Carl Theodor Nilsson (Nelson) var född den 15/12 1868 i Madesjö socken (Gunnaremo?). Föräldar och barn flyttade den 2/11 1871 till Kristvalla (Slättingebygd) och därifrån till Kalmar den 12/4 1877. Carl Theodor utvandrade till USA 1888. Han besökte Sverige efter cirka 10 år men återvände till USA efter något år, där han var verksam inom byggnadsbranschen. Han gifte sig med en svenska omkring år 1900. Hustrun dog i slutet av 1910-talet och Carl Theodor den 10/3 1952, vilket framgår av brevet från sonen Hugo till hans kusin Elsa, som var född i Kalmar den 1/10 1899. Om de fyra sönerna saknas uppgifter, veterligen har de aldrig besökt det gamla landet. Kortet är antagligen taget omkring 1920. Tidningsurklippet ur the Daily Republican av den 5/6 1946 kom någon gång från familjen Nelson till någon av bröderna i Kalmar, vilka nu är döda. Foto Kane Lundgren

Från 299 kr

Lärarkollegiet vid dåvarande samrealskolan i Falköping 1912. Vid bordet: fr.v. Maria Bergström, G. Ringheim, Elsa Wange (gift Hill och in på 1940-talet verksam som lär. vid skolan), Emy Jansson, Emy Helander (dotter till prosten Helander i Falköping och sen. läroverkslär. i Vänersborg, där hon avled 1973). Clara Blaag? (Klara Bang)? vid bordsänden, rektor Drakenberg, vid högra sidan adjunkterna B. Malmström, G. Svensson och A. Larsson, gymnastiklär. J.A. Ahlberg (far till frk Ahlberg Hwassgatan Falköping), sångläraren Alfred Hallenius samt slöjdlär. Samuel Qvänsel. I bakgrunden vaktmästaren A. Andersson. Kollegierummet fanns i stort sett oförändrat 30-40 år fram i tiden. Disponerades efter ombyggnad för andra ändamål. Själva läroverksbyggnaden är densamma - 1912 var den bara något år gammal. Namnuppgifter m.m. ur tidningsartikel - Falköpings Tidn. 31.8.1974.

Från 299 kr

Luck och Co, Drottninggatan 18, Gävle. Augusti 1945. Percy Frére Luck, född 14 februari 1844 i Brighton i England, död 22 december 1915 i Stockholm, var en engelsk importör och grosshandlare, som var verksam i Sverige under större delen av sitt liv. Efter studier vid Eton anställdes Luck vid Englands största trävarubolag och kom som dess representant till Sverige och Sundsvall. Där gifte han sig med en sågverksägardotter, och startade 1874 egen firma inom trävarubranschen, med kontor i Stockholm. Hans affärsvänner uppmanade honom att införskaffa det engelska te han bjöd på under sina affärsresor, vilket inte fanns att köpa på den svenska marknaden. Han öppnade därför den så kallade Theboden i Cervinska huset vid Malmtorgsgatan. Affärerna gick bra och sortimentet utökades till andra specerier och konserver. Ett handelsbolag med kontor i London bildades 1880, tillsammans med två landsmän och butiken flyttade till Jacobsgatan 18. Kompanjonerna köptes ut 1890 då bolaget omvaldes till Percy F Luck & Co handelsaktiebolag. Samtidigt startade man egen fabrikation och förädling av importerade råvaror som choklad, torkade och färska frukter, men även konserver av grönsaker från egna odlingar runt om huvudstaden. Man expanderade även på landsorten, så som Gävle 1897. Tack vare goda förbindelser med välkända utländska firmor kunde Luck introducera flera nya artiklar för den svenska marknaden, bland annat bananer på 1890-talet. Inom firman arbetade flera kvinnliga befattningshavare på olika nivåer, vilket var ovanligt för tiden

Från 299 kr

Luck och Co, Drottninggatan 18, Gävle. Augusti 1945. Percy Frére Luck, född 14 februari 1844 i Brighton i England, död 22 december 1915 i Stockholm, en engelsk importör och grosshandlare, var verksam i Sverige under större delen av sitt liv. Efter studier vid Eton anställdes Luck vid Englands största trävarubolag och kom som dess representant till Sverige och Sundsvall. Där gifte han sig med en sågverksägardotter, och startade 1874 egen firma inom trävarubranschen, med kontor i Stockholm. Hans affärsvänner uppmanade honom att införskaffa det engelska te han bjöd på under sina affärsresor, vilket inte fanns att köpa på den svenska marknaden. Öppnade därför den så kallade Theboden i Cervinska huset vid Malmtorgsgatan. Affärerna gick bra och sortimentet utökades till andra specerier och konserver. Ett handelsbolag med kontor i London bildades 1880, tillsammans med två landsmän och butiken flyttade till Jacobsgatan 18. Kompanjonerna köptes ut 1890 då bolaget omvaldes till Percy F Luck & Co handelsaktiebolag. Samtidigt startade man egen fabrikation och förädling av importerade råvaror som choklad, torkade och färska frukter, men även konserver av grönsaker från egna odlingar runt om huvudstaden. Man expanderade även på landsorten, så som Gävle 1897. Tack vare goda förbindelser med välkända utländska firmor kunde Luck introducera flera nya artiklar för den svenska marknaden, bland annat bananer på 1890-talet. Inom firman arbetade flera kvinnliga befattningshavare på olika nivåer, vilket var ovanligt för tiden

