Rogestorps Bränntorvsfabrik 1917. "Tyska verket" helautomatisk torvupptagningsmaskin, användes 1917-1923. Hässleholms fabrik "kopierade" verket och byggde egna. Det så kallade Hässleholmsverket användes senare både på Rogestorps och Risholmens mossar. En "spion" (en konstruktör från Hässleholmsfabriken) arbetade en kortare tid vid Rogestorps Bränntorvfabrik och ritade av det "tyska verket" i smyg, berättar John Karlsson.
Från 299 kr
Torpedkryssaren Örnen. Sjösatt: 6/8 1896 Färdigbyggd: 4/5 1897 Varv: Lindholmen, Göteborg Konstruktör: G W Svensson Dimensioner: L i vl 67,7 meter Bredd 8,2 meter Djupgående 3,0 meter Deplacement: 700 ton Besättning 4000 indicerade hästkrafter Fart: 19,0 knop Bestyckning 2 st 12 cm kanoner 4 st 57 cm kanoner 1 st 38 cm torpedtub Enligt H. Wrangel: Svenska Flottans Bok sidan 236-237
Frimärke ur Gösta Bodmans filatelistiska motivsamling, påbörjad 1950. Frimärke från Ungern, 1941. Motiv av Greve Istvan (Stefan) Szechenyi: 1791-1860. Ungersk statsman och industriell välgörare. Grundade Ungerska Vetenskapsakademien. Konstruktör av kedjebron Pest-Buda m.m. Sprängning av järnporten vid Donau. Regleringen av Theiss. -150-årsminne av hans födelse: 1791-1941-
Motorbåten MARGONA, byggd på Fröbergs Båtvarv 1934, tillverkningsnummer 70. Längd: 9,25 m Bredd: 2,10 m Konstruktör: C G Pettersson MARGONA är en ruffmotorbåt med en pentamotor typ A - 4. Båten är en av de få som Fröberg tillverkade på lager. Den såldes 1935 till direktör Åkesson.
Konsthjulet vid Timansbergs gruvor. Överfallsvattenhjul, som med konstgång drev pumparna i Timansbergs gruvor. Vattenhjulet: Diameter 54 fot (18m). Skovelbredd 2,3 fot (0,75m). Antal skovlar 144st. Hastighet 4 varv per minut. Fallhöjd 61,5 fot (20,5m). Vattenåtgång 6 kannor per sekund (15,6liter/sekund). Konstgångens längd 3348 fot (1113m). Gruvpumparna uppfordrade 125 liter/minut. Konstruktör Ingenjör CJ Nilsson, Högåsen, Värmland. Byggnadsår 1880-81. Hjulet och konstgången voro i drift till omkring 1907.
Fordonet på bilden är en Volvo TPV (TerrängPersonVagn). Konstruktör var Måns Hartelius och 210 stycken togs fram till krigsmakten. Nr 3 gick till Argentina för försäljning och nr 209 till Jönköpings brandkår. TPV visades första gången på Stockholmsmässan 1 september 1944. De flesta tillverkades mellan september 1945 till februari 1946. Armén kallade den för Terrängpersonbil m/43, tgpbil m/43. Med radio radioterrängpersonbil 25W m/39. Radion heter 25W Bl m/39. Från 50-talet fick bilen sitt namn ratgpbil 911 25W. Tjänstgjorde fram till 1965 då de flesta såldes på överskott för 600 kr. Mannen på bilden har tagit bort luftrenaren för att komma åt Carterförgasaren som troligtvis flödar för att nålventilen har hängt sig. Därav hammaren som behövs för att knacka på förgasaren. Vidare ser man att det är ett radioavstört system, fördelaren är inkapslad. Detta exemplar är då utrustad med en 25W radio, en av 82 stycken som fick det. Fotografiet är taget från 1946 fram till 1960 med tanke på uniformerna då m/59 kom.
De första järnvägarna under 1800-talet kom ofta till för att underlätta godsbefordran mellan sjöar och olika sjösystem. Sedan århundraden hade sjöarna varit de huvudsakliga transportvägarna. Mellan Nykroppa och Gammalkroppa i Värmland tillkom en sådan järnväg, som sammanband två sjösystem i mitten av 1800-talet. Dragkraften på Kroppa Järnväg - Kr. J. - utgjordes då av hästar. Genom järnbrukens utveckling ökade trafiken. Hästarna ersattes därför av ett ånglok i maj 1869. Loket byggdes av Kristinehamns Verkstad och kostade 15.000 riksdaler. Konstruktör var Harald Asplund, utexaminerad från Chalmers 1849. Han hade dessförinnan redan hunnit konstruera Sveriges första ånglok - Förstlingen - hos Munktells i Eskilstuna. Loket till Kroppa järnväg var det andra, som tillverkades vid Kristinehamns Verkstad och fick således tillverkningsnummer 2. Det fick, enligt tidens sed, namn efter en konung - Carl IX. Denne konung var på sin tid mycket mån om landskapet Värmland och dess bergshantering och var ännu långt in på 1800-talet levande i folktraditionen. Många människor förstod inte och kunde inte uttala "den nionde" utan loket gick i folkmun under namnet "Carlix" År 1872 köpte Viken-Möckelns järnväg loket för att använda det vid denna järnvägs byggande. Redan året efter, 1873, meddelar Hjo Veckoblad i ett marsnummer, att Hjo-Stenstorps Järnväg - HSJ - köpt loket och givit det numret HSJ 1. Hellekis Cementfabrik köpte år 1892 loket av HSJ för att använda det vid sin fabriksjärnväg. "HSJ nr 1" ändrades då till "Hellekis nr 1". År 1917 skrotades "Carl IX". Bilden är tagen vid byggandet av Kinnekulle-Lidköpings Järnvägar - KiLJ - år 1898 på linjen Hellekis - Forshem.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.