Text överförd från den gamla diaramen: HELMI K11A 980622
Från 299 kr
Fullriggaren USS Constitution sjösattes den 21 oktober 1797. Hon kallas Old Ironside (gamla järnsidan), detta beror på att under ett krig med HMS Guerriere,19 augusti 1812, sa en engelsk sjöman "Herregud hennes sidor är gjorda av järn!", När de brittiska kanonkulorna, bara såg ut att studsa av henne. Det som egentligen hände var att de engelska 9 kg kulorna inte förmådde att gå genom hennes tjocka skrov, vilket var upp till 25 tum tjock ek vid vattenlinjen. Hennes skrov bestod av tre olika lager ekträ. Än idag är det många som kallar USS Constitution "Old Ironsides". Hon mötte heller aldrig ett nederlag.
Från den s k Segelveckan i Helsingfors i juli 1931, arrangerad av Finlands Seglarförbund och Nyländska Jaktklubben. T h ses Blekholmen med NJK:s klubbhus. Den enda båt som kunnat identifieras är motorjakten med ljust skrov i mitten, Erik Åkerlunds STELLA MARINA (b. 1927, konstr. C. G. Pettersson).
Båtar förtöjda vid Museikajen i Stockholm. I bakgrunden Skeppsholmen, Strandvägen och Djurgården med Nordiska museet. Motorjakten med ljust skrov till v (skymd) är den C. G. Pettersson-ritade TATJANA (1921), i bakgrunden till h skymtar postångaren ÖLAND (b. 1883, reg nr 3889).
Fotografiskt vykort som visar den tyska kejserliga jakten HOHENZOLLERN på väg in mot Kiel. I kölvattnet på HOHENZOLLERN ses den kejserliga depeschbåten SLEIPNER (ex S97), liksom HOHENZOLLERN med vitt skrov och gula skorstenar. I bakgrunden fartyg ur tyska flottan. Vykortet är daterat 3 februari 1914.
Båtar förtöjda vid Museikajen i Stockholm. I bakgrunden Skeppsholmen, Strandvägen och Djurgården med Nordiska museet. Motorjakten med ljust skrov till v (skymd) är den C. G. Pettersson-ritade TATJANA (1921); i bakgrunden till h skymtar postångaren ÖLAND (b. 1883, reg nr 3889).
Godsfärjan "Starke", Kapten Eriksson på kommandobryggan . Tanken att gemensamt bygga en isbrytande färja för Kungsleden ledde till att skrovet till Starke byggdes i Kiel och att färjan byggdes klar på Lindholmens varv i Göteborg. I januari 1931 togs hon i bruk, efter en uppslitande strid om namnet… Mina under aktern Den 26 februari 1942 skulle Starke assistera Kungen som frusit fast utanför Rügen. Det bar sig dock inte bättre än att en drivmina fastnade under aktern på Starke och flera järnvägsvagnar spårade ur. Ombord fanns 44 mans besättning samt tio personer i restaurangpersonalen. Flertalet räddade sig över till isbrytaren Oden och Kungen, men en grupp frivilliga stannade kvar för att försöka rädda färjan. För att hålla fartyget flytande dumpades sex järnvägsvagnar över bord. En tankvagn lastad med bensin sprang läck, bensinen spred sig över isen och fattade eld. Lågorna slog upp mot Starkes skrov. Läckan var emellertid för stor och färjan gick inte att rädda, nio timmar efter minsprängningen sjönk hon. Den kvarvarande besättningen räddades ombord på Kungen
Godsfärjan "Starke", salongen efter ombyggnad. Tanken att gemensamt bygga en isbrytande färja för Kungsleden ledde till att skrovet till Starke byggdes i Kiel och att färjan byggdes klar på Lindholmens varv i Göteborg. I januari 1931 togs hon i bruk, efter en uppslitande strid om namnet… Mina under aktern Den 26 februari 1942 skulle Starke assistera Kungen som frusit fast utanför Rügen. Det bar sig dock inte bättre än att en drivmina fastnade under aktern på Starke och flera järnvägsvagnar spårade ur. Ombord fanns 44 mans besättning samt tio personer i restaurangpersonalen. Flertalet räddade sig över till isbrytaren Oden och Kungen, men en grupp frivilliga stannade kvar för att försöka rädda färjan. För att hålla fartyget flytande dumpades sex järnvägsvagnar över bord. En tankvagn lastad med bensin sprang läck, bensinen spred sig över isen och fattade eld. Lågorna slog upp mot Starkes skrov. Läckan var emellertid för stor och färjan gick inte att rädda, nio timmar efter minsprängningen sjönk hon. Den kvarvarande besättningen räddades ombord på Kungen
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.