Från 299 kr

Luck och Co, Drottninggatan 18, Gävle. Augusti 1945. Percy Frére Luck, född 14 februari 1844 i Brighton i England, död 22 december 1915 i Stockholm, var en engelsk importör och grosshandlare, som var verksam i Sverige under större delen av sitt liv. Efter studier vid Eton anställdes Luck vid Englands största trävarubolag och kom som dess representant till Sverige och Sundsvall. Där gifte han sig med en sågverksägardotter, och startade 1874 egen firma inom trävarubranschen, med kontor i Stockholm. Hans affärsvänner uppmanade honom att införskaffa det engelska te han bjöd på under sina affärsresor, vilket inte fanns att köpa på den svenska marknaden. Han öppnade därför den så kallade Theboden i Cervinska huset vid Malmtorgsgatan. Affärerna gick bra och sortimentet utökades till andra specerier och konserver. Ett handelsbolag med kontor i London bildades 1880, tillsammans med två landsmän och butiken flyttade till Jacobsgatan 18. Kompanjonerna köptes ut 1890 då bolaget omvaldes till Percy F Luck & Co handelsaktiebolag. Samtidigt startade man egen fabrikation och förädling av importerade råvaror som choklad, torkade och färska frukter, men även konserver av grönsaker från egna odlingar runt om huvudstaden. Man expanderade även på landsorten, så som Gävle 1897. Tack vare goda förbindelser med välkända utländska firmor kunde Luck introducera flera nya artiklar för den svenska marknaden, bland annat bananer på 1890-talet. Inom firman arbetade flera kvinnliga befattningshavare på olika nivåer, vilket var ovanligt för tiden

Från 299 kr

Luck och Co, Drottninggatan 18, Gävle. Augusti 1945. Percy Frére Luck, född 14 februari 1844 i Brighton i England, död 22 december 1915 i Stockholm, var en engelsk importör och grosshandlare, som var verksam i Sverige under större delen av sitt liv. Efter studier vid Eton anställdes Luck vid Englands största trävarubolag och kom som dess representant till Sverige och Sundsvall. Där gifte han sig med en sågverksägardotter, och startade 1874 egen firma inom trävarubranschen, med kontor i Stockholm. Hans affärsvänner uppmanade honom att införskaffa det engelska te han bjöd på under sina affärsresor, vilket inte fanns att köpa på den svenska marknaden. Han öppnade därför den så kallade Theboden i Cervinska huset vid Malmtorgsgatan. Affärerna gick bra och sortimentet utökades till andra specerier och konserver. Ett handelsbolag med kontor i London bildades 1880, tillsammans med två landsmän och butiken flyttade till Jacobsgatan 18. Kompanjonerna köptes ut 1890 då bolaget omvaldes till Percy F Luck & Co handelsaktiebolag. Samtidigt startade man egen fabrikation och förädling av importerade råvaror som choklad, torkade och färska frukter, men även konserver av grönsaker från egna odlingar runt om huvudstaden. Man expanderade även på landsorten, så som Gävle 1897. Tack vare goda förbindelser med välkända utländska firmor kunde Luck introducera flera nya artiklar för den svenska marknaden, bland annat bananer på 1890-talet. Inom firman arbetade flera kvinnliga befattningshavare på olika nivåer, vilket var ovanligt för tiden

Från 299 kr

Luck och Co, Drottninggatan 18, Gävle. Augusti 1945. Percy Frére Luck, född 14 februari 1844 i Brighton i England, död 22 december 1915 i Stockholm, var en engelsk importör och grosshandlare, som var verksam i Sverige under större delen av sitt liv. Efter studier vid Eton anställdes Luck vid Englands största trävarubolag och kom som dess representant till Sverige och Sundsvall. Där gifte han sig med en sågverksägardotter, och startade 1874 egen firma inom trävarubranschen, med kontor i Stockholm. Hans affärsvänner uppmanade honom att införskaffa det engelska te han bjöd på under sina affärsresor, vilket inte fanns att köpa på den svenska marknaden. Han öppnade därför den så kallade Theboden i Cervinska huset vid Malmtorgsgatan. Affärerna gick bra och sortimentet utökades till andra specerier och konserver. Ett handelsbolag med kontor i London bildades 1880, tillsammans med två landsmän och butiken flyttade till Jacobsgatan 18. Kompanjonerna köptes ut 1890 då bolaget omvaldes till Percy F Luck & Co handelsaktiebolag. Samtidigt startade man egen fabrikation och förädling av importerade råvaror som choklad, torkade och färska frukter, men även konserver av grönsaker från egna odlingar runt om huvudstaden. Man expanderade även på landsorten, så som Gävle 1897. Tack vare goda förbindelser med välkända utländska firmor kunde Luck introducera flera nya artiklar för den svenska marknaden, bland annat bananer på 1890-talet. Inom firman arbetade flera kvinnliga befattningshavare på olika nivåer, vilket var ovanligt för tiden

