Lysekils Järnväg, LYJ, Hållplats anlagd 1913. Stationshus i en och en halv våning i trä. Bangården utökades med ett spår, till tre, 1948. Skylten L1 står det lastområde på. Statligt 1939-07-01. Elektrifiering 1950-06-10. Fjärrblockering 1957.
Från 299 kr
Stationen byggd 1875, Ny station byggd 1913 i två våningar i tegel. Till SJ 1940. Elektrifiering kom 1943. Godstrafik slut 1997 06 09. Några av Gullhögens cementvagnar står på bangården.
Lysekils Järnväg, LYJ, Stationen anlades 1913. Stationshuset, en- och en halv vånings i trä, har senare renoverats. Vidare har tillkommit ny väntsal för resande med bussarna till Gravarne. Bangården utökades med ett spår 1949. Statligt 1939-07-01. Elektrifiering 1950-06-10. Fjärrblockering 1957.
Lysekils Järnväg, LYJ, Stationen anlades 1913. Stationshuset, en- och en halv vånings i trä, har senare renoverats. Vidare har tillkommit ny väntsal för resande med bussarna till Gravarne. Bangården utökades med ett spår 1949. Statligt 1939-07-01. Elektrifiering 1950-06-10, Fjärrblockering 1957.
Statens Järnvägar, SJ D 104. Invigning av Västra Stambanans elektrifiering. Ståendes i mitten: generaldirektör Granholm, till höger om gd står överdirektör Ivar Virgin och till vänster om gd står byråchef Öfverholm.
Trafikens utveckling har påverkat nödvändiga utvidgningar och moderniseringar. Under åren 1931-1933 i samband med bangårdens elektrifiering utfördes omfattande utvidgning av rangerbandgården, vilken försågs med växlingsvall, ett lokstall för elektrolok och en gatuviadukt.
Inför normalspårsdelens elektrifiering och ombyggnad. Motorvagnen bakom Os- och Or-vagnarna är en av stockholm - Roslagens Järnvägar, SRJ 7-13. Tågsättet den är kopplad till står framför motorvagnsstallet. Bakom bockkranen gods och omlastningskajer.
Elektrifiering av sträckan Borås-Alvesta. Första eltåget, SJ Rb2 1003. Blåsorkester. Generaldirektör, Gd, Erik Upmark, 1:a från vänster vid dörren. Kommunikationsminister, Gösta Skoglund, 2:a från vänster i mörk överrock och hatt
Elektrifiering av sträckan Borås-Alvesta. Första eltåget, SJ Rb2 1003. Generaldirektör, Gd, Erik Upmark, 1:a från vänster med ryggen mot kameran. Kommunikationsminister, Gösta Skoglund, 2:a från väsnter med hatt
Driftbangården i Malmö. Gatuviadukten över bangården. Trafikens utveckling har påverkat nödvändiga utvidgningar och moderniseringar. Under åren 1931-1933 i samband med bangårdens elektrifiering utfördes omfattande utvidgning av rangerbandgården, vilken försågs med växlingsvall, ett lokstall för elektrolok och en gatuviadukt.
Driftbangården i Malmö. Trafikens utveckling har påverkat nödvändiga utvidgningar och moderniseringar. Under åren 1931-1933 i samband med bangårdens elektrifiering utfördes omfattande utvidgning av rangerbandgården, vilken försågs med växlingsvall, ett lokstall för elektrolok och en gatuviadukt.
Kabelutläggningståg. Nedplogning av telekabel i banvallen inför elektrifiering av tågdriften. Tåget dras av ett N-lok med tillkopplad K-tender. Detta gav större vatten- och kolförråd så man kunde var ute längre tid innan förråden behövde fyllas på.
Stationen togs i bruk 1860-12-01. Det ursprungliga, i en våning uppförda trähuset ersattes år 1910 då uppfört av tegel och i två våningar. Bangårdens elektrifiering var fullbordad år 1932. Enligt Sveriges Järnvägsstationer
Besiktningsresa Svartön - Riksgränsen - Narvik. På fotografiet syns dels inbjudna banarbetare och dels inbjudna sångare från Kiruna. Sångarna underhöll vid högtidlighållandet av att Malmbanans elektrifiering nu är klar i sen helhet ända till Narvik.
Elektricifiering av banan, första el-tåget. Reportage för Gefle Dagblad
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.