Kyrka. Den medeltida kyrkan ersätts med en ny 1834-41 efter Axel Nyströms ritningar. Det är en salkyrka med ingång och vapenhus i väster och sakristia och torn i öster. Korväggen har målning med skenarkitektur och oljemålning i mittparti av A Blombergsson. Orgeln byggdes 1905-06, och är ombyggd senare. Uppförd i nyklassicistisk stil.
Från 299 kr
Nordingrå kyrka. Byggmästare Simon Geting. Vitputsad stenkyrka med torn vid norra långsidan. Nyklassicistisk stil även i inredningen (av Jonas Edler). Vid restaureringen 1920 murades ingången på södra sidan igen och sakristian flyttades från tornrummet till en nybyggnad bakom altaret. Huvudingång vid tornet.
Kyrkan i Lekaryd är uppförd under 1400-talet och ersatte en tidigare träkyrka. Den är byggd i sten och tillhör den senmedeltida salkyrkotypen utan särskild kormarkering i form av triumfbåge eller korabsid. Sakristian i norr och vapenhuset i väster tillkom vid en renovering under 1790-talet. Altartavla utförd 1794 av Pehr Hörberg med motiv: "Se människan (Ecce Homo)". Tavlan omramas av en nyklassicistisk altaruppställning.
Skatelövs kyrka. Nuvarande kyrkan uppfördes 1820-1821 och ersatte en medeltida stenkyrka som låg några hundra meter bort på den gamla kyrkplatsen. Kyrkan invigdes 24 juni 1825 av biskop Esaias Tegnér. Kyrkan är tidstypiskt uppförd i nyklassicistisk stil efter ritningar av arkitekt Axel Almfelt.
Ritningarna till den nuvarande kyrkan i Älghult gjordes av Jacob Wulff år 1799. Den uppfördes år 1805-1806 i nyklassicistisk stil, och grundstenen lades den 13 maj 1805 av landshövding Carl Stellan Mörner. Den 14 september 1816 invigdes kyrkan av biskop Ludvig Carlsson Mörner.
Kyrkan i Hovmantorp uppfördes 1845-1847 i nyklassicistisk stil av byggmästare Johannes Johansson, Fägerstad efter ritningar av arkitekt Theodor Edberg. Invigningen förrättades 1847 av biskop Christopher Isac Heurlin. Kyrkan som är en korskyrka är byggd av liggtimmer på en sockel av sten och har reveterade ytterväggar. Till höger om kyrkan ligger skolan, som flyttades till andra sidan kyrkan under 1950-talet.
Öja kyrka uppfördes 1852-54 en kilometer väster om den gamla kyrkplatsen. Den gamla medeltida kyrkan, från 1300-talet, hade länge ansetts för liten. Redan i början av 1840-talet beslutade man uppföra en ny kyrka. Tvist om kyrkans placering ledde till att bygget försenades. Den 9 september 1855 kunde den nya kyrkan i nyklassicistisk stil invigas av biskop Christofer Isaac Heurlin.
Kyrkan i Tannåker uppfördes 1793 av Nils Widman från Össlöv i Berga socken. Nuvarande stenkyrka som är uppförd i nyklassicistisk stil består av ett rektangulärt långhus med rakavslutat kor i öster, en sakristia i norr och ett vapenhus av trä framför västra ingången.
Virestads nya kyrka byggdes 1799-1800 efter ritningar av Per Wilhelm Palmroth vid Överintendentsämbetet. Först år 1830 invigdes kyrkan av biskop Esaias Tegnér. Kyrkan som är uppförd i nyklassicistisk stil består av ett långhus som avslutas med en rak korvägg och en bakomliggande sakristia i öster.
