Interiör från Varbergs Ångkraftverk med manövertavlan för kraftstationen i bakgrunden. På skrivbordet finns två fasningsdon, avsedda att pluggas in i uttag på kontrolltavlan när kraftverket ska kopplas in på nätet. Detta kraftverk byggdes i Varbergs hamn 1908 för att säkerställa energitillgången även vid lågt vattenflöde i Ätran, där Yngeredsfors Kraft AB uppfört en kraftstation året innan. De fyra männen i kubb är fr v: herr Lundgren från AB de Lavals Ångturbin, herr Lundberg från Yngeredsfros Kraft AB vid telegrafen, en okänd man samt herr Östlund från ASEA. (Se även bildnr MR2_980)
Från 299 kr
Ackkärr 1922. Gamla stångjärnssmedjan byggd 1788. Stångjärnsbruket Ackkärr anlades på 1600-talet. Kraft för belysning med mera, fick man från ett vattenfall vid Kvarned (norr om Ackkärr). Stångjärnssmidet upphörde 1877. Bruket blev senare lantegendom, och vattenfallet utnyttjades som kraftstation för ett pumpverk, ett frörenseri med mera.
Johansfors i Nissan omgiven av skog. Till vänster ligger en träbyggnad. I samband med järnvägens tillkomst utvecklades Drared, med skjutshåll och gästgiveri sedan gammalt, till stations- och industrisamhället Johansfors. Samhället ligger norr om Oskarström utmed den första delen av järnvägslinjen Halmstad-Nässjö som invigdes 1877. Kring följande sekelskifte gav Nissan i Johansfors kraft åt sågverk, bryggeri, gjuteri, grynkvarn med mera.
Tanneforsfallet har skänkt sin kraft och understött företagsamhet sedan medeltiden. Med tiden växte kvarnbyn till ansenlig storlek och som mest utnyttjades inte färre än tolv enskilda fall. Här en vy som utifrån faktiska tillstånd kan dateras till 1930-talet. Anm: Fotografiet har tillskrivits Didrik von Essen (1856-1922). Motivet visar dock förändringar som tillkom efter dennes död.
Sörby i Stjänorp utmed landsvägen och strax före ortens välkända slottsanläggning. Den ståndsmässiga huvudbyggnaden uppfördes 1862 av gårdens dåvarande ägare, slussinspektör Uno Kraft. Gården kom emellertid tidigt i stadskomminister Claes Leonard Carlstedts ägo. Foto omkring förra sekelskiftet där unionsflaggan ger en hitre gräns vid 1905.
Mindre herrgårdsanläggningen som tidigare inte var lokaliserad men som genom extern upplysning kan bestämmas till Sörby i Stjärnorp. Den ståndsmässiga huvudbyggnaden uppfördes 1862 av gårdens dåvarande ägare, slussinspektör Uno Kraft. Foto omkring förra sekelskiftet där unionsflaggan ger en hitre gräns vid 1905.
Skorpafallet i Stångån nära Hovetorp har givit kraft åt både kvarn och såg. År 1890 anlades även en trämassefabrik längre ner i fallet, som år 1920 ombyggdes till vattenkraftverk. Här en vy mot vägbron med resterna av Skorpa kvarn till vänster i bild.
Den blygsamt flödande Kräplingeån har trots den ringa vattenmängden givit kraft för en betydande kvarndrift. Mellan åns början vid sjön Vin och dagens Bankekind fanns in i nyare tid större kvarnar vid Taforsa, Lund och Bjärstad. Bilden visar kvarnen vid Lund (Sofielund).
Stjärnorps slott från sjösidan (Roxen). Huvudbyggnaden ödelades i en brand 1789 och kom vidare inte att återuppbyggas. Kraft lades istället på anläggningens flyglar, varav den södra redan före branden inrymde ett slottkapell som från 1810 uppgraderades till sockenkyrka för den då bildade Stjärnorps församling. Den planterade ytan i bildens förgrund har i senare tid utlagts till kyrkogård. Foto från omkring år 1900.