Från 299 kr

Luck och Co, Drottninggatan 18, Gävle. Augusti 1945. Percy Frére Luck, född 14 februari 1844 i Brighton i England, död 22 december 1915 i Stockholm, en engelsk importör och grosshandlare, var verksam i Sverige under större delen av sitt liv. Efter studier vid Eton anställdes Luck vid Englands största trävarubolag och kom som dess representant till Sverige och Sundsvall. Där gifte han sig med en sågverksägardotter, och startade 1874 egen firma inom trävarubranschen, med kontor i Stockholm. Hans affärsvänner uppmanade honom att införskaffa det engelska te han bjöd på under sina affärsresor, vilket inte fanns att köpa på den svenska marknaden. Öppnade därför den så kallade Theboden i Cervinska huset vid Malmtorgsgatan. Affärerna gick bra och sortimentet utökades till andra specerier och konserver. Ett handelsbolag med kontor i London bildades 1880, tillsammans med två landsmän och butiken flyttade till Jacobsgatan 18. Kompanjonerna köptes ut 1890 då bolaget omvaldes till Percy F Luck & Co handelsaktiebolag. Samtidigt startade man egen fabrikation och förädling av importerade råvaror som choklad, torkade och färska frukter, men även konserver av grönsaker från egna odlingar runt om huvudstaden. Man expanderade även på landsorten, så som Gävle 1897. Tack vare goda förbindelser med välkända utländska firmor kunde Luck introducera flera nya artiklar för den svenska marknaden, bland annat bananer på 1890-talet. Inom firman arbetade flera kvinnliga befattningshavare på olika nivåer, vilket var ovanligt för tiden

Från 299 kr

Ur Emily Jobsons (f. Matton fotoalbum). Ateljéporträtt av Alma Gerlach, dotter till handlanden A J Lindgren. Alma gifte sig med ingenjör Hugo Gerlach 1883 den 20 februari. Gerlach var en för Varberg betydande man decennierna kring sekelskiftet 1900, ursprungligen verksam inom stenhuggaribranschen. När Alma vid endast 29 års ålder avled 1891 lät han uppföra en gravvård över henne som av lokalpressen 1894 beskrevs ingående och ansågs vara "Hallands dyraste och vackraste". Sockelstenen var Sörviksten och den svarta graniten från Sågaretorp, båda Gerlachs egna stenhuggerier. Poleringen skedde däremot i Stuttgart och järnhägnaden var också tillverkad i Tyskland; Hugo Gerlach föddes i tyska Reppen. Tidningen skrev: "Men det var en mycket god kvinna som fick sin vilostad här under och hon förtjänade att ej genast bli bortglömd. En donation å 2000 kronor för välgörande ändamål inom staden bär hennes namn." I Emily Jobsons album sitter makarna Gerlachs visitkort tillsammans med bankdirektör Harry Bagge och hans hustru Hilma. Året efter Almas död gifte Hugo Gerlach om sig med deras 15 år yngre dotter Hilma Anna Leontina Bagge (f. 1869).

Från 299 kr

Strömdalen "ladan". Augusti 1945. Värdshuset låg mellan nuvarande Silvanum och Strömvallen. Många Gävlebor minns ännu danserna, soldatfesterna och sommar-teatern. Tidigare hölls möten och föredrag av kända socialister vid värdshuset sedan arbetarrörelsen i Gävle 1904 köpt det för att förvandla fastigheten, då om-fattade drygt 18.000 kvadratmeter, till folkpark. Utöver huvudbyggnaden fanns en lada som förvandlats till dans-palats, kägelbana och musikpaviljong. Dess nya funktion invigdes 1905 med tal av Hjalmar Branting, senare gästades värdshuset av andra socialdemokratiska agitatorer som Kata Dahlström, August Palm och Fabian Månsson. Arbetarrörelsen drev restaurangen och arrangerade teaterföreställningar och konserter, hade expedition och möteslokaler i huset. Värdshuset såldes 1911 till Gävle stad som överlät skötseln till skarpskytte-rörelsen, senare privata arrendatorer. Då första världs-kriget bröt ut 1914 stängdes värdshuset. Under en tid användes dansladan som sjukhus för soldater som drabbats av röda hund. Efter kriget blev Strömdalens värdshus åter dansrestaurang och var i många år mycket populär. 1952 startades en friluftsteater som spelade lustspel på somrarna. 1957 upphörde verksam-heten och det slitna huset revs 1958 då tomtmarken behövdes för bygget av Silvanum. Det ursprungliga värdshuset byggdes 1888 av trä i två våningar och en vindsvåning på den plats där bondgården Strömdalen legat. Runt framsidan och ena gaveln en veranda för sommarservering, i parken låg två kägelbanor och en musikpaviljong (som revs i början av 1950-talet). Huset brann 1894, och året därpå invigdes en ny byggnad med annan utformning, ritat av arkitekten Hugo Rahm. I nedre våningen inreddes en stor matsal med estrad, en väggmålning av målarmästare Bylander med de fyra årstiderna som motiv prydde salen. Byggnaden såldes 1898 av Strömdalens Värdshus AB till Zetterströms Vin-handel AB och arrenderades av olika källarmästare, däri-bland Carl Johan Berglund, tills den såldes 1904. Från Gästrikland 1991-1992; Sterner, J: Gatunamn och Gävle-historia (Från Gästrikland 1997); Sjöström, V, med flera: Minns du det än.

