Lunde varv Ångermanland, Gudmundrå sn. Lunde. STUFVAREN I, en av de båtar med vilka Ångermanelfvens Stufveri AB transporterade stuveriarbetarna ut till de olika lastageplatserna i Ådalen. 1960 ersattes båtarna av Volkswagen bussar, som nu kör ut arbetarna. STUFVAREN I har byggts om och används av varvet för transporter i samband med muddringsarbete.
Från 299 kr
Foton 24/7 1963. Diligensförare är Oscar Rolandsson, från Borgafjäll. Han har kört på linjen i 25 år och är av äkta postsläkt. Fadern var poststationsföreståndare i Borgafjäll och äldste sonen funderar på postiljonsutbildning. (Se reportage i tidningen PS nr 10/1963). Transporter förekommer av alla de slag. Kylskåp, TV-apparater och byggnadsvirke är vanligt transportgods - mindre vanligt en vävstol.
Statens Järnvägar, SJ godståg 4354, på järnvägsbron över sjön Kratten, sydväst om Fagersta. Vid järnvägsspåret mellan Avesta/Krylbo och Frövi Sjön har i långa tider använts för fiske, för vattenkraft, för transporter. Järnvägsbron byggdes av ingenjörtrupper i samband med en stor manöver perioden 1936 - 1937
550-årsminnet av Sveriges första riksdag firas i Arboga. Kungaparet (som just stigit in i bilen) lämnar platsen för den gemensamma lunchen. I höjd med bilens vindruta, ses statsminister Olof Palme. Bakom honom står Tanzanias presient, Julius Nyerere. De, och övriga politiker, inväntar sina transporter.
Transportbro över Örekilsälven.
Mårten Nilsson Skinnares hus i Vadstena bär en komplicerad byggnadshistoria som här inte ska fördjupas. Ursprungligen uppfördes huset år 1519 som del i skinnarens initiativ för ett hospital i staden för fattiga och pilgrimer. Senare ombyggdes det till bostad för hospitalets predikant med förråd och ett lite kapell. Välkänt är bostadsdelens avträde på husets norra fasad. Sammantaget är byggnadens medeltida karaktär sällsynt väl bevarat. Järnvägsspåren i bilden användes fram till omkring 1930 för hästdragna transporter mellan hospitalets olika anläggningar.
Ågesta kärnkraftverk. Under 2005 gjorde Tekniska museet tillsammans med Stockholms Läns Museum och Länsstyrelsen i Stockholms län en fotodokumentation av Ågesta kraftvärmeverk, Sveriges första kommersiella kärnkraftverk, Foto: Nisse Cronestrand. Bildbeskrivningar: Ingenjör Åke Bergman. Bilden föreställer: Plan 26 RB rum nr. 2606. Reaktorhall mot vägg i väster med Laddrännan 2401 i förgrunden och över denna balkbron för transporter. Bakom detta syns innre slussport mot transportgångrn. Förklaring av system framgår av rapport :Statens Vattenfallsverk A23/60 5/4 1960.
Vretstorpsverken, exteriör, transportörer.
Transportbro över Pite älv. Älvsbyn - Piteå
Medelhavsmuseet, kista, photograph, fotografi
kista, Medelhavsmuseet, photograph, fotografi
Vilhelm Karlsson kör ut på vägen med ett lass gödsel. Han använder stutar i tvåspann, vilket var det vanliga vid tunga transporter som inte behövde gå fort. Stutar var starka och fogliga. Man ser att de är av den gamla gotländska rasen, ljusbruna och vitfläckiga med stora horn, men inte så storbyggda. V K styr stutarna med tömmarna om hornen. På vägen ser man många spår av vagnar och spillning efter nöt och hästar. Vagnen är en s k skvackvagn, den gängse last- och transportvagnen. Grepen är av modernt slag, den har troligen V K köpt, den är inte hemtillverkad som greparna på Bild nr 1 och 2. Vilhelm Karlsson är 31 år gammal på bilden, sedan 5 år ingift från Kauparve till Smiss södra gårdspart. V K sitter på en säck och åker med, men om lassen var tunga fick man gå bredvid. Han är klädd i sedvanlig arbetsklädsel: blus, byxor och vegakeps. På fötterna har han troligen läderstövlar.
Nu uppställd vid SJ:s verkstad i Köping. Bilderna tagna i Köping den 8/9 1953. KUJ, står för Köping - Uttersbergs järnväg. Köping-Uttersbergs Järnväg, KUJ, kom till för att effektivisera transporterna från de många bruken i Hedströmsdalen och på angränsande orter till Köpings hamn - samma transporter som järnvägen användes till i ett drygt sekel fram till nedläggningen. Genom detta bygge kom trakten att också i jämförelse med det övriga landet få järnväg jämförelsevis tidigt, bara tio år efter att de första personförande banorna med lokdragna tåg öppnats. När järnvägen invigdes 1866 hade diskussionerna om den också pågått i mer än tio år och åtskilliga gånger komplicerats av uteblivna statslån och hänsyn till andra planerade järnvägar. De ursprungliga planerna gällde en normalspårig bana, men som det är bekant kom järnvägen sedermera att byggas med den udda spårvidden 1093 mm.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.