Avbildning föreställande rysk trofée som av kung Gustaf Adolf är tagna med Ivangrada år 1612. Ingår i volym med avbildade äldre svenska eldrör förvarade på fästningar samt eldrör erövrade åren 1598-1679.
Från 299 kr
Avbildning föreställande dansk trofé med Kristian IV:s vapen (vänster) och kejserligt stycke tagit av fältmarskalken Kanur(?) vid Kemnitz den 4 april 1639. Ingår i volym med avbildade äldre svenska eldrör förvarade på fästningar samt eldrör erövrade åren 1598-1679.
Avbildning föreställande dansk trofé med Kristian IV:s vapen (vänster) och eldrör med inskription Philippus I duc Pomeranie (höger). Ingår i volym med avbildade äldre svenska eldrör förvarade på fästningar samt eldrör erövrade åren 1598-1679.
Kartusch till bokverk med avbildningar föreställande äldre svenska eldrör förvarade på fästningar samt eldrör erövrade åren 1598-1679, utförda av syskonen Anna Maria och Philip Jakob Thelott. Avser ritningar över gamla svenska metallstycken och mörsare som legat på rikets fästningar, inberäknade de som är gjutna i Stralsund, Stettin och Greifswald samt några ryska troféer som av kung Gustaf Adolf är tagna med Ivangrada år 1612. Kartuschen troligen utförd av Thomas Cunninghame 1746.
'Monter med bild och text om fästingar. Rubrik ''Sommarens fröjder och faror - något att fästa sig vid''. :: :: Har monternummer 103 år 2006. :: :: Ingår i serie med fotonr. 6762:1-29 med bilder till årstryck 1991-1993.'
Kartusch till bokverk med avbildningar föreställande äldre svenska eldrör förvarade på fästningar samt eldrör erövrade åren 1598-1679, utförda av syskonen Anna Maria och Philip Jakob Thelott. Avser ritningar över ryska troféer förda ifrån Stora Novgården (Novgorod) den 10 juli 1614. Kartuschen troligen utförd av Thomas Cunninghame 1746.
Kartusch till bokverk med avbildningar föreställande äldre svenska eldrör förvarade på fästningar samt eldrör erövrade åren 1598-1679, utförda av syskonen Anna Maria och Philip Jakob Thelott. Avser ritningar över allehanda slags stycken och mörsare med och utan deviser och årtal som är tagna i förra krigen. Kartuschen troligen utförd av Thomas Cunninghame 1746.
Kartusch till bokverk med avbildningar föreställande äldre svenska eldrör förvarade på fästningar samt eldrör erövrade åren 1598-1679, utförda av syskonen Anna Maria och Philip Jakob Thelott. Avser ritningar över danska troféer som är tagna med fästningen Malmö och utav konung Karl Gustaf utur Kronoborgs slott år 1658, under general Wrangels anförande. Kartuschen troligen utförd av Thomas Cunninghame 1746.
Kartusch till bokverk med avbildningar föreställande äldre svenska eldrör förvarade på fästningar samt eldrör erövrade åren 1598-1679, utförda av syskonen Anna Maria och Philip Jakob Thelott. Avser ritningar över polska troféer tagna under kung Gustaf Adolfs, Karl IX:s och Karl Gustafs regementstider ifrån år 1598 till år 1658. Kartuschen troligen utförd av Thomas Cunninghame 1746.
urinvånare, män, kvinnor, inhägnad, får, fotografi, photograph
Kartusch till bokverk med avbildningar föreställande äldre svenska eldrör förvarade på fästningar samt eldrör erövrade åren 1598-1679, utförda av syskonen Anna Maria och Philip Jakob Thelott. Avser ritningar över romersk kejserliga troféer som är tagna av kung Gustaf Adolf och uti drottning Kristina minoritet- och regementstid under generalerna Banér och Torstenssons anförande ifrån år 1627 till år 1648. Kartuschen troligen utförd av Thomas Cunninghame 1746.
Kartusch till bokverk med avbildningar föreställande äldre svenska eldrör förvarade på fästningar samt eldrör erövrade åren 1598-1679, utförda av syskonen Anna Maria och Philip Jakob Thelott. Avser ritningar över danska troféer som är tagna under konung Karl Gustaf och Carl XI:s regementstider ifrån år 1658 till år 1678 som och på dem som år 1710 är tagna vid Helsingborg, under generalen greve Magnus Stenbocks anförande. Kartuschen troligen utförd av Thomas Cunninghame 1746.
Ur byggmästare Johannes Nilssons fotoalbum från 1914. Rosenfredsskolan uppfördes under Nilssons ledning 1910-1912, efter ritningar av arkitekt Lars Kellman som även ritat Varbergs Teater. Ur skolan marscherar män från Landstormen med gevär på axlarna, med anledning av första världskriget. . Troligen har de just varit på inskrivning och är på väg mot Varbergs fästning. Landstormen hade inga uniformer, de bar sina privata kläder, men skulle bära fälttecken vilket enligt 1914 års infanteriinstruktion utgjordes det av ett landstormsmärke som skulle bäras väl fästat, och på avstånd synligt, samt landstormsarmbindel. Vid första världskrigets utbrott var de beväpnade med Remingtongevär. Landstormen fanns i Sverige mellan 1885-1942 och bestod först av ålderklasserna 33–40, men åldersspannet ändrades flera gånger. Uppgifter hänförde sig oftast till lokalförsvarets område, främst skulle de trygga fälthärens mobilisering; bevaka gränser och kuster; tjänstgöra som säkerhetsbesättningar i fästningar samt skydda förbindelseleder. Då hade de fått fem dagars utbildning, men vid stora nedskärningar inom försvaret vid 1920-talets början slopades såväl Landstormens övningar som deras gevär. Som en reaktion på detta detta började kvinnor erbjuda ekonomiskt stöd till Landstormen vilket ledde till bildandet av Sveriges Landstormskvinnor, grunden till den svenska Lottakåren.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.