Från 299 kr

Strömdalen "ladan". Augusti 1945. Värdshuset låg mellan nuvarande Silvanum och Strömvallen. Många Gävlebor minns ännu danserna, soldatfesterna och sommar-teatern. Tidigare hölls möten och föredrag av kända socialister vid värdshuset sedan arbetarrörelsen i Gävle 1904 köpt det för att förvandla fastigheten, då om-fattade drygt 18.000 kvadratmeter, till folkpark. Utöver huvudbyggnaden fanns en lada som förvandlats till dans-palats, kägelbana och musikpaviljong. Dess nya funktion invigdes 1905 med tal av Hjalmar Branting, senare gästades värdshuset av andra socialdemokratiska agitatorer som Kata Dahlström, August Palm och Fabian Månsson. Arbetarrörelsen drev restaurangen och arrangerade teaterföreställningar och konserter, hade expedition och möteslokaler i huset. Värdshuset såldes 1911 till Gävle stad som överlät skötseln till skarpskytte-rörelsen, senare privata arrendatorer. Då första världs-kriget bröt ut 1914 stängdes värdshuset. Under en tid användes dansladan som sjukhus för soldater som drabbats av röda hund. Efter kriget blev Strömdalens värdshus åter dansrestaurang och var i många år mycket populär. 1952 startades en friluftsteater som spelade lustspel på somrarna. 1957 upphörde verksam-heten och det slitna huset revs 1958 då tomtmarken behövdes för bygget av Silvanum. Det ursprungliga värdshuset byggdes 1888 av trä i två våningar och en vindsvåning på den plats där bondgården Strömdalen legat. Runt framsidan och ena gaveln en veranda för sommarservering, i parken låg två kägelbanor och en musikpaviljong (som revs i början av 1950-talet). Huset brann 1894, och året därpå invigdes en ny byggnad med annan utformning, ritat av arkitekten Hugo Rahm. I nedre våningen inreddes en stor matsal med estrad, en väggmålning av målarmästare Bylander med de fyra årstiderna som motiv prydde salen. Byggnaden såldes 1898 av Strömdalens Värdshus AB till Zetterströms Vin-handel AB och arrenderades av olika källarmästare, däri-bland Carl Johan Berglund, tills den såldes 1904. Från Gästrikland 1991-1992; Sterner, J: Gatunamn och Gävle-historia (Från Gästrikland 1997); Sjöström, V, med flera: Minns du det än.

Från 299 kr

Strömdalen "ladan". Augusti 1945. Värdshuset låg mellan nuvarande Silvanum och Strömvallen. Många Gävlebor minns ännu danserna, soldatfesterna och sommar-teatern. Tidigare hölls möten och föredrag av kända socialister vid värdshuset sedan arbetarrörelsen i Gävle 1904 köpt det för att förvandla fastigheten, då om-fattade drygt 18.000 kvadratmeter, till folkpark. Utöver huvudbyggnaden fanns en lada som förvandlats till dans-palats, kägelbana och musikpaviljong. Dess nya funktion invigdes 1905 med tal av Hjalmar Branting, senare gästades värdshuset av andra socialdemokratiska agitatorer som Kata Dahlström, August Palm och Fabian Månsson. Arbetarrörelsen drev restaurangen och arrangerade teaterföreställningar och konserter, hade expedition och möteslokaler i huset. Värdshuset såldes 1911 till Gävle stad som överlät skötseln till skarpskytte-rörelsen, senare privata arrendatorer. Då första världs-kriget bröt ut 1914 stängdes värdshuset. Under en tid användes dansladan som sjukhus för soldater som drabbats av röda hund. Efter kriget blev Strömdalens värdshus åter dansrestaurang och var i många år mycket populär. 1952 startades en friluftsteater som spelade lustspel på somrarna. 1957 upphörde verksam-heten och det slitna huset revs 1958 då tomtmarken behövdes för bygget av Silvanum. Det ursprungliga värdshuset byggdes 1888 av trä i två våningar och en vindsvåning på den plats där bondgården Strömdalen legat. Runt framsidan och ena gaveln en veranda för sommarservering, i parken låg två kägelbanor och en musikpaviljong (som revs i början av 1950-talet). Huset brann 1894, och året därpå invigdes en ny byggnad med annan utformning, ritat av arkitekten Hugo Rahm. I nedre våningen inreddes en stor matsal med estrad, en väggmålning av målarmästare Bylander med de fyra årstiderna som motiv prydde salen. Byggnaden såldes 1898 av Strömdalens Värdshus AB till Zetterströms Vin-handel AB och arrenderades av olika källarmästare, däri-bland Carl Johan Berglund, tills den såldes 1904. Från Gästrikland 1991-1992; Sterner, J: Gatunamn och Gävle-historia (Från Gästrikland 1997); Sjöström, V, med flera: Minns du det än.

