Gunnar Engström från Sällstorp under utbildningen till folkskollärare vid Göteborgs fokskoleseminarium. Han tog sin examen 1920 och blev folkskollärare i hemsocknen Sällstorp, liksom även socknens klockare och kantor. Från Hallands kulturhistoriska museum finns en samling glasplåtar från ca 1913-1930 tagna av Gunnar publicerade här på DigitaltMuseum.
Från 299 kr
Kulturhistoriska festtåget och Festspelet i Falköping den 5 augusti 1934. En järnåldersgrupp med diktens Frithiof och Ingeborg samt Björn och en annan kämpe. Dräkterna är vikingatidens. Hjälmarna, som bärs av Frithiof och Björn, är kopior av Vendelhjälmarna, som är några århundraden äldre.
Kulturhistoriska festtåget och festspelen i Falköping den 5 augusti 1934. I täten av tåget rider två fanfarblåsande trumpetare, klädda som pager från Gustaf II Adolfs tid. Därefter följer svenska flaggan med en scoutgrupp som fanborg. Scouterna bär devisen "vörden fädrens minne".
Kulturhistoriska festtåget och festspelen i Falköping den 5 augusti 1934. Ållebergs ryttare. Denna grupp utgör en illustration till den bekanta sägnen om ryttarna i Ålleberg. Dräkterna är från Gustaf II Adolfs tid, enär variationer av sägnen hänför sig till denna tid. Hjälmarna är gyllene som i sägnen.
Kulturhistoriska festtåget och festspelen i Falköping den 5 augusti 1934. Skördefolk. Utrustade med brukliga handredskap drar en flock drängar och pigor ut till arbete på åker och äng. De medför matväskor ("tjutulvar") och tina samt ölstånkor och brännvinskärl, såsom det brukades i "den gamla goda tiden".
Ladugården till Slattefors herrgård var del i en komplett ekonomianläggning som vid sidan av sina naturliga funktioner bar stora kulturhistoriska värden. Ladugården från mitten av 1800-talet kom att eldhärjas i en anlagd brand 1988 och därefter förföll anläggningen och sedermera revs det unika och intilliggande vagnslidret. Komplexets vackra magasin räddades dock och har efter förflyttning erhållit ny placering och funktion närmare gårdens huvudbyggnad. Foto 1982.
Vintern 1986 dokumenterade Östergötlands museum miljön vid Bergs Träförädling i nämnda tätort någon mil norr om Linköping. Platsens byggnader kan väl inte med bästa vilja ansetts haft några högre kulturhistoriska värden. Sannolikt var det ortens uppskattning med en förväntad exploatering som avgjorde förättningen. Men brådskan att skapa minnen var denna gång förhastad. Ännu i skrivande stund år 2025 är miljön intakt, om än i ett mer nedgånget intryck.
Ur byggmästare Johannes Nilssons fotoalbum från 1914. Villa Havsborg på Rosenfredsgatan 1 i kv Bomlyckan 6 (senare nr 9). Det var två systrar från Borås som lät uppföra huset 1913. I bakgrunden ses den samtida södra folkskolan, Rosenfredsskolan, som stod klar 1912. Fastigheten har haft många ägare och genomgått flera förändringar. Men år 2020 tilldelades ägaren Bertil Uhlin hembygdsföreningen Gamla Varbergs kulturhistoriska diplom för sin insats att försöka återge villan mer av sitt ursprungliga utseende.
Fågelboet - författaren, läkaren och folklivsskildraren August Bondesons föräldrahem i Vessigebro. Bostadshuset till höger och ekonomibyggnaden till vänster. Fem personer står utmed staketet. Idag går en väg snävt inpå tomten. Ladan flyttades till andra sidan huset i samband med vägens breddande och sträckning 1939. Föräldrarna, Carl och Lisa Bondeson, lät uppföra boningshuset 1855. Carl var skomakare och sadelmakare och även känd för sin berättarkonst. Idag är gården en filial till Hallands kulturhistoriska museum och ingår i Ekomuseum nedre Ätradalen.
Länsmuseet i Linköping 1948 och ännu en tid skulle skyltningen annonsera byggnadens två museer, stiftelserna Östergötlands museum och Linköpings stads museum för skön konst. Det var ett omaka par samlingsförvaltare. Det förstnämnda bildat 1884 och med en önskan om kulturhistorisk bredd, där en förlöpare till museet kan sökas i Östergötlands fornminnesförening initierat redan 1864. Det senast nämnda tillkommet efter att läkaren Charles Emil Hagdahl år 1897 testamenterat sin digra konstsamling till Linköping stad. De bägge museerna skulle enligt stiftelseurkunderna hållas åtskilda men omständigheter kom att föra samlingarna samman i bildens och den 1939 invigda museibyggnaden. Först vid 1983 års ingång nådde det långdragna arbetet att sammanslå de bägge stiftelserna fullbordan. Vy från Gråbrödragatan.
Västgöta regemente, IÂ 6, f.d. infanteriregemente. Regementets ursprung var det västgötska rytteri, uppsatt vid mitten av 1500-talet, som från 1628 utgjorde Västgöta kavalleriregemente. Detta omorganiserades 1811 till infanteri med namnet V. Regementet vapenövades från 1745 på Axevalla hed och flyttades 1916 till Vänersborg. Det drogs in 1927. Se vidare artikel i NE:http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=347639 Axevalla hed, mötes- och lägerplats 1745-1916 för Västgöta regemente och 1745- 1913 för Skaraborgs regemente, belägen i Axvall, 8 km ö. om Skara. En sänka, "Drågen", utgjorde gräns mellan regementenas områden, Västgöta i väster och Skara- borgs i öster. Åren1848, 1858 och 1865 hölls storläger på A., med också norskt deltagande. Vid A. finns en ännu intakt kulturhistorisk miljö från lägertiden bevarad. Se vidare artikel i NE:http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=121641
Nätra 111:1
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.