Majoren o riddaren Karl Johan Ludvig Kuylenstierna. Född 29/8 1841 i Kalv sn. Död 19/10 1905 i Falköping. Bodde år 1900 å Skålltorp, är begravd i Skärv.
Från 299 kr
Kimmersbo 1:8. Bild på två kor och kalv. Bebyggelsen ligger på 1:8, men fastigheten omfattar även 1:5 m.fl.
Kulturhistoriska festtåget och Festspelet i Falköping den 5 augusti 1934. Stenåldersmänniskor, klädda i hudar av kronhjort, hund och kalv. De bär vapen och verktyg av sten samt pilbåge.
Skrivet på baksidan: Blekinge, Listers hd, Mjällby sn., Hörvik. Liten vad med kalv, upphängt till torkes; användes vid fångande av agn (tobis) till långrevarna.
En ko av den vitfläckiga gotlandsrasen har just fött en kalv, som på stapplande ben diar i hagen. I bakgrunden syns en räcktun med vågrätt liggande räckar, vanlig i beteshagar med extensivt bete.
Kronostället Kila i Gällared. Sven Larsson med familj, makar och fem barn. Från vänster: okänd, mor Emma Larsson, Margit Larsson, Svea Larsson, Åke Larsson, far Sven Larsson och Märta Larsson. Sven Larsson miste en arm på 1920-talet när en kalv slaktades. Han stack sig på ett ben och fick blodförgiftning och amputerade armen. Han klarade jordbruket trots detta.
Denna lilla bulladugård är äldre än boplatsen, Lyander måste ha köpt den. Frågan är om den är en ladugård från början, formen liknar mer ett bostadshus. Ladugården kan ha rymt en ko, en kalv, en gris och några höns. Skjulet t h är nog ett dass, men det där cykeln står är inte lätt att veta, en redskapsbod kanske.
Frågan är om det här inte är en gammal bulladugård i grunden, hitflyttad 1898, höjd med ett litet foderloft, täckt med halmtak och inpanelad. Den bör ha haft plats för en ko, en kalv, några grisar och lite höns. På högra gaveln är en bod tillbyggd. Kvinnan är inte känd, men det bör vara Oläs fru.
'4 bufflar, vuxna djur, samt 1 kalv liggande döda i en hög. 3 djur på marken och 1 fjärde tvärs över samt kalven överst. Bakom står 1 man med gevär och hatt (S. Molin?). Bakom honom står ytterligare cirka 11 män, iklädda höftbeklädnad. På baksidan av fotot står ''Rekord = 4 bufflar på 40 sekunder med en 10,7 mm mauser''. Kläder. Klädsel. :: :: Ingår i serie med fotonr. 983-996'
Uthusen på denna lilla boplats var anspråkslösa. T v ser vi den lilla ladugården med halmtak. Gissningsvis var det en bulladugård, som panelats in och byggts på med ett foderloft. Högra delen innehöll ett fähus med plats för 1-2 kor, någon kalv, ett par grisar och lite höns. Boden med faltak kan också ha varit i bul under bräderna. Vad den haft för funktion är inte gott att veta, redskaps- och vedbod kanske. Längst t h står ett dass. Men vad är det för underlig liten bod på fötter där emellan? Masse har stått på stora vägen och tagit bilden, manbyggnaden finns utanför bilden t h. Se Bild 588.
Masse har tagit två bilder av uthusen och satt ihop. Längst till vänster står en mycket gammal bulbod, den kan ha varit en strandbod tidigare. Taket har skjutit ut mycket längre utanför ingångsgaveln från början än vad det gör på bilden, se det utstickande hammarbandet på gavelns högra sida. Det är ett mycket ålderdomligt tecken. Om boden varit vedbod eller hönshus eller något annat är oklart. Sedan ser vi ladan och ladugården med portlider. Ladugården har haft en båsrad till höger respektive till vänster om dörren, med plats för 1-2 hästar, 2-3 kor, 1-2 ungdjur och någon kalv. Skjulet till höger tycks ha varit delat i två delar. Den vänstra skulle ha kunnat vara hönshus, den högra kanske dass. Kvinnorna har inte gått att identifiera, men de borde vara dottern Elin och modern Hanna.
