Skeppssättningar (ibland stenskepp) är benämningen på en stenkrets med den ovala formen av ett skepp. Storleken på fornlämningen kan variera från några få meter till uppemot 30 meter. Ofta markerar skeppsättningen en grav. Konstruktionen kan också haft symbolisk eller rituell funktion. SKeppssättningar finns ofta på gravfält. Ungefär 2000 skeppssättningar är kända i Skandinavien, de flesta i Sverige. Till övervägande del är de (som Ales stenar) daterade till vendeltiden och vikingatiden. Bara 35 stycken har givit dateringar till bronsålden. Flera av dessa tidiga exemplar finns på Gotland och känns igen på att stenarna står tätt ihop, inte glest som hos järnålderns skeppssättningar.
Från 299 kr
Badelunda sn, Anundshögsområdet, Långby. Grundläggare Borén och fröken G. Berlin vid skeppssättningarna, 1933.
Badelunda sn, Anundshögsområdet, Långby. Anundshögsfesten 1933.
Badelunda sn, Anundshögsområdet, Långby. Anundshög, runsten, skeppssättningar.
Badelunda sn, Anundshögsområdet, Långby. Anundshögsområdet taget ifrån åkrarna öster om landsvägen. Höstackar i förgrunden.
Badelunda sn, Västerås kn, Anundshög. Röjningsarbete vid Anunudshög våren 1959.
Amundstorps gravfält
Anundshög och skeppssättningarna I och II, Västerås.
Gravfält, från väster, Årby, Svedvi sn, RAÄ fornlämning 192:1.
Badelunda sn, Anundshögsområdet, Långby. "Anundshögsområdet taget ifrån ingången." Med Anundshögen, stora skeppssättningen och runstenen.
Turinge
Skarlunda
Runsa
Järna
Hästhagen, Tyttinge, Grödinge
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.