Magasinet mot sydost. Lägg märke till klocktornet där vällingklockan hängde. Porten går till potatiskällaren. Där harpades potatisen på senhösten och lades i bingar med ett träraster på vilket potatisen rullade ut. Mycket minnesvärd potatislukt i källaren. Vällingklockan är i Hembygdsgillets ägo.
Från 299 kr
Halkiga pensionärer, 18 december 1965 En äldre dam- en pensionär- kommer gående på trottoaren en vinterdag på Drottninggatan. Hon är klädd i mörk lång kappa, pälsmössa med märke, mörka strumpor och skor på fötterna. I höger hand håller hon en käpp och i vänster hand en stor väska. Bredvid henne längs med trottoaren löper en stor, uppskottad snöhög. Längre fram vid trottoarkanten står två parkeringsautomater. Bilar åker på gatan i bakgrunden. Ytterligare personer promenerar i bakgrunden. Uppe i luften över gatan hänger juldekorationer.
Ark med två monterade foton och text: "Kajakhamnen. Kajakerna ligga vända på träställningar mellan stenar. De är fastbundna för att inte blåsa bort. a. I bakgrunden syns bebyggelsen nära kajakhamnen. b. Detaljfoto av en kajaks akter. Observera den lilla knoppen på som avslutar kajakspetsen och lägg märke till den fastsatta benbiten, som ser ut som en minimal köl. På kajaken i bakgrunden ser man sittbrunnens ringformiga öppning."
Tygverkstaden, byggnad 129, april 1945 Övriga verkstadslokaler. Bild 1 -- Smedjan Lägg märke till att smeden mitt i bilden arbetar med fjäderhammaren och ingen bär hörselskydd! De hade nog inte så mycket hörsel kvar. Bild 2 -- Motorverkstaden Motorprovbänken Motorn är förmodligen en Scania-Vabis modell 1664 till Strv m/41 typ S1. Bild 3 -- Snickarverkstaden Snickaren med hammaren heter Per Hagberg, identifierad av släkting. Bild 4 -- Pjäsverkstaden Tornet på en strv m/41 i förgrunden.
Åtta flickor uppradade framför en dansbana. Alla bär ett runt litet märke som troligen är knutet till festligheten. Några har godisstrutar i händerna. Två flickor är likadant klädda och har var sitt armbandsur. Kanske är det Inga och Anna-Greta Johansson som förutom Gunhild Thornell ska vara med på bilden. Kulörta lyktor och vimplar hänger över dansbanan och en dragspelare skymtas vid den lövade scenen och till höger om den ett par kepsklädda gossar.
Högertrafikomläggningen - Dagen H
Orubricerat 18 februari 1966 I en charkuterifabrik står två män och en kvinna. Den äldre herrn till höger på bilden håller en bukett blommor i handen. Frysboxen flankeras av en man och en kvinna. Mannen håller i två stycken paket med påskriften "Köttbullar" samt ett märke med bokstaven "S." I sin högra hand håller hon ett sådant köttbullspaket och i den vänstra håller hon en blombukett. Framför sällskapet finns ett bord med leverpastej, korvar samt fläskkött. Leverpastejen samt korvarna har bokstaven "S" på förpackningarna. Bakom dem hänger korvar i tre olika storlekar.
Närkes landskapsvapen och en dikt. Detta landskapsvapen har, liksom Dalarnas, korslagda pilar. Skillnaden är främst den att Dalavapnets krona motsvaras av Närkevapnets fyra rosor. För 1500-talets svenskar fanns emellertid även en annan mycket viktigt olikhet, Dalavapnet hade dalapilar och Närkesvapnet skäktor. Den senare piltypen utmärktes av breda triangulära spetsar. Dikten under landskapsskölden lyder: Vi tända våra löftens bloss för värv och dar, stunda: och de, som följa efter oss, må göra sammalunda! Lyft högt din sköld, fösterbygd, med pil och rosors märke till kamp för sanning, ljus och dygd! Hell, forntids, framtids Närke!
Halkiga pensionärer, 18 december 1965 En kvinnlig pensionär kommer gående på Drottninggatan en vinterdag.Hon är klädd i mörk lång kappa, pälsmössa med märke, mörka strumpor och skor på fötterna. I höger hand håller hon en käpp och i vänster hand en stor väska. Bredvid henne längs med trottoaren löper en stor, uppskottad snöhög. Framför henne står en kvinna och tittar på skyltningen i ett skyltfönster. Bakom henne går en herre som är på väg åt andra hållet. Framför honom ligger Stora Hotellet. En buss passerar och flera bilar står parkerade på gatan i bakgrunden. Ytterligare personer syns längre bort. Över gatan uppe i luften hänger juldekorationer.