Lyanders hade som alla andra en ladugård, om än mycket liten. Fanns det bara någon liten möjlighet, så försökte man hålla sig med en ko, någon gris och lite höns för husbehovet av mjölk, smör, kött och ägg. Den här egentligen vackra bulladugården med brant faltak här innehållit en fähusdel t h och en laddel t v, den sistnämnda nog huvudsakligen använd som hoimd, hörum. Fähuset var här så stort att man kanske kunnat hålla två kor och någon kalv t v om dörren och grisstia och hönshus t h. Uppenbarligen har man inte hållit husdjur här på Lars sista år och under Vilhelminas tid. Mot gaveln står två flovedsstaplar och intill ligger okluven ved och ris, så ladugården fungerade här nog som ved- och redskapsbod, om den över huvud taget fungerade!
Varför Oskar Pettersson inte köpte barndomshemmet utan det här stället är inte känt, kanske var barndomshemmet för dyrt. När man ser dessa enkla uthusbyggnader, kan man tänka sig att värdet på dem inte var högt. Om det fanns någon manbyggnad vid köpet är inte klarlagt, inte ens om tomten var bebyggd, men Oskar köpte ett litet bulbostadshus och flyttade hit det 1908, se Bild 591. Uthusbyggnaderna ser äldre ut än 5-6 år, men väder och vind sliter fort i enkla trähus, fast tomten och stigen ser etablerad ut. Den större byggnaden har ett fönster av sådan sort som bostadshus har. Det skulle kunna innebära att detta är det ursprunliga bostadshuset till ett synnerligen enkelt boställe och att Oskar köpte det och granntomten och flyttade dit bulhuset, som fick bli den nya bostaden. De små bodarna var förmodligen redskapsbod, dass, vedbod och kanske fanns där någon gris och höns. Den stora byggnaden skulle kunna hysa en ko med kalv, om den nu inte var bostad åt tex fadern Lars Glans. Fruktträden i förgrunden ser tämligen nyplanterade ut. Se Bild 596.
Utan Masses dokumentationssinne hade en bild på så här enkla uthus aldrig har blivit tagen. Nu får vi en god insikt om människornas levnadsvillkor för 100 år sedan bara genom att se på bilden. Den större byggnaden är en liten bulladugård, förlängd med en resvirkesdel t h där det större fönstret sitter, skarven går också att se i faltaket. Ladugården är också höjd genom ett påbyggt foderloft. Ladugården skulle kunna innehålla en ko, en kalv och ett par grisar eller lamm. Den fallfärdiga mindre bulbyggnaden t h skulle kunna vara gris- eller lammhus. Skjulet längst t h är vedbod, det ligger ved utanför. Den påbyggda boden t v kan vara ett hönshus. Framför vedskjulet ser det ut att ligga en större båt under skydd av lämmar. Bilden är tagen i slutet av oktober och kanske hade man tagit hem båten över vintern. Var Jakob Södergren fiskare? Sonen Arvid var i alla fall det. Nils var mjölnare med egen kvarn (?), se Bild 609, 611, 612, 613 och 614. Masse uppger att även Arvid var mjölnare. Masse har nog skrivit fel: det här är nog uthusen till Liven Lagergrens boplats!
Båtsmannen var en soldat i flottan och var krigsplacerad i Karlskrona, där man också utbildade sig. 5-6 gårdar i varje socken bildade en s k rote, vilken skulle stå för ett båtsmanstorp, vilket inte var särskilt populärt. Det fanns standardritningar med minimimått på hur ett båtsmanstorp med ladugård skulle se ut, men man fick bygga större, men det gjorde nästan ingen rote. Båtsmanstorpen kom därför att bli nästan exakt lika över hela ön. Det bestod av en manbyggnad i sten under faltak i enkelstugans form innehållande farstu, vardagsstuga och ett litet kök. Ladugården under fal- eller agtak innehöll ett fähus med plats för en ko, kalv, gris och några höns i ena halvan och lada i den andra. Glans torp är just ett sådant, troligen byggt på 1830-talet, då torpet beboddes av båtsman Per Kjortel och hans hustru Cajsa Stina Fröjström. I roten ingick Bjärges, Gannor, Hallbjäns, Kauparve och Mattsarve. När båtsmansorganisationen upphörde kom båtsmanstorpet att tillhöra Bjärges Melanders part. Här står Lars Georgius Jakobsson Glans, 68 år, och hans hustru Anna Catarina född Bolin från Garde, 65 år. De är vardagsklädda med förkläden och vegakeps respektive duk.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.