Tossene
Från 299 kr
Litsleby Forskningshällen
arkitektur, i staden
skridskor, ester, is, kvinna, man, martin och elin åker skridskoåkning, skrihkkit
Porträttmålning av Sigge Bergström. Sigge Bergström (1880-1975) föddes i Filipstad. Han var elev vid Tekniska skolan i Stockholm i slutet av 1890-talet samt vid Académie Colarossi i Paris 1904-05. Studieresopr till Italien 1906-07. Han var en av pionjärerna inom den moderna svenska träsnittskonsten, var först med att ta upp vita effekter från en svärtad yta. Det är inte omöjligt att Sigge Bergström inspirerats av Edvard Munchs sätt att bearbeta träsnittsstocken.
Text enl. inv kort nr 2747: Årstads gamla kyrka med Per Hörbergs ståtliga altartavla, "Jesus i templet", målad i juni 1786 på Sannarps gård. Av Hörbergs 87 altartavlor är detta hans första och säkerligen den största, ty den täckte hela fondväggen i den gamla kyrkan. - Den är nu uppställd i nya kyrkan men har härför beskurits så att dukens yta numera är 6,5 x 6,3 kvm. kyrkan nedrevs 1888. Nya kyrkan invigd 1890.
Ett vardagligt motiv från Linköping 1927. Bakom kameran stod den fotointresserade, nu pensionerade, generalmajoren Fritz Lovén, som gärna dokumenterade förändringar i sin hemstads stadsbild. För denna tagning var det sannolikt det nyinvigda Delfinpalatset som tilldrog hans intresse. I ögonblicket fick han även med en del av Trädgårdstorget i förändring. Det nyuppförda huset hade placerats vid sidan av gatusträckningen och öppnat upp torgets yta och som nu kunde göra platsen rektangulär.
I vad som i äldre tider betecknades Tannefors kvarter nummer 47-48, rådde som på många platser i Linköping ett myller av oregelbunden bebyggelse. Här särskilt asymmetriskt placerade då tomterna skars sneda av Tannefors- och Stora Badstugatornas medeltida sträckningar. Utmed Klostergatan hade en större yta rivits av redan vid det sena 1800-talet. Från år 1888 låg där stadens saluhall. De flesta övriga hus i området stod kvar till fotoåret 1926. Nu skulle de slutligen rivas för att ge plats för det så kallade Delfinpalatset.
Del av Tanneforsgatan i Linköping med utblick mot Stora torget. Året är 1968 men en nutida betraktare känner igen sig i det mesta. Dock kommer trähuslängan till vänster att rivas kort efter fototillfället för att ge plats för ett modernt affärshus. Även Hushållningssällskapets fastighet, det lägre huset i fonden, kommer vidare att jämnas med marken för att ge yta för affärshuset Filbyter. Vy mot väster från Tanneforsgatans skärning med Klostergatan.
Del av Nygatan i Linköping. Vy österut mot gatans skärning med Repslagaregatan. Området stod vid fototillfället under förändring och skulle inom kort att omdanas i än högre grad. Till höger skymtar byggarbetsplatsen för det blivande Domus-varuhuset. Byggnaderna till vänster, Nygatan 17 och 15, revs för att skapa yta för Gyllentorget. Husen bortom Repslagaregatan revs även de för att och plats för nya affärs- och bostadskomplex.
Tvåvåningshus med locklistpanel vid Brahegatan i Gränna. Markiser vid andra våningens fönster. Det mellersta av fem fönster är öppet och en man tittar ut, precis ovanför skylten "APOTEK". Mannen är möjligen apotekaren Ström. En liten trappa leder från gatan upp mot en kullerstensbelagd yta med en rad borgmästarsten som leder fram till en lägre trappa upp till huset. Trappan är bredare nedtill och avsmalnande uppåt.
Stadskärnan i Linköping år 1959. Bilden visar Stora torget, samt kvaretet Banken och Baggen. Längst till höger ser man St Larskyrkan. Stora torget är yta för parkering av bilar. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Linser med sfäriska ytor(dvs klotformad yta som buktar lika mycket överallt). Den tänkta linje, som sammanbinder medelpunkterna till linsens båda krökta ytor (linjerna mellan M1 och M2) kallas för linsens optiska axel eller huvudaxel. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur. Stockholm. 1942. s. 51.
Liljesten, medeltida gravhäll av kalksten, försedd med en framställning av en stiliserad växt, ofta i form av ett träd. Framställningen är sammansatt av ornament som var vanliga under medeltiden, bl.a. den franska liljan. Ornamentiken är utförd i låg relief och fyller nästan hela gravhällens yta. Överst finns ofta ett kors. Ornamentet brukar tolkas som symbol för livsträdet. I Sverige förekommer denna framställning nästan uteslutande i Västergötland. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=241471
'Bildtext: ''Kärr och sumpmark. Riktning 200.'' :: Vy med berghällar med enbuskar sluttande ner mot våtare parti, våtmark, med öppen yta. På avstånd syns ett barrträdsstråk. :: :: Ingår i serie med fotonr. 6970:1-1125, dokumentation av Hisingens naturgeografi, visande landskapsformerna i stora drag och gjord inför exploateringen av området. Platserna för fotograferingen finns utsatta på karta i skala 1:4000 som finns på Göteborgs Naturhistoriska musem. Fotoriktningen mättes med kompass i gammalgrader.'
'Bildtext: ''Stup med terassliknande yta till vänster. Riktning 16.'' Närbild på berg med ljungvegetation. Vy ut mot havet med 1 båt synlig. :: :: Ingår i serie med fotonr. 6970:1-1125, dokumentation av Hisingens naturgeografi, visande landskapsformerna i stora drag och gjord inför exploateringen av området. Platserna för fotograferingen finns utsatta på karta i skala 1:4000 som finns på Göteborgs Naturhistoriska musem. Fotoriktningen mättes med kompass i gammalgrader.'
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.