Station anlagd 1898-99. Stationshus i en och en halv våning i trä. Moderniseringar ha företagits 1933 och 1947. Huset sålt 2008 till ett företag på orten. Informatin från Banvakt. se: "Maj 2010 pågår en renovering av huset invändigt. Bänkarna längs väggarna i väntsalen är kvar och övriga väggar och inredning ser ut som innan. Målning pågår på hela nedervåningen. Golvet med klinkersplattor är kvar./NBS Förnyad lägesrapport oktober 2010: En verksamhet har öppnats i stationshuset. Ljustöpning och försäljning av små ting. Huset är intakt men inrett som butik. Fint gjort. Nuvarande ägare har stort intresse för sin station och för samhällets järnväg./NBS "
Från 299 kr
Station anlagd 1898-99. Stationshus i en och en halv våning i trä. Moderniseringar ha företagits 1933 och 1947. Huset sålt 2008 till ett företag på orten. Informatin från Banvakt.se: "Maj 2010 pågår en renovering av huset invändigt. Bänkarna längs väggarna i väntsalen är kvar och övriga väggar och inredning ser ut som innan. Målning pågår på hela nedervåningen. Golvet med klinkersplattor är kvar./NBS Förnyad lägesrapport oktober 2010: En verksamhet har öppnats i stationshuset. Ljustöpning och försäljning av små ting. Huset är intakt men inrett som butik. Fint gjort. Nuvarande ägare har stort intresse för sin station och för samhällets järnväg./NBS "
Golvur, ett ur gjort för att stå på golvet. Ett exempel är moraklockor. Klockfodralets höga tomma "mage" ger plats för långa lodlinor vilket innebär att man slipper dra upp klockan så ofta. Golvur, Golvuret var engelsk uppfinning, av urmakaren William Clement, runt 1670.[1] Det som möjliggjorde denna klockutformning var uppfinningen av urverk baserade på en ny mekanism som skedde vid denna tid. Dessa urverk krävde inte lika breda pendelutslag som tidigare använda mekanismer, och både pendel och lod kunde därför rymmas i en långsmal möbel.
Ark med två monterade foton och text: "Ruinerna av kyrkan byggd omkring år 1200. På kyrkogården har man grävt fram ett stort antal gravar. Över flera av gravarna låg långa flata stenar vid vilkas ena ända stod en rest mindre sten. De flesta av dessa stenar har bevarats på sin ursprungliga plats. a. Foto från nordväst. Jfr planen som nationalmuseet gjort av de utgrävda ruinerna. b. Foto från nordost. Det är den nuvarande kyrkan som syns i bakgrunden till höger. de två mörka husen mitt på fotot är den blåmålade skolan till vänster och skolmästarens hus till höger."
Vy mot mangårdsbyggnaden till Stora Iserås, en kaptensgård i Onsala, med tomten sedvanligt hägnad med en stengärdsgård. I början av 1700-talet bodde här förvisso en klockare, men genom hans barnbarn kom snart skepparna till gården. Isak Apelbom (f 1742) från Apelröd i Onsala hade gjort sig rik som Medelhavsskeppare och när han gift sig med Anna på Iserås lät han uppföra det, för Onsalaskepparna, typsikt långsträckta huset i två våningar under 1700-talets senare del. När huset restaurerades omkring 1970 återställdes takmålningar på andra våningen.
Mangårdsbyggnaden till Stora Iserås, en kaptensgård i Onsala. I början av 1700-talet bodde här förvisso en klockare, men genom hans barnbarn kom snart skepparna till gården. Isak Apelbom (f 1742) från Apelröd i Onsala hade gjort sig rik som Medelhavsskeppare och när han gift sig med Anna på Iserås lät han uppföra det, för Onsalaskepparna, typsikt långsträckta huset i två våningar under 1700-talets senare del. När huset restaurerades omkring 1970 återställdes takmålningar på andra våningen. De lodräta markeringarna i fasaden är s k knutlådor som skyddar timrets utskjutande knutar.
G. Rymans bryggeri, inne på gården där fruktträd står i blom eller har fällt sina blad och gjort marken prickig. En grupp människor är samlade i en soffgrupp på den sandade gången runt gräsmattan i mitten. En liten pojke, Bertil Ryman, sitter på en häst och ett par hästekipage med tunnor står vid husen bakom staketen. Mannen mellan träden är bryggare Andersson och herr Ryman står till vänster om bordet med sin fru sittande nedanför sig med stort halssmycke. Bredvid henne en ung kvinna i enorm hatt med lilla Kerstin Ryman intill sig. Bilden tagen mot söder, från Prästgatan.