Lenhovda kyrka - Nuvarande stenkyrka i nyklassicistisk stil uppfördes 1839-1843 efter ritningar av Carl-Gustaf Blom-Carlsson. Kyrkan togs i bruk 1843 och invigdes 1846 av biskop Christopher Isac Heurlin. Lenhovda var sedan urminnes tid tingsplats (tingsställe) i Uppvidinge härad. Det äldsta kända belägget är en anteckning från 1408 där tingsstället betecknats som "Linhofda tinget".
Hallaryds kyrka - Den nya kyrkan uppfördes strax söder om den gamla 1862-1863, efter ritningar av arkitekt Abraham Ludvig Hedin. Kyrkobyggnaden är i sten i nyklassicistisk stil. Det treskeppiga långhuset avslutas med en rak korvägg och en bakomliggande halvrund sakristia i öster.
Ritningarna till kyrkan i Älghult gjordes av Jacob Wulff år 1799. Den uppfördes år 1805-1806 i nyklassicistisk stil, och grundstenen lades den 13 maj 1805 av landshövding Carl Stellan Mörner. Först den 14 september 1816 invigdes kyrkan av biskop Ludvig Carlsson Mörner.
På samma plats där den nuvarande kyrkan i Mistelås är belägen har det funnits en medeltida kyrka som ödelades av en brand 1719. Den nya kyrkan som ersatte den nedbrunna sockenkyrkan uppfördes 1723. Den är byggd av knuttimrat, kraftigt ekvirke, som reveterats under 1800-talet. Genom 1855 års renovering fick kyrkan en nyklassicistisk prägel. Kyrkorummet förlängdes mot öster med ett större kor .
Kyrkan i Uråsa, om till det yttre har karaktär av en nyklassicistisk kyrkobyggnad har emellertid anor ända tillbaka till 1100- eller 1200-talet. Under 1800-talet blev kyrkan radikalt förändrad. 1835 revs sakristian på norra långsidan och en ny, större fogades till det rakslutande koret i öster. Kyrkan försågs med stora rundbågefönster. 1841 uppfördes tornet och försågs med en tidstypisk lanternin med tornur.
Kyrkan i Berg uppfördes efter ritningar av Per Axel Nyström vid Överintendentsämbetet. Arbetet påbörjades 1830 då grunden till den nya kyrkan lades ungefär 2,5 km från den gamla 1200-talskyrkans plats. Byggnaden är en tidstypisk nyklassicistisk kyrka. Den invigdes 1835 av biskop Esaias Tegnér.
Ryssby kyrka med kyrkogård. Till höger skymtar prästgården. Nuvarande kyrka är den tredje kända kyrkan på samma plats. Den byggdes 1840-1844, efter ritningar av Axel Nyström och uppfördes i nyklassicistisk stil. 2 augusti 1846 förrättades invigningen av biskop Christopher Isac Heurlin.
Nuvarande kyrkan i Torpa uppfördes 1864-1865, enligt Johan Adolf Hawermans ritningar, och invigdes 17 september 1865 av biskop Henrik Gustaf Hultman. Målningen av kyrkan var inte färdig vid invigningen utan slutfördes först år 1877. Kyrkan är uppförd i nyklassicistisk stil och består av ett rektangulärt långhus med ett halvrunt kor i öster.
Ritningarna till den nuvarande kyrkan i Älghult gjordes av Jacob Wulff år 1799. Den uppfördes år 1805-1806 i nyklassicistisk stil, och grundstenen lades den 13 maj 1805 av landshövding Carl Stellan Mörner. Först den 14 september 1816 invigdes kyrkan av biskop Ludvig Carlsson Mörner.
Kyrkan i Blädinge uppfördes troligen under senare delen av medeltiden. Ombyggnad på 1780-talet och 1834 gav kyrkan en nyklassicistisk prägel. Utanför kyrkan finns det Mörnerska gravkapellet. Där finns 22 kistor med stoften från släkten Mörner, bl a landshövdingarna Carl Stellan Mörner och Carl Mörner. På kyrkogården finns även gravplats för den Gyllenkrokska släkten, författarinnan Blenda Sylvan och Bror Cederström.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.