Enligt senare noteringar: "Dammbyggnad vid Trollsjön på Torreby. Dammen byggdes för dämma Sjörits älv då man fick den s.k. Trollsjön. I denna inplanterades sutare. Dammen skulle också tjäna som kraftverksdamm, men det projektet kom aldrig till stånd då det blev billigare att köpa kraft utifrån, för elektrifiering av Torreby gods." (BJ)
Interiör av Sveriges första 3-fas kraftstation 1893. Uppförd av ASEA för Grängesbergs Konst- och Järnvägs AB och gällde elektrisk kraftöverföring på 300 hk och 9500 V Grängesberg - Hellsjön, en sträcka på ca 12 km. Kraftstationen hade tre 3-fasgeneratorer avsedda för kraft och en 1-fasgenerator för belysning.
Sankt Olofskällan i Hardemo den 24 maj 1937. På kopparplåten på stocken invid vattenkällan står det skrivet: "Du vandringsman på vägen går. Kom hit och drick, du svalka får.Ty vattnet äger samma kraft, som i St Olofs tid det haft." Källan ligger vid vägen genom Hardemo; cirka trehundra meter norr om Hardemo kyrka. Bakom källan syns ett litet hus.
Signe Ekblad (1894-1952). Svenska skolan i Jerusalem är hennes livsverk. Mer info om Signe Ekblads livsverk finns här: "Att avresa till Jerusalem som lärarinna: Signe Ekblad, jorsalsfarer, lærer og misjonær" in Religiøse reiser. Mellom gamle spor og nye mål. eds. S. E. Kraft and I. S. Gilhus, Universitetsforlaget 2007.
'1 kungsboa, ringlande på marken. Text på fotot: ''Kungskobran, den största av världens giftormar, den ... Bettets kraft giftets verkning beträffar farligast av alla ormar. Från Indien.'' :: :: Ingår i serie med fotonr. 4501:1-60 ur ingenjör Otto Cyréns ''Ormar i fantasi och verklighet''. Bilden med på s. 195 i verket.'
Bild tagen på beställning av kommunalarbetarförbundet år 1943. Brandmännen från vänster: Gösta Måwe, Erik Löved, Eric Henriksson, Anders Forsell (Skutberget), Karl Johansson (kallades "Kalle på Brankår´n"), Martin Johansson (son till Karl vid samma bil), Erik Back, Gunnar Larsson Åkervall, Johan Back och (troligen) Anders Kraft.
Pensionsavgångar 1981 Överste 1. Åke Eriksson avtackar trotjänare i regementets gymnastiksal. Bild 1. Fr.v. ser vi kapten Karl-Åke Bergström, löjtnant Ivar Kraft, assistent Maj Rundin och major Ryno Schang. T.h. om chefen ser vi major Björn Dyrssen. Bild 2. Karl-Åke Bergström avtackas.
Olof Jonssons text: Karl Hedlunds Hålleröd Stenbergs, Hålleröd- tagna 19 sept. 1915 Edit Viktoria, Fors 1905-06-16, Amanda Augustdotter, Hjärtum 1877-12-31, Gunborg Helena, Hjärtum 1913-08-15, Gunnar Valdemar, Fors 1899-06-02, Karl Abraham Johansson Hedlund, Fors 1872-10-30, Tage Valfrid, Hjärtum 1910-06-18, Karl August Enar, Hjärtum 1908-03-19. Enligt församlingsboken var Karl Abraham schaktförman vid Trollhätte Kraft (otydlig anteckning)
Nottebäcks kyrka. Kyrkan i Nottebäck började uppföras 1831. Kyrkan byggdes i tidens rådande empirestil. Under nybyggets gång revs den gamla kyrkan. Sten från denna användes delvis till den nya kyrkan. 1837 var kyrkan färdig för invigning. Biskop Esaias Tegnér som i hög grad varit en drivande kraft till den nya kyrkans uppförande förrättade invigningen den 20 augusti 1837.
Nottebäcks kyrka - 1831 kunde murningsarbetet påbörjas. Nya ritningar hade utarbetats av murarmästare Johan Abraham Wilelius, Stockholm. Kyrkan uppfördes i tidens rådande empirestil. Under nybyggets gång revs den gamla kyrkan. Sten från denna användes delvis till den nya kyrkan. Biskop Tegnér som i hög grad varit en drivande kraft till den nya kyrkans uppförande förrättade invigningen den 20 augusti 1837.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.