Kommentar från Bengt-Ove Högström 2013:; En historia.; Förrådsmannen Karl-Harald Spetz som arbetade på varvet i Gustafsvik besökte en senvinter em borstbinderiet för att hämta piasava kvastar som hade beställts till varvet. Det var mörkt i borstbinderiet. \" Karl-Harald säger till Seved \"Du måste tända lyset så att du ser något\". Seved lär ha svarat att \" Det har jag inte gjort på årtionden.\"; ; Kommentar från gamla Hemsida:; ; Av Per Westin 2002-04-13 19:28:19; Mannen till vänster i bild heter Seved Eriksson och han till höger Folke Åkerman. Bägge var synskadade och arbetade med borstbinderi i Ramvik.
Föreställning av "Sagan om pepparkakshuset" i september 1980. Fotografi ur album tillhörande Blanka Kaplan. Sagan om pepparkakshuset är en bearbetning Blanka Kaplan gjort av den klassiska sagan om Hans och Greta som lämnas åt sina öden ute i skogen. De stöter på ett pepparkakshus och en häxa som tillfångatar dem i syfte att göda upp och äta Hans, och nyttja Greta som tjänare. Barnen överlistar häxan och kommer hem igen med häxans skatter. Sagan gick som dockföreställning under våren och hösten 1980 i TBV-husets lokal på Hagåkersgatan 4 i Mölndal.
Föreställning av "Sagan om pepparkakshuset" 1981. Fotografi ur album tillhörande Blanka Kaplan. Sagan om pepparkakshuset är en bearbetning Blanka Kaplan gjort av den klassiska sagan om Hans och Greta som lämnas åt sina öden ute i skogen. De stöter på ett pepparkakshus och en häxa som tillfångatar dem i syfte att göda upp och äta Hans, och nyttja Greta som tjänare. Barnen överlistar häxan och kommer hem igen med häxans skatter. Sagan gick som dockföreställning under våren och hösten 1980 i TBV-husets lokal på Hagåkersgatan 4 i Mölndal.
Föreställning av "Sagan om pepparkakshuset" 1980. Fotografi ur album tillhörande Blanka Kaplan. Sagan om pepparkakshuset är en bearbetning Blanka Kaplan gjort av den klassiska sagan om Hans och Greta som lämnas åt sina öden ute i skogen. De stöter på ett pepparkakshus och en häxa som tillfångatar dem i syfte att göda upp och äta Hans, och nyttja Greta som tjänare. Barnen överlistar häxan och kommer hem igen med häxans skatter. Sagan gick som dockföreställning under våren och hösten 1980 i TBV-husets lokal på Hagåkersgatan 4 i Mölndal.
Bilden, som är tagen i ateljé runt förra sekelskiftet, föreställer ett par, där båda är dvärgar. Det kan vara ett idolporträtt för marknadsföring av ett artistpar. Fotografiet är ett s k visitkort. Dessa blev mycket populära från 1860-talet, då ny teknik gjort det möjligt att framställa flera kopior ur ett negativ. Både privatpersoner och "kändisar", dåtidens kungligheter, politiker och andra berömdheter lät fotografera sig för sådana här visitkort. Man bytte med varandra och samlade på dem. Då många visitkort finns bevarade symboliserar de 1800-talets fotografi för många människor än i dag.
Konsum i Gunnarsdal Fotot är gjort som ett vykort med bild på framsidan och förtryckt adressfält på baksidan (se AKF-07222). Fotot är aningen sepiafärgat. På framsidan har någon skrivit "Gunnarsdal" och "Styrelsen Konsum vid Meken 1923 - 1924". Fem män och två kvinnor står bakom disken. En stor våg och en kassaapparat står på disken. På vägghyllorna står allehanda specerier. En telefon hänger på väggen. Enligt texten på baksidan är personerna, från vänster: Alfred Jonsson (hyvlare), Karl Holm (snickare), Gustav Jonsson (snickare), Gurli Lovén (exp), Herman Eklund (grovarb), Edit Jonsson (exp), Karl Lindkvist (gjutare). AKF-07221 är en bild från samma plats. Denna bild låg i ett kuvert med texten "Almsätra, Häringe, Enehill, Robertslund, Lindvalla".
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.