Från 299 kr

Strömdalen "ladan". Augusti 1945. Värdshuset låg mellan nuvarande Silvanum och Strömvallen. Många Gävlebor minns ännu danserna, soldatfesterna och sommar-teatern. Tidigare hölls möten och föredrag av kända socialister vid värdshuset sedan arbetarrörelsen i Gävle 1904 köpt det för att förvandla fastigheten, då om-fattade drygt 18.000 kvadratmeter, till folkpark. Utöver huvudbyggnaden fanns en lada som förvandlats till dans-palats, kägelbana och musikpaviljong. Dess nya funktion invigdes 1905 med tal av Hjalmar Branting, senare gästades värdshuset av andra socialdemokratiska agitatorer som Kata Dahlström, August Palm och Fabian Månsson. Arbetarrörelsen drev restaurangen och arrangerade teaterföreställningar och konserter, hade expedition och möteslokaler i huset. Värdshuset såldes 1911 till Gävle stad som överlät skötseln till skarpskytte-rörelsen, senare privata arrendatorer. Då första världs-kriget bröt ut 1914 stängdes värdshuset. Under en tid användes dansladan som sjukhus för soldater som drabbats av röda hund. Efter kriget blev Strömdalens värdshus åter dansrestaurang och var i många år mycket populär. 1952 startades en friluftsteater som spelade lustspel på somrarna. 1957 upphörde verksam-heten och det slitna huset revs 1958 då tomtmarken behövdes för bygget av Silvanum. Det ursprungliga värdshuset byggdes 1888 av trä i två våningar och en vindsvåning på den plats där bondgården Strömdalen legat. Runt framsidan och ena gaveln en veranda för sommarservering, i parken låg två kägelbanor och en musikpaviljong (som revs i början av 1950-talet). Huset brann 1894, och året därpå invigdes en ny byggnad med annan utformning, ritat av arkitekten Hugo Rahm. I nedre våningen inreddes en stor matsal med estrad, en väggmålning av målarmästare Bylander med de fyra årstiderna som motiv prydde salen. Byggnaden såldes 1898 av Strömdalens Värdshus AB till Zetterströms Vin-handel AB och arrenderades av olika källarmästare, däri-bland Carl Johan Berglund, tills den såldes 1904. Från Gästrikland 1991-1992; Sterner, J: Gatunamn och Gävle-historia (Från Gästrikland 1997); Sjöström, V, med flera: Minns du det än.

Från 299 kr

Strömdalen "ladan". Augusti 1945. Värdshuset låg mellan nuvarande Silvanum och Strömvallen. Många Gävlebor minns ännu danserna, soldatfesterna och sommar-teatern. Tidigare hölls möten och föredrag av kända socialister vid värdshuset sedan arbetarrörelsen i Gävle 1904 köpt det för att förvandla fastigheten, då om-fattade drygt 18.000 kvadratmeter, till folkpark. Utöver huvudbyggnaden fanns en lada som förvandlats till dans-palats, kägelbana och musikpaviljong. Dess nya funktion invigdes 1905 med tal av Hjalmar Branting, senare gästades värdshuset av andra socialdemokratiska agitatorer som Kata Dahlström, August Palm och Fabian Månsson. Arbetarrörelsen drev restaurangen och arrangerade teaterföreställningar och konserter, hade expedition och möteslokaler i huset. Värdshuset såldes 1911 till Gävle stad som överlät skötseln till skarpskytte-rörelsen, senare privata arrendatorer. Då första världs-kriget bröt ut 1914 stängdes värdshuset. Under en tid användes dansladan som sjukhus för soldater som drabbats av röda hund. Efter kriget blev Strömdalens värdshus åter dansrestaurang och var i många år mycket populär. 1952 startades en friluftsteater som spelade lustspel på somrarna. 1957 upphörde verksam-heten och det slitna huset revs 1958 då tomtmarken behövdes för bygget av Silvanum. Det ursprungliga värdshuset byggdes 1888 av trä i två våningar och en vindsvåning på den plats där bondgården Strömdalen legat. Runt framsidan och ena gaveln en veranda för sommarservering, i parken låg två kägelbanor och en musikpaviljong (som revs i början av 1950-talet). Huset brann 1894, och året därpå invigdes en ny byggnad med annan utformning, ritat av arkitekten Hugo Rahm. I nedre våningen inreddes en stor matsal med estrad, en väggmålning av målarmästare Bylander med de fyra årstiderna som motiv prydde salen. Byggnaden såldes 1898 av Strömdalens Värdshus AB till Zetterströms Vin-handel AB och arrenderades av olika källarmästare, däri-bland Carl Johan Berglund, tills den såldes 1904. Från Gästrikland 1991-1992; Sterner, J: Gatunamn och Gävle-historia (Från Gästrikland 1997); Sjöström, V, med flera: Minns du det än.