Kanslihuset 2006 Informationstavlan över funktioner / personer i kanslihuset (K0074-001) var målad direkt på väggen i nedre hallen. Ålder på infotavlan är osäker, kansker från 1920-talet. Men den är säkert målad före 60-talet då bataljonscheferna flyttade till andra byggnader. Lägg märke till den udda grafiska lösningen att placera "nedre botten" högst upp. Eftersom tavlan var inaktuell under senare år placerades en modern utsvängbar infotavla över väggmålningen. Guldramen är ditmålad -- förmodligen under 90-talet. När VASALLEN övertog byggnaden efter regementets nedläggning målades raskt den fina väggmålningen över.
Nybyggnation av tre förråd 1986. Några blandade bilder från de samtida byggprojekten i Utö läger; livsmedelsförrådet, kokhuset och Värnskolans förråd. Bild 1: En av de platsbyggda takstolarna förbereds för montering. Bild 2: Kök och förråd till Värnskolan (efter att Värnskolan lagts ned används byggnaden som dykmaterielförråd). Bild 3: Kurt Madell i spikartagen! Bild 4: Kurt kollar att taktolen är i lod. Bild 5: Alla takstolar på plats. Bild 6: Detaljbild över takstol. Lägg märke till att spikplattor i trä används, spikplåtar var nog lite för modernt för konstruktören vid Milostabens Byggnadskontor.
Avtackning 1961 Bild 1: Inför pensionsavgång avtackas här kapten Karl Erik Ekegrén och musikfanjunkare Fredrik Ölveborn av överste Virgin. Bild 2: Bakom de uppvaktade ser vi representanter ur officerskåren. Till höger ur underofficerskåren. Namn, se bild 3. Bild 3: 1. Gustaf "Putte" Söderblom -- son till fd Ärkebiskopen Nathan Söderblom 2. Åke Höijer 3. Hans Sjöcrona 4. Gerhard Hjukström 5. K E Ekegrén 6. F Ölveborn 7. Eric "Floda" Johansson 8. Alf Gustafsson 9. Ingemar Nilsson -- flyttade till I 2 i Karlstad 10. Ture Wargloo 10,1. bakom Ture står Tryggve Andersson 10,2. i m/59 med koppel ser vi Kurt Schymberg 10,3. bakom Kurt skymtar Roland Borg 11. Allan Rickardsson 11,1. Karl- Johan Bergman 12. Åke Erbén 13. Axel Ejerfeldt 14. F-I Virgin 15. Ernst Bergman 15,1. Holger Aggeborn Lägg märke till att man till den nya fältuniformen m/59 bar koppel. Den möjligheten togs snart bort i uniformsreglementet.
Statens Järnvägar, SJ Detta fotografi har särskilt framställts efter ett gammalt vykort genom förmedling av Jularbo fotografister anstalt, innehavare HJ.Eriksson som skänkt det till historiken över Jularbo station. Omstånde foto, som efter stora ansträngningar av f.d. stins Dubois letades fram ur gammla gömmor, härstammar från år 1904 den 23n mars. Var god lägg märke till dom blommande prydnadsbuskarna, vilka sålunda förtäljer om den ridiga våren det året. Interessnt är den dåtida infartssignalen med dess plsering mittför stationshuset. Till höger om infartssignalen står Stins Dubois samt intill honom,tillsammans med sin lilla son, står stfru Lilja.Sonen Rickard är numera förste kontorist på Biljettexpeditionen vid Stockholms central. Fotogenlycktan på stationshusets vägg talar om hur belysningsförhållanden på den tiden voro ordnade efter de dåtida resursern som stodo till buds.Det gamla förmäma stationshuset är alltjämt då detta skrivs i bruk.Dess stillsamma och behagliga" fick-tack" skänker mig både ro och arbetsglädje.Karl Bergman.( Tillhör Jularbo Stations historia.)
'Vy från Ekebacken där Göteborgs Naturhistoriska Museum ligger. Eken och parkeringen vid gamla entren, riktning mot Skansen Kronan. :: :: Ingår i serie med fotonr. 7129:1-5 med bilder tagna för projekt ''Då och Nu'' inom bildaccessprojektet, produktion för vastarvet.se. Detta motiv jämfördes med gamla bilden med fotonr. 928. Bildtext där: :: Bilden från 1914 är tagen av John W Johansson och visar Ekebacken i Slottsskogen innan Naturhistoriska museet börjat byggas. Vyn visar en solitär vindpinad ek och i fonden Skansen Kronan. Museet invigdes 1923 och inför byggnationen fick bland annat denna ek stå kvar. Samtida tidningsartiklar var både för och emot att spara på de träd som fanns på kullen. Eken, kallad hängeken, kom att stå vid entrén och blev som ett vårdträd för museet. :: :: Idag då entrén är flyttad är det kanske mest de som parkerar på parkeringen vid eken som lägger märke till den. Tar man en titt ser man att trädet har haft ytterligare två huvudgrenar. En av dem sågades bort i början av 1930-talet för att inte växa in i husväggen. Numera växer en liten glasbjörk där grenen satt och ekens ihåliga stam har fyllts igen av cement.'
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.