Strövelstorps kyrka
Från 299 kr
Kammaren i manbyggnaden på Ångermanlandsgården
Stockholm, första kammaren i riksdagshuset.
Edsleskog Fryxellsflygeln. Spis i kammaren.
Stugan och boden från bygatan. Bod av timmer i skiftstolpar. Två bottnar, i den undre t.h. bod, t.v. brygghus, i den övre t.v. inredd kammare med öppen spis, pappersklätt, vitlimmat tredningstak med sparrar synliga, smårutade fönster. Trappa dit upp från brygghuset. Det andra rummet i övre bottnen är spannmålsbod med bingar. Ingångarna till huset ha halvdörrar. Bodbyggningen verkar mycket ålderdomlig.
Gamla bruksherrgården från landsvägen. Nu bebodd av kraftstationens personal. Planen har stor sal i mitten bakom förstugan, till vänster kök och. kammare, till höger två kamrar. Denna indelning numera dock delvis förändrad genom moderna innerväggar. I salen en gammal öppen spis av barocktyp.
Carl Magnus Fredrik Erland Gethe, f.1830, d.1906. Kunglig sekreterare. Lasarettssyssloman i Kalmar. Någon tid utgivare av tidningen Kalmar. Sekretare i Kalmar läns södra landsting och hushållningssällskap. Ledamot av riksdagens andra kammare. Ledamot av styrelsen för Kalmar läns fornminnesförening och en av dess stiftare.
Arthur Heiding född 15/10 1883 i Mönsterås socken. Ledamot av riksdagens andra kammare, landstingsman, ledamot av styrelsen för Skandinaviska Banken, VD i Södra Kalmar Läns andelstorvsförening, ordförande för Kalmar Tryckeri AB och i Ljungby Kommunfullmäktige, med mera. Kommunikationsminister i sommarregeringen 1936. Foto 1949-01-05
Fotot föreställer Anders Johan* Andersson (1875-1938). Han föddes i Torsåker 6/8 1875 av hemmansägare Anders och Anna Olsson. Anställd vid telegrafverket sedan 1887. Tillhör SAP 92-32, ordf. i kf Alfa 10-25, led. av stadsfullmäktige 12-28, v.ordf. 17-20, ordf. 21-28, led. av riksdagens II kammare 14-21, stadsrevisor 18-21. År 1910 var han linjeförman i Gävle.
Enligt noteringar: "Mangårdsbyggnaden på Lilla Foss. Den är byggd 1808 och har ägts av kronobefallningsmannen Herman Julius Nordberg. Den Munkedalsfödde filosofen och professorn Pontus Wikner hade under sin studietid en kammare i huset. Delar av fastigheten ägs idag av Munkedals kommun. I huset är nu fritidshem och förskola." (år 2000) (BJ)
En man som sitter vid en gånggrift. Gånggriften är en megalitgrav som består av stora stenblock, vilka är ställda så att de bildar en gravkammare och en tvärställd gång som leder in till kammaren. Sett uppifrån bildar kammare och gång ett "T". Gravkammaren omges ofta av en hög, som dock relativt ofta är låg och bara runt 1/3 av kammarens höjd som invändigt ofta är närmare 2 meter eller mer. Gånggrifterna ersatte dösarna och byggdes runt 3350-3200 f.Kr. varefter de användes under några sekler, men fynd har visat att man spontant eller periodvis ofta har använt gravkamrarna under senneolitikum och stenålderns slut vilket är detsamma som hällkistornas tid. Därtill har man sporadiskt gjort begravningar i högen eller i kammaren samt dess gång ända fram till järnåldern. I främst kammaren har man hittat obrända skelettdelar och en del enklare föremål från den primära perioden som sträcker sig till c:a 2900 f.Kr. samt spridda fynd från efterföljande perioder. De största gånggrifterna i Sverige ligger på Falbygden, ett område mellan Vänern och Vättern, runt Falköping. Den största, Ragvalds grav i Karleby socken i Falköpings kommun, har en 17 m lång kammare och en 13 meter lång gång. Många gånggrifter på Falbygden har en kammare som är runt 10 m lång. Den största gånggriften utanför Falbygden finns i Snöstorp i södra Halland och den har en kammarlängd på knappt 7 m. I Karleby finns ett stråk av tretton gånggrifter vilket löper parallellt med radbyn Karleby långa. På Falbygden finns 127 säkra gånggrifter samt 77 osäkra men sannolika gånggrifter, vilket ger summan 204 stycken eller c:a 2/3 av alla gånggrifter i Sverige. De övriga ligger i Halland, Bohuslän, Skåne och på Öland. Eventuellt har det funnits en eller möjligen ett par gånggrifter i Södermanland också. (Hämtat från Wikipedia)
Misterhult 1664:1
Vasaboken-Nyproducerade Bilder. Marias block. Maria Eriksson tillverkar ett block i snickeriet på Vasa till Vasaboken vol. 2
Snickarbestyr. Grabben till höger är Erik Jonsson, "Bageri-Erik", Håbacken. Grabben till vänster är Per H Lindberg (fotografens son).
Hovslagare i arbete på Skistad Västergård 1920
Enligt notering: "Arbete på det nya museet Okt 1960".
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.