Masugnsanläggningen i Borgvik, 1924. Sedd sydvästifrån. Blåsmaskinshuset i förgrunden.
Från 299 kr
Teckning av Ferdinand Boberg. Värmland, Grums hd., Borgviks sn., Borgvik
Garnisonssjukhuset Karlsborg, 1950-tal. Sjuksystrarnas matsal i ekonomibyggnaden. Marianne Bernvik, köksföreståndare. Kortet finns ej på museet, utlånat av Mildred Stohlbin.
Fabriken i Bergvik. Grundad av Carl Daniel Ekman 1874. Sulfitfabriken kom att vara den första i sitt slag i världen. Verksamheten kom under de följande åren utökas med uppköp av flera sågverk. 1890 genomfördes förvärvet av de s.k. Hamrångeverken, som tillförde bolaget 24 000 hektar skog. 1897 förvärvades 91 000 hektar skog samt sågverk och snickerifabrik i Askesta med tillhörande lastageplats i Sandarne från Svartviks AB. Med på köpet följde även MarmaSandarne Järnväg
Statens Järnvägar SJ F 68 " Finnveden ".Station och lastplatsen Kilafors nedre omkring år 1880. Omstignings- och omlastningsplats mellan fartyg och tåg. Ångbåten är S/S Bergviken vilken strax kommer att avgå mot Bergvik där både gods och passagerare kommer att gå över till tåg för vidare befordran till Söderhamn. Tåget kommer också strax att avgå upp till Kilafors för att sedan fortsätta till Bollnäs. Foto: Sveriges Järnvägsmuseum.
Garnisonssjukhuset Karlsborg, 1950-tal. Eftermiddagskaffe i sjukhusparken, Marianne Bernvik, Berta Pettersson, Karin Rosenberg, s-o nord sjukhusväbel, c mård, Mildred Stohlbin och Anna Stohlbin.
Garnisonssjukhuset Karlsborg, 1950-tal. I köket Mildred Stohlbin, Karin Rosenberg, köksföreståndare Marianne Bernvik, Ester Johansson och Anna Stohlbin. Kortet finns ej på museet, utlånat av Mildred Stohlbin.
Grupporträtt
Foto av litografi föreställande Borgvik 1860-talet. Hästbana inom bruket. Hamnen med jvg (885 mm spårvidd)
Smältsmedjan i Borgvik, 1924. Med "labby" (den vita byggnaden), från väster.
Beatelund. Ursprungligen två egendomar, Stora och Lilla Korsnäs. Stora Korsnäs innehades i början av 1560-talet av Tonies Bengtsson. 1719 brändes godset ned av ryssarna. Ägaren Bror Rålamb var fånge i Sibirien. Efter frigörelsen kom han hem och dog som landshövding i Österbotten år 1734. Hans dotter gifte sig med en Cederström. Gården var sedan i samma släkt under många decennier. Den siste Cederström på Beatelund var Anders Cederström som hade gårdarna Beatelund, Bergvik, Brunn, Brunnsnäs, Södra Ävlinge och Enkärret. Karl Frisk köpte Beatelund 1917. 1932 uppfördes arrendatorbostad och ladugård. Beatelund inköptes 1935 av ingenjör Sten Westerberg. Han hade 1923 köpt slott och trädgård. /Noterat av Torsten Rolf 1964.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.