Från 299 kr

Strömdalen "ladan". Augusti 1945. Värdshuset låg mellan nuvarande Silvanum och Strömvallen. Många Gävlebor minns ännu danserna, soldatfesterna och sommar-teatern. Tidigare hölls möten och föredrag av kända socialister vid värdshuset sedan arbetarrörelsen i Gävle 1904 köpt det för att förvandla fastigheten, då om-fattade drygt 18.000 kvadratmeter, till folkpark. Utöver huvudbyggnaden fanns en lada som förvandlats till dans-palats, kägelbana och musikpaviljong. Dess nya funktion invigdes 1905 med tal av Hjalmar Branting, senare gästades värdshuset av andra socialdemokratiska agitatorer som Kata Dahlström, August Palm och Fabian Månsson. Arbetarrörelsen drev restaurangen och arrangerade teaterföreställningar och konserter, hade expedition och möteslokaler i huset. Värdshuset såldes 1911 till Gävle stad som överlät skötseln till skarpskytte-rörelsen, senare privata arrendatorer. Då första världs-kriget bröt ut 1914 stängdes värdshuset. Under en tid användes dansladan som sjukhus för soldater som drabbats av röda hund. Efter kriget blev Strömdalens värdshus åter dansrestaurang och var i många år mycket populär. 1952 startades en friluftsteater som spelade lustspel på somrarna. 1957 upphörde verksam-heten och det slitna huset revs 1958 då tomtmarken behövdes för bygget av Silvanum. Det ursprungliga värdshuset byggdes 1888 av trä i två våningar och en vindsvåning på den plats där bondgården Strömdalen legat. Runt framsidan och ena gaveln en veranda för sommarservering, i parken låg två kägelbanor och en musikpaviljong (som revs i början av 1950-talet). Huset brann 1894, och året därpå invigdes en ny byggnad med annan utformning, ritat av arkitekten Hugo Rahm. I nedre våningen inreddes en stor matsal med estrad, en väggmålning av målarmästare Bylander med de fyra årstiderna som motiv prydde salen. Byggnaden såldes 1898 av Strömdalens Värdshus AB till Zetterströms Vin-handel AB och arrenderades av olika källarmästare, däri-bland Carl Johan Berglund, tills den såldes 1904. Från Gästrikland 1991-1992; Sterner, J: Gatunamn och Gävle-historia (Från Gästrikland 1997); Sjöström, V, med flera: Minns du det än.

Från 299 kr

Strömdalen "ladan". Augusti 1945. Värdshuset låg mellan nuvarande Silvanum och Strömvallen. Många Gävlebor minns ännu danserna, soldatfesterna och sommar-teatern. Tidigare hölls möten och föredrag av kända socialister vid värdshuset sedan arbetarrörelsen i Gävle 1904 köpt det för att förvandla fastigheten, då om-fattade drygt 18.000 kvadratmeter, till folkpark. Utöver huvudbyggnaden fanns en lada som förvandlats till dans-palats, kägelbana och musikpaviljong. Dess nya funktion invigdes 1905 med tal av Hjalmar Branting, senare gästades värdshuset av andra socialdemokratiska agitatorer som Kata Dahlström, August Palm och Fabian Månsson. Arbetarrörelsen drev restaurangen och arrangerade teaterföreställningar och konserter, hade expedition och möteslokaler i huset. Värdshuset såldes 1911 till Gävle stad som överlät skötseln till skarpskytte-rörelsen, senare privata arrendatorer. Då första världs-kriget bröt ut 1914 stängdes värdshuset. Under en tid användes dansladan som sjukhus för soldater som drabbats av röda hund. Efter kriget blev Strömdalens värdshus åter dansrestaurang och var i många år mycket populär. 1952 startades en friluftsteater som spelade lustspel på somrarna. 1957 upphörde verksam-heten och det slitna huset revs 1958 då tomtmarken behövdes för bygget av Silvanum. Det ursprungliga värdshuset byggdes 1888 av trä i två våningar och en vindsvåning på den plats där bondgården Strömdalen legat. Runt framsidan och ena gaveln en veranda för sommarservering, i parken låg två kägelbanor och en musikpaviljong (som revs i början av 1950-talet). Huset brann 1894, och året därpå invigdes en ny byggnad med annan utformning, ritat av arkitekten Hugo Rahm. I nedre våningen inreddes en stor matsal med estrad, en väggmålning av målarmästare Bylander med de fyra årstiderna som motiv prydde salen. Byggnaden såldes 1898 av Strömdalens Värdshus AB till Zetterströms Vin-handel AB och arrenderades av olika källarmästare, däri-bland Carl Johan Berglund, tills den såldes 1904. Från Gästrikland 1991-1992; Sterner, J: Gatunamn och Gävle-historia (Från Gästrikland 1997); Sjöström, V, med flera: Minns du det än.

