Brandkåren. Fyra av brandkårens vagnar, med brandsoldater, på Stortorget framför Karlmarkska palatset. Bild från sekelskiftet. Karlmarkska palatset byggdes 1905 och var det första huset i stan som hade el, värme och rinnande vatten. Det revs 1976 för att ge plats för köpcentrat Valen.
Från 299 kr
Tuschteckning av Fritz von Dardel från 1885. En kvinna i förkläde och med en dammvippa bakom ryggen står lutad över en målning på ett staffli. "I atelier´n, där målas friskt/och om värme är aldrig brist/Snyggt är där, ty snälla Anna/Vet med allting att hinna".
Notering på kortet: Du sitter ensam, men övergiven du aldrig någonsin dock kan bli, ty goda gärningars lön är skriven i skrift, som sanningen bor uti. Och goda gärningar jämt dig följa från hjärtedjup och med värme stor och i välsignelse rikt dig hölja du kära, älskade , goda Mor. Hälsning på Mors dag!
Solägget - Elsa Beskow
Åsögatan 159 västerut. Nuv. Åsögatan 213.
Exteriör. September 1945. H. Järnhardt &Co AB. Firma upprättades år 1933 som filial till huvudfirman med samma namn i Malmö.Företaget, som kan räknas till de största och förnämsta i sin bransch, har uteslutande specialiserat sig på försäljning av artiklar inom rör-, värme-och sanitetstekniska branschen. Det räknar som sina kunder rörledningsentreprenörer, järnhandlare och ett antal större industriföretag och försäljningsområdet omspänner hela landet. Firman sysselsätter över 50 personer där av ett 20-tal vid Geflefilialen. Chef för Geflekontoret är disponent Gerhard Ordell
Ågesta kärnkraftverk. Under 2005 gjorde Tekniska museet tillsammans med Stockholms Läns Museum och Länsstyrelsen i Stockholms län en fotodokumentation av Ågesta kraftvärmeverk, Sveriges första kommersiella kärnkraftverk, Foto: Nisse Cronestrand. Bildbeskrivningar: Ingenjör Åke Bergman. Bilden föreställer: Plan 4 KoS-byggnaden rum 402. Städarna kom inte tillbaka. En stämningsbild hur det kommer att se ut när byggnaden lämnas vind för våg. Åke Bergman öppnade upp, torkade med fläktar och värme mm. Idag mår Ågesta ganska bra men det kräver omskötsel. Förklaring av system framgår av rapport :Statens Vattenfallsverk A23/60 5/4 1960.
Ur Emily Jobsons (f. Matton fotoalbum). Ateljéporträtt av ingenjör Hugo Gerlach. En för Varberg betydande man decennierna kring sekelskiftet 1900. Han blev förmögen inom stenhuggeribranschen och startade Skandinaviska Textilfabriks AB i staden. Gerlach var engagerad i politik och föreningar. Han tog bland mycket annat initiativ till Varbergs fasta frivilliga brandkår, byggde stadens vattenledning, uppförde eget elektricitetsverk till sin stora villa och var tidvis ledamot av såväl drätselkammaren som stadsfullmäktige. Intresserad av växter och natur skapade han ett orangeri med tropisk värme i sin egen trädgård men såg också till att både staden och folkparken Påskberget fick planteringar och gröna stråk.
Omkring mitten av 1940-talet började allmänt grävmaskiner användas vid schakt av husgrunder. Grävmaskinen på bilden utför schakt till panncentralen i kvarteret Lien, Wettterlinsgatan 19. Panncentralen betjänar 260 lägenheter i kvarteren Plogen, Harven, Lien och Räfsan med värme och varmvatten. Under ett tunnare lager av matjord var det 3,5 meter djup pinnmo ned till kalk-berget. Ytan ovanpå kalkberget var i allmänhet plan med horisontala och vertikala sprickor. Grävmaskinen lösgjorde och lastade jorden på lastbilar. Två män följde grävmaskinen och skyfflade fram den jord som maskinen inte kunde få med i skopan. Kalkberget borrades sedan och sprängdes ytterligare 3 meter djupare, varefter kalkstensskrotet med grävmaskinen lastades på lastbilar. En del av detta material användes som underlag till vägar och gator. Till vänster på bilden en halv meter under markytan är brädor synliga. De utgjorde skydd över rikskabel från Stockholm och söderut.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.