Statens Järnvägar, SJ Y Motorvagn, Stationen byggd 1874 envånings station i sten. Det ursprungliga stationshuset byggdes i början av 1900-talet om. Godsmagasin. Viadukt över banan i södra delen av bangården bygd 1914. Lokstall. Vattentorn byggt 1906, nu rivet.Stationen anlades 1874. Till SJ 1940. Elektriferingen kom 1943. I det gröna lilla skåpet fanns det smörjkanna för växlarna.
Från 299 kr
Stationhus från 1875 envånings stationshus i tegel med två gavlar mot banan. Förlängt och ombyggt i slutet av 1950-talet till nuvarande utseende. Godsmagasinet revs i maj 1987. En banvaktsstuga snett emot stationshuset revs på 1970-talet. I början av 1970-talet byggdes en väntkur. Till SJ 1940. Elektriferingen kom 1943.
Station anlagd 1909. Putsat stationshus i en våning med toppigt tak. Stins mellan 1952 och 1963 var Erik Zether. Han var kombinerad post-, stations- och telegrafmästare.Efter nedläggningen 28 sept 1963 blev stationshuset semesterhem för SJ-anställda. Sålt i början av 1990-talet. Förfallet. Renoverat 1996 av Stephan Ekberg. Begäran om byggnadsminnesförklaring, avslag av Länstyrelsen efter 4 år.
Statens Järnvägar, SJ Y Motorvagn, Stationen byggd 1874 envånings station i sten. Det ursprungliga stationshuset byggdes i början av 1900-talet om. Godsmagasin. Viadukt över banan i södra delen av bangården bygd 1914. Lokstall. Vattentorn byggt 1906, nu rivet.Stationen anlades 1874. Till SJ 1940. Elektriferingen kom 1943.
Stationen hade från början tänkt kallas BYSKE, vilket också fick ge namn till typen av stationshus, 'Byske-modellen', som förutom i Myrheden uppfördes i Mo=Moliden, Själevad, Tvärålund, Ekträsk, Åsträsk, Storlångträsk, Gammalträsk, Brännberg och Hednoret. En- och enhalvvånings trähus. Stationshuset moderniserades 1944.
Från början endast banvaktsstuga, men vid tillkomsten av benmjölsfabriken öppnades 1897 en hållplats med sidospår. Blev fullständig station 1898, varvid stationshuset först var en enkel träbyggnad med expedition, väntsal och godsutrymme. Nytt stationshus av tegel byggdes 1917, söder om det gamla, och revs 1971. Till SJ 1940.
Stationhus från 1875 envånings stationshus i tegel med två gavlar mot banan. Förlängt och ombyggt i slutet av 1950-talet till nuvarande utseende. Godsmagasinet revs i maj 1987. En banvaktsstuga snett emot stationshuset revs på 1970-talet. I början av 1970-talet byggdes en väntkur. Till SJ 1940. Elektriferingen kom 1943. Ett Rc lok på väg in.
En fraktbåt går uppåt älven i högra kanten syns gården Smörjan (Graveröd 1:5) På bilden syns vägen till den gamla överfartan över älven. I början rodde manöver älven här. En period hade man en mindre färja som var så stor att man fick plats med hölass plus hästar.
Kungsgatan åt söder, närmast Norrgatan, t v kv Kommerserådet, t h kv Professorn. T v affärsskylt: C F Bagge & Co Speceriaffär. T h på andra sidan gatan fr v: Alma Andersson Modeaffär, Maria Ranch (And (Anders) Bäckström) Garn & manufaktur, Tapisseri. På huset t h eventuellt en teateraffisch. Foto från slutet av 1800-talet till början av 1900-talet.
Öja kyrka uppfördes 1852-54 en kilometer väster om den gamla kyrkplatsen. Den gamla medeltida kyrkan, från 1300-talet, hade länge ansetts för liten. Redan i början av 1840-talet beslutade man uppföra en ny kyrka. Tvist om kyrkans placering ledde till att bygget försenades. Den 9 september 1855 kunde den nya kyrkan i nyklassicistisk stil invigas av biskop Christofer Isaac Heurlin.
Nuvarande kyrkan i Ör har en lång tillkomsttid. Långhuset är sannolikt från senmedeltiden. Koret tillkom under 1600-talet och sakristian under sent 1700-tal. Tornet i väster uppfördes i början av 1800-talet och präglas av samtidens nyklassicistiska arkitektur med lanternin och en pyramidliknade huv.
Konga hette tidigare Örmo, men i och med järnvägens intåg med Bredåkra-Tingsryds Järnväg 1896 övertog samhället häradets namn. Konga är en bruksort sedan 1742, belägen vid Ronnebyån. Från början masugnsblåsning och gjutning, under namnet Örmo Bruk. Efter att järnbruksverksamheten flyttades till Kallinge 1888 startades pappersmassatillvekning på platsen. 1943 fick pappersmassetillverkningen läggas ned p g a exportproblem under kriget. I lokalerna tillverkades monterbara trähus 1943-1957
Konga är en bruksort sedan 1742, belägen vid Ronnebyån. Från början masugnsblåsning och gjutning, under namnet Örmo Bruk. Efter att järnbruksverksamheten flyttades till Kallinge 1888 startades pappersmassatillvekning på platsen. 1943 fick pappersmassetillverkningen läggas ned p g a exportproblem under kriget. I lokalerna tillverkades monterbara trähus 1943-1957. Konga blomstrade under 1960- och 70-talet då bruket ägdes av Svenska Stålpressningsaktiebolaget och senare Volvo Personvagnar.
Sävsjöström har varit bruksort och järnvägsknut. Efter att järnhanteringen helt nedlagts i början av 1900-talet dominerades ortens näringsliv av massaindustrin. Denna avvecklades 1955. Sågverket i samhället flyttades från Kolviken vid Alstersjön ner till det så kallade Skahus längs med Alsterån under senare hälften av 1950-talet. Tågtrafiken genom Sävsjöström upphörde helt 1985 då sträckan Nybro - Åseda lades ner.
Orten hette tidigare Örmo, men i och med järnvägens intåg med Bredåkra-Tingsryds Järnväg 1896 övertog den häradets namn. Konga är en bruksort sedan 1742, belägen vid Ronnebyån. Från början masugnsblåsning och gjutning, under namnet Örmo Bruk. Efter att järnbruksverksamheten flyttades till Kallinge 1888 startades pappersmassatillvekning på platsen. 1943 fick pappersmassetillverkningen läggas ned p g a exportproblem under kriget. I lokalerna tillverkades monterbara trähus 1943-1957.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.