här en vy från Kungsgatans möte med Platensgatan. Året är 1949.
Det finns flertalet exempel på enkla torpstugor med storslagna namn. På godset Stjärnvik öster om Finspång hittar vi torpen Sverige, Norge, Danmark och Pommern, vid sidan av Betlehem och Stettin. Här det sistnämnda dokumenterat av Östergötlands museum 1949.
Vy mot Ramsdal i Sankt Anna. Året är 1901.
Som det första huset utmed Vasavägen stod det så kallade Miljonpalatset klart 1898. Namnet lär härröra ur folkdjupet som förundrat uppskattat åtgången av tegelstenar eller möjligtvis antagit byggkostnaden. Byggnaden uppfördes av den i Linköping så produktive byggmästaren Johan August Johansson ("Veranda-Johansson"), som hade att följa ritningar av den lika företagsamma arkitekten Janne Lundin.
Gårdshus till Hunnebergsgatan 3 i Linköping. Dokumenterat av Östergötlands museum 1971 kort före rivning.
Nedslag i fastigheten Klostergatan 22 i Linköping 1971. En tid före den omfattande saneringen av kvarterets utdömda bebyggelse.
Kollorerad vy mot Lindenäs 1902. Samma år hade gården förvärvats av brukspatron Oscar Lundqvist. Här kom han att utveckla en framgångsrik avel på häst och nötkreatur.
På samma adress som Länsstyrelsens närmast måttlöst stora fastighet i Linköping, men där slutar likheten. Fotoåret 1929 hade Östgötagatan sedan en tid erhållit sin rådande dragning mellan Malmslättsvägen/Storgatan och Vasavägen. Länge saknades Östgötagatan helt men i området för bilden låg sedan tidigare Kattbrunnsgatan med ett kort löp mellan dagens Brunnsgatan och Hunnebergsgatan. Gatan kantades av ett fåtal hus, där dåvarande Östgötagatan 3 låg invid ledens östra sida i höjd med stadens nuvarande bibliotek. Vy från väster.
Mangårdsbyggnaden till Herrberga Västergård, eller Västersödergård som den även benämns, uppfördes i början av 1800-talet under den period gården var ett rusthåll. Vid tiden för bilden, 1952, var den militära epoken sedan länge förbi och det ståtliga bostadshuset hade moderniserats i samband med att ny ägare tillträtt 1946.
Tornby gård har en komplicerad historia. I äldre tid räknade byn fyra hemman och likt de flesta gårdssamlingar i landet hade de sina ägor blandade om varandra. 1700- och 1800-talens jordbruksskiften kom emellertid att skapa mer sammanhållna ägor. Bilden visar huvudbyggnaden i Mellangården, som kom att bevaras på platsen trots exceptionell exploatering av gårdarnas forna jordbruksmark. Här dokumenterad av Östergötlands museum 1975.
Nygatan 9 är ett typiskt exempel i Linköping på den bebyggelse som rivits för stadens modernisering.
Parti av Åtvidaberg omkring 1940. Vy mot bebyggelsen utmed Vasavägen och den korsande Jan Carls väg.
Det så kallade Miljonpalatset i Linköping. Som ett av de första husen i den planerade stadsdelen Vasastaden står det ensamt utmed Vasavägen, men som markör och stilbildare för de önskemål stadens styre hade för det nya bostadsområdet. Namnet lär härröra ur folkdjupet som förundrat uppskattat åtgången av tegelstenar eller möjligtvis antagit byggkostnaden. Byggnaden uppfördes av den i Linköping så produktive byggmästaren Johan August Johansson ("Veranda-Johansson"), som hade att följa ritningar av den lika företagsamma arkitekten Janne Lundin. Foto 1905 eller möljigtvis året därpå.
Södra byggnaden till fastigheten Repslagaregatan 18 i Linköping. Ålderdomligt gatuhus som bestod sitt centrala läge i staden in på 1950-talet. Fasad mot gatan 1950.
Hunnebergsgatan 7 i Linköping. Vy från gården 1929. Gatan, som skymtar genom porten, var stadens infartsväg från nordväst ända från medeltiden till in i början av 1900-talet. Genom husets fönster har man kunnat följa gatulivet sedan 1600-talet. Undersökningar visar att delar av huset uppfördes 1632 och att det byggdes ut 1685. En respektfull ålder som även visar att byggnaden klarade sig vid den stora stadsbranden år 1700.
Dokumentation av fastigheten Tomtebogatan 9 i de över tid starkt förändrade delarna av området Tomteboda i Linköping. Fastigheten uppfördes vid mitten av 1860-talet av Per Gustaf Wållgren under namnet Hagalund, byggt på Råberga utjord och vad tiden kallade Sämskmakarelyckan. Foto 1968. Enligt uppgift ödelades huset i en brandkårsövning 1974.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.