Julgranskulor av brunt glas med invändig kvicksilverbeläggning, 7,5 resp. 8 cm höga. Tillverkade som så kallade fuskarbeten vid Gefle glasbruk, troligenav "gubben goding". Tillhör Henning Johannesson Gävle
Från 299 kr
Prydnadskulor av ofärgat glas med invändig kvicksilverbeläggning. 25 cm höga. Tillverkade vid glasbruket som så kallade fuskarbeten, troligen av"gubben goding". Tillhör Henning Johannesson Gävle
Interiör, detaljbild från Svenarums kyrka i Vaggeryds kommun. På bilden syns ett parti av bänkfronternas bemålning som sparades i samband med invändig restaurering.
Skål med invändig vit tennglasyr och blå dekor, antagligen från 1700-talet. Möjligen tysk tillverkning då leran är mer ljusbrun än röd. (RAÄ Stockholm 206:1).
Även här visar Masse det invändiga i en fiskbat, tvåmänning. Hel- och halvrängarna, spanten, framträder tydligt. Man ser uttag för en mast i en aktre toft, samt kan ana ytterligare ett i den smala toften i fören. På marken ligger en håv och bredvid står en batkränke. I bakgrunden ses udden som skyddar stranden vid Nabbu. Man kan ana Laus holmar vid horisonten.
Stationen anlades i samband med tillkomsten av Nordvästra stambanan. Stationshuset ritades av arkitekten Edelsvärd. K-märkt 1986.Stationens yttre utformning har inte ändrats, men 1923, 1933 och 1943 har invändiga förändrings- och moderniseringsarbeten utförts.1920 utökades spårsystemet . Kombinerad mekanisk och elektrisk tågvägsförregling anordnades 1930.
Stationshus från gatusidan. Stationen anlades i samband med tillkomsten av Nordvästra stambanan. Stationshuset ritades av arkitekten Edelsvärd. K-märkt 1986.Stationens yttre utformning har inte ändrats, men 1923, 1933 och 1943 har invändiga förändrings- och moderniseringsarbeten utförts.1920 utökades spårsystemet . Kombinerad mekanisk och elektrisk tågvägsförregling anordnades 1930.
Under 1972 års invändiga restaurering av Bankekinds kyrka inspekterades kyrkans gravkammare under korets golv. Fram till 1896 var kammaren tillgänglig genom en trappa i kyrkans mittgång. Nu kunde man bland annat konstatera att rummet i tider delvis varit vattenfyllt men att benrester och kistbeslag efter ett tiotal kistor finns kvar. Vilka personer som lagts i kammaren är obekant. Efter inspektionen förslöts gravkammaren åter.
Stationen anlades i samband med tillkomsten av Nordvästra stambanan. Stationshuset ritades av arkitekten Edelsvärd. K-märkt 1986.Stationens yttre utformning har inte ändrats, men 1923, 1933 och 1943 har invändiga förändrings- och moderniseringsarbeten utförts.1920 utökades spårsystemet . Kombinerad mekanisk och elektrisk tågvägsförregling anordnades 1930. SJ Ub 262. Tillverkat 1933 av ASEA. SJ Rc4 1183.
Manbyggnaden från 1876 är en rätt lång och hög parstuga med källare under hela huset. De stora rummen på varje gavel har två fönster vardera på framsidan, vilket är rätt ovanligt, se dock Fie Bild 729 mfl. Fönstren har välformade foder, vilket var brukligt vid denna tid. Ytterdörren är av 1700-talstyp med överljusfönster. Taket är flackt och täckt med papp. Invändigt är byggnaden välbevarad. Detta hus ersatte ett äldre stenhus som Hans Larsson och Catarina Larsdotter byggde 1795. I bakgrunden skymtar en mycket stor flygel under flistak, sannolikt äldre än manbyggnaden. Möjligen var den en äldre manbyggnad från början. Den har för flistakshus den karaktäristiska förkrymta vindsvåningen. Vad den innehöll förutom brygghus är inte känt.
Interiör av Hycklinge kyrka. Altartavlan av Pehr Hörberg målades 1794 och anses vara ett av hans allra förnämsta verk. Predikstolen är äldre än nuvarande kyrka och var således uppsatt i den gamla, medeltida helgedomen som revs 1778. Bilden visar hur kyrkan tog sig ut efter 1885 års grundliga renovering. Bland annat utbyttes de gamla blyinfattade fönstren och ersattes med de nuvarande. Vad som inte tydligt framgår av bilden ommålades hela kyrkan invändigt, en mindre lyckad åtgärd enligt sagesmän, likväl som man insatte, enligt desamma, den rykande och mindre effektiva kamin som skymtar i bildens högerkant. Någon värme torde den väl ändå åstadkommit, i alla fall i högre grad än tidigare då kyrkans enda värmeanordning bestod av en öppen spisel i sakristian.
Konga sulfitfabrik, planet ovan kisugnarna i syrahuset. En torkvanna med matningstratt för en av ugnarna syns tydligt. Därbakom syns skoptransportören för kis. De heta ugns gaserna leds genom gjutna järnrör. Kall fuktig gas fordrar blyrör. Till höger utanför bilden ligger fläkt- och pumprummet. Fläkten suger gas från ugnarna och blåser den genom syratornen. Pumparna befodrar vätskeflödet genom tornen. Samtliga dessa maskiner är blyklädda invändigt. Blyrör används för såväl gas som vätska. På bilden syns den gamle syraberedaren Olof Jern - en verklig "krutgubbe". (Titeln var oftast "syrakokare"). När allt gick sin gilla gång, kunde han lugnt sitta och värma ryggen mot den varma gasledningen. Torsten Wilner kunde ibland sitta tillsammans med honom på den lilla trälådan därintill för att höra hans mustiga historier i den för ovant folk påfrestande svavelsyrlighetsatmosfären.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.