I februari 1880 kunde Corren meddela sina läsare att det under året skulle komma att uppföras två byggnader i stadens trädgårdsförening. En "wattenpaviljong på gräsplanen bakom springwattnet" och ett "utsigtstorn af sten, jern och glas". Den förstnämda byggnaden kom som bekant att nå högre höjder än notisens lakoniska beskrivning. Den blivande restaurangen, som med utskänkningstillstånd kunde kallas schweizeri, blev en verklig prydnad i miljön och kom att glädja parkbesökare i närmare 100 år. I slutet av oktober månad 1880 kunde Corren rapportera att utsiktstornet stod klart, och i en krönika hyllades "skådetornets" värden i detalj. Den officiella invigningen fick dock vänta till våren året därpå. De bägge beskrivna byggnaderna var ritade av civilingenjör Rudolf Ström och konstruerade och byggda genom hans ingenjörsbyrå. Fotografiet från 1921 visar tornet efter att serveringsterassen precis förändrats genom Axel Brunskogs ritningar.
Från 299 kr
1906 års Linköpingsstudenter samlade för fotografering i Trädgårdsföreningen med anledning av deras 10-årsminne av studenten. Sittande ses även några av deras lärare.
vykort, bilder, flygfoto, fotografi
orig. text: Trädgårdsföreningens Fröhandel
Orig. text: Trädgårdsföreningens Fröhandel
bilder, fotografi
Morbror Esse, Mamma, Ruth o. Bojan i trädgårdföreningen.
Ett barn i vagn. Direktör E. Zätterlöf Träsgårdsföreningen Örebro.
Trädgårdsföreningens restaurang i Göteborg 1923,
Motiv från frirandet av Barnens Dag i Linköping 1927. Ett av många inslag var en skämtsam kortege genom stadens gator. På bilden har den nått Trädgårdsföreningen med bland andra detta minst sagt blomsteprydda ekipage.
Utmed Klostergatan i höjd med Trädgårdsföreningen uppfördes i början av 1900-talet två parallella husrader. I området närmast parken lät lektor Karl Beckman för sin familj uppföra Klostergatan 64. I höger bildkant uppförs Klostergatan 66.
Utmed Klostergatans södra del bebyggdes området mot Trädgårdsföreningen i rask takt från förra sekelskiftet. Mot gatan med främst flerfamiljshus, mot parken med ett par exklusivare villor i områdets södra del. År 1907 var husraden mot Klostergatan komplett.
Kontorsbiträde (1959) på Postsparbankens bokföringsavdelning. Körmedlem i Postflickorna. Sedermera en av landets mest kända vokalister och har sjungit in egna skivor. Foto taget då Ingert framträdde som solist på Trädgårdsföreningen i Göteborg 1959, då Postflickorna turnerade i samband med Postsparbankens 75-årsjubileum.
Motiv från Trädgårdsföreningen i Linköping. Vy över staden mot norr. I fonden Linköpings domkyrka. Enligt påskrift är männen närmast nedtill; Johan Lübäck, Anders Boström, Carl Fredrik Berg, Erik Lindh, Christian Ferdinand Mohr, Frans Olof Högström samt Assar Ekström.
'Monterad tvättbjörn. :: :: Text till bilden: ''Tvättbjörn eller Schuppen träffas i Nordamerika till 56 graders latitud. Han lefver af frukt, fogel, ägg m.m. Egendomligt nog sköljer och gnider han emellen framfötterna allt, innan det förtäres, hvadan namnet ej är öfverdrivet. Hans skinn lemnar ett förträffligt pelsverk och förekommer under namn af Schuppskinn. Han tycks trifvas även i vårt klimat, hvilket han man redan kan sluta till af det , hvaraf han är van i sitt hemland, ty för några år sedan utkom på hösten ett exemplar från Göteborgs trädgårdsförening och sköts i januari uti ett träd i Slottsskogen. Denna schupp var då ganska fet och tycktes hafva trifts bra och väl vetet att försörja sig med hvad våra trakter hafva att erbjuda.'' /August Wilhelm Malm år 1866. :: :: Serie med fotonr. 7079:1-37. Fotografierna är monterade i en liten bok, inbunden, med titel ''Fotografier öfer Däggdjur och foglar. Texter av A. W (1866). Malm. Boken återfinns i Göteborgs Naturhistoriska Museums bibliotekssamling under ''Äldretryck''. På baksidan av varje foto finns en text om arten. :: :: Se även fotonr. 5693:1-4.'
Kägelbanan flyttades till Gamla Linköping från Drabbisdal, Berg. Landssekreteraren Adolf Wallenberg (1827-1895) uppförde kägelbanan i trädgården på sin ägandes gård Djurgårdsgatan 17 vid Trädgårdsföreningen i Linköping för enskildt begagnande 1868. Den flyttades något av de sista åren av 1800-talet till Drabbisdal i Vreta klosters socken.
Uppklätt och förväntansfullt i Linköping när staden fick besök av kung Oscar II sommaren 1893. På vägen från järnvägsstationen mot slottet stannade konungen till i Trädgårdsföreningen för en promenad genom parkens lummiga gångar. Fotograf Sohlberg stod i ett fönster till restaurangen och frös ögonblicket kort före händelsen.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.