Från 299 kr

Strömdalen "ladan". Augusti 1945. Värdshuset låg mellan nuvarande Silvanum och Strömvallen. Många Gävlebor minns ännu danserna, soldatfesterna och sommar-teatern. Tidigare hölls möten och föredrag av kända socialister vid värdshuset sedan arbetarrörelsen i Gävle 1904 köpt det för att förvandla fastigheten, då om-fattade drygt 18.000 kvadratmeter, till folkpark. Utöver huvudbyggnaden fanns en lada som förvandlats till dans-palats, kägelbana och musikpaviljong. Dess nya funktion invigdes 1905 med tal av Hjalmar Branting, senare gästades värdshuset av andra socialdemokratiska agitatorer som Kata Dahlström, August Palm och Fabian Månsson. Arbetarrörelsen drev restaurangen och arrangerade teaterföreställningar och konserter, hade expedition och möteslokaler i huset. Värdshuset såldes 1911 till Gävle stad som överlät skötseln till skarpskytte-rörelsen, senare privata arrendatorer. Då första världs-kriget bröt ut 1914 stängdes värdshuset. Under en tid användes dansladan som sjukhus för soldater som drabbats av röda hund. Efter kriget blev Strömdalens värdshus åter dansrestaurang och var i många år mycket populär. 1952 startades en friluftsteater som spelade lustspel på somrarna. 1957 upphörde verksam-heten och det slitna huset revs 1958 då tomtmarken behövdes för bygget av Silvanum. Det ursprungliga värdshuset byggdes 1888 av trä i två våningar och en vindsvåning på den plats där bondgården Strömdalen legat. Runt framsidan och ena gaveln en veranda för sommarservering, i parken låg två kägelbanor och en musikpaviljong (som revs i början av 1950-talet). Huset brann 1894, och året därpå invigdes en ny byggnad med annan utformning, ritat av arkitekten Hugo Rahm. I nedre våningen inreddes en stor matsal med estrad, en väggmålning av målarmästare Bylander med de fyra årstiderna som motiv prydde salen. Byggnaden såldes 1898 av Strömdalens Värdshus AB till Zetterströms Vin-handel AB och arrenderades av olika källarmästare, däri-bland Carl Johan Berglund, tills den såldes 1904. Från Gästrikland 1991-1992; Sterner, J: Gatunamn och Gävle-historia (Från Gästrikland 1997); Sjöström, V, med flera: Minns du det än.

Från 299 kr

Strömdalen "ladan". Augusti 1945. Värdshuset låg mellan nuvarande Silvanum och Strömvallen. Många Gävlebor minns ännu danserna, soldatfesterna och sommar-teatern. Tidigare hölls möten och föredrag av kända socialister vid värdshuset sedan arbetarrörelsen i Gävle 1904 köpt det för att förvandla fastigheten, då om-fattade drygt 18.000 kvadratmeter, till folkpark. Utöver huvudbyggnaden fanns en lada som förvandlats till dans-palats, kägelbana och musikpaviljong. Dess nya funktion invigdes 1905 med tal av Hjalmar Branting, senare gästades värdshuset av andra socialdemokratiska agitatorer som Kata Dahlström, August Palm och Fabian Månsson. Arbetarrörelsen drev restaurangen och arrangerade teaterföreställningar och konserter, hade expedition och möteslokaler i huset. Värdshuset såldes 1911 till Gävle stad som överlät skötseln till skarpskytte-rörelsen, senare privata arrendatorer. Då första världs-kriget bröt ut 1914 stängdes värdshuset. Under en tid användes dansladan som sjukhus för soldater som drabbats av röda hund. Efter kriget blev Strömdalens värdshus åter dansrestaurang och var i många år mycket populär. 1952 startades en friluftsteater som spelade lustspel på somrarna. 1957 upphörde verksam-heten och det slitna huset revs 1958 då tomtmarken behövdes för bygget av Silvanum. Det ursprungliga värdshuset byggdes 1888 av trä i två våningar och en vindsvåning på den plats där bondgården Strömdalen legat. Runt framsidan och ena gaveln en veranda för sommarservering, i parken låg två kägelbanor och en musikpaviljong (som revs i början av 1950-talet). Huset brann 1894, och året därpå invigdes en ny byggnad med annan utformning, ritat av arkitekten Hugo Rahm. I nedre våningen inreddes en stor matsal med estrad, en väggmålning av målarmästare Bylander med de fyra årstiderna som motiv prydde salen. Byggnaden såldes 1898 av Strömdalens Värdshus AB till Zetterströms Vin-handel AB och arrenderades av olika källarmästare, däri-bland Carl Johan Berglund, tills den såldes 1904. Från Gästrikland 1991-1992; Sterner, J: Gatunamn och Gävle-historia (Från Gästrikland 1997); Sjöström, V, med flera: Minns du det än.

Från 299 kr

Strömdalen "ladan". Augusti 1945. Värdshuset låg mellan nuvarande Silvanum och Strömvallen. Många Gävlebor minns ännu danserna, soldatfesterna och sommar-teatern. Tidigare hölls möten och föredrag av kända socialister vid värdshuset sedan arbetarrörelsen i Gävle 1904 köpt det för att förvandla fastigheten, då om-fattade drygt 18.000 kvadratmeter, till folkpark. Utöver huvudbyggnaden fanns en lada som förvandlats till dans-palats, kägelbana och musikpaviljong. Dess nya funktion invigdes 1905 med tal av Hjalmar Branting, senare gästades värdshuset av andra socialdemokratiska agitatorer som Kata Dahlström, August Palm och Fabian Månsson. Arbetarrörelsen drev restaurangen och arrangerade teaterföreställningar och konserter, hade expedition och möteslokaler i huset. Värdshuset såldes 1911 till Gävle stad som överlät skötseln till skarpskytte-rörelsen, senare privata arrendatorer. Då första världs-kriget bröt ut 1914 stängdes värdshuset. Under en tid användes dansladan som sjukhus för soldater som drabbats av röda hund. Efter kriget blev Strömdalens värdshus åter dansrestaurang och var i många år mycket populär. 1952 startades en friluftsteater som spelade lustspel på somrarna. 1957 upphörde verksam-heten och det slitna huset revs 1958 då tomtmarken behövdes för bygget av Silvanum. Det ursprungliga värdshuset byggdes 1888 av trä i två våningar och en vindsvåning på den plats där bondgården Strömdalen legat. Runt framsidan och ena gaveln en veranda för sommarservering, i parken låg två kägelbanor och en musikpaviljong (som revs i början av 1950-talet). Huset brann 1894, och året därpå invigdes en ny byggnad med annan utformning, ritat av arkitekten Hugo Rahm. I nedre våningen inreddes en stor matsal med estrad, en väggmålning av målarmästare Bylander med de fyra årstiderna som motiv prydde salen. Byggnaden såldes 1898 av Strömdalens Värdshus AB till Zetterströms Vin-handel AB och arrenderades av olika källarmästare, däri-bland Carl Johan Berglund, tills den såldes 1904. Från Gästrikland 1991-1992; Sterner, J: Gatunamn och Gävle-historia (Från Gästrikland 1997); Sjöström, V, med flera: Minns du det än.

Från 299 kr

Strömdalen "ladan". Augusti 1945. Värdshuset låg mellan nuvarande Silvanum och Strömvallen. Många Gävlebor minns ännu danserna, soldatfesterna och sommar-teatern. Tidigare hölls möten och föredrag av kända socialister vid värdshuset sedan arbetarrörelsen i Gävle 1904 köpt det för att förvandla fastigheten, då om-fattade drygt 18.000 kvadratmeter, till folkpark. Utöver huvudbyggnaden fanns en lada som förvandlats till dans-palats, kägelbana och musikpaviljong. Dess nya funktion invigdes 1905 med tal av Hjalmar Branting, senare gästades värdshuset av andra socialdemokratiska agitatorer som Kata Dahlström, August Palm och Fabian Månsson. Arbetarrörelsen drev restaurangen och arrangerade teaterföreställningar och konserter, hade expedition och möteslokaler i huset. Värdshuset såldes 1911 till Gävle stad som överlät skötseln till skarpskytte-rörelsen, senare privata arrendatorer. Då första världs-kriget bröt ut 1914 stängdes värdshuset. Under en tid användes dansladan som sjukhus för soldater som drabbats av röda hund. Efter kriget blev Strömdalens värdshus åter dansrestaurang och var i många år mycket populär. 1952 startades en friluftsteater som spelade lustspel på somrarna. 1957 upphörde verksam-heten och det slitna huset revs 1958 då tomtmarken behövdes för bygget av Silvanum. Det ursprungliga värdshuset byggdes 1888 av trä i två våningar och en vindsvåning på den plats där bondgården Strömdalen legat. Runt framsidan och ena gaveln en veranda för sommarservering, i parken låg två kägelbanor och en musikpaviljong (som revs i början av 1950-talet). Huset brann 1894, och året därpå invigdes en ny byggnad med annan utformning, ritat av arkitekten Hugo Rahm. I nedre våningen inreddes en stor matsal med estrad, en väggmålning av målarmästare Bylander med de fyra årstiderna som motiv prydde salen. Byggnaden såldes 1898 av Strömdalens Värdshus AB till Zetterströms Vin-handel AB och arrenderades av olika källarmästare, däri-bland Carl Johan Berglund, tills den såldes 1904. Från Gästrikland 1991-1992; Sterner, J: Gatunamn och Gävle-historia (Från Gästrikland 1997); Sjöström, V, med flera: Minns du det än.

Från 299 kr