Kollage av accessoarer. Skärp av fransk modell i kalvskinn med rosett. Sportbetonad väska i kalvskinn med stickningar. Cigarettetui i beige skinn med olika etiketter. Promenadsko, den moderna med plös, Ballysko av läder.
Från 299 kr
'Gruppbild, 12 pojkar (elever) och 2 kvinnor samlade vid träställning ovanpå byggnad av stenmur med öppning samt taket klätt med gräs (stenkällare?). Iklädda hattar, skärmmössor, kepsar, väskor. De håller glas och glasflaskor med etiketter. Mot väggen står lutad rulle med ståltrådsnät, grovmaskigt. :: :: Ingår i serie med fotonr. 5140:1-39.'
Klänning monterad på docka. Beställd av Karin Ekelund Sachs (1913-1976) firad skådespelerska på 1940-talet och Radioteaterns första kvinnliga producent 1961. Hon var gift med NK-direktören Ragnar Sachs. och stamkund i varuhuset i decennier, hon kallades "NK:s första dam". Aftonklänningen av silverlamé med drapering över ena axeln syddes upp inför en middag på Kungliga slottet och levererades i maj 1965. Etiketter i plagget.
Stereoskopisk daguerreotyp tillverkad av Lemaire Opticien Fabricant. Föreställer en staty av Napoleon I av James Pradier. Den gröna etiketten är ett slags äkthetsintyg från utgivaren S Marchi. Lemaire Opticien Fabricant, Paris, började fotografera en serie av Pradiers statyer 1852.
Minnescollage från vigseln mellan Nellie Gustafsson och sjökapten Eivind "Eje" Johansson (senare Kullbring) i Kållereds kyrka 22/6 1940. Ett foto där nio kvinnor står på trappan till Kållereds missinonskyrka på Labackavägen. Längst fram i mitten står Nellie Gustafsson, längre bak står Mary Ekman i hatt samt Rut Lind. Det finns också två via etiketter med brudparets namn på samt två tidningsannonser. Nedre fotot verkar inte höra till detta sammanhanget.
Dokumentation av Karlssons Klister. Kärl som rymmer ca 1 ton klister. På varje kärl sitter en etikett som talar om vad det innehåller. Etiketten till vänster klistras på när det anländer till fabriken. Den talar om hur mycket innehållet väger. Lappen med de 2 streckkoderna sätts på när man kontrollerat att kemikalierna är OK.
Blå hatt från NK:s Franska damskrädderi. Madame Suzannes vidbrättade kvarnhjulshatt av strå och sammet är dekorerad med en hel, infärgad fågel. Den är märkt med etiketten "Modes Suzanne, AB Nordiska Kompaniet Stockholm. Kunskapen om vem den magnifika kreationen skapades för har dock gått förlorad. Levererad ca 1908 - 1910.
Porträtt av Adolf Drakenberg (18271896) och hans hustru Augusta Adler (18341866), knäbild, sittande. Han, till vänster, med mustasch och polisonger, klädd i svart frack eller bonjour. Hon, till höger, med mittbenat hår, ljus klänning med vita manschetter och svart sjal. Dagerrotyp / daguerreotyp helt glasad. Passepartout i svart färg målad direkt på glaset. Svart bakstycke av papp med två påklistrade vita etiketter med handkriven text: "Johan Adolf Drakenberg/f. 1827 +1896/hans hustru Augusta Adler f. 1834 +1866" och "Patron/Adolf Drakenberg och /hans hustru Augusta Adler/porträtt taget 1852". Nordiska museet inv.nr 143947. - Portrait of Adolf Drakenberg (18271896) and his wife Augusta Adler (18341866). Third-plate daguerreotype dated 1852.
Gefle Bryggeri AB, även kallat Gustafsbro bryggeri, grundades 1856 av Hans Wilhelm Eckhoff, August Lundeberg och Gustaf Adolf Elfstrand. De första åren bayerskt öl och svagdricka, från 1881 även pilsner och iskällardricka. Produktion av läskedrycker började 1900. Bryggeriet hade en tid försäljning över Norrland och Dalarna genom filialer. Gustafsbroöl var välkänt ända upp till Haparanda. Vid förvärv av ett strandområde vid Gavleån ingick rätt till laxfiske, bolaget tillgodogjorde sig så länge laxen gick till. Till minne av detta hade Gefle Bryggeri en silverlax på många av sina etiketter. 1920 byggdes en disponentbostad som ännu står kvar intill Gavlebron. Redan 1910 föreslog Gefle Bryggeri sammanslagning av bryggerierna i Gävle, men detta kom inte till stånd förrän 1942 då Gefle Förenade Bryggerier AB bildades. Gefle Bryggeri Aktiebolag, Gustafsbro 1857-1927
Tändsticksetikett från Nybro Tändsticksfabrik, "Nybro Köpings Tändsticksfabriks säkerhetständstickor" Handlanden Johannes Petersson i Gräsgärde var först att starta en tändsticksfabrik i Nybro på 1860-talet. Den fabriken var nerlagd 1873 när apotekaren Carl G Fohlin tog initiativet till nästa fabrik som bar namnet Nybro Tändsticksfabrik AB. Den fabriken var belägen i byn Göljemåla i Madesjö socken. Fabriken drevs fram till 1878 då bolaget gick i konkurs. Alldeles i jämte den gamla fabriken byggdes 1876 en annan tändsticksfabrik av Ludvig Möller från Kalmar. Fabriken som endast tillverkade fosfortändstickor med ett tjugotal anställda, blev inte långvarig och 1878 gick den också i konkurs. Nu är det dags för nya ägare att träda in på arenan. 1879 rekonstruerades tändsticksfabriken av en ny styrelse med Gustav Ohlsson i Brånahult och P C Jonsson i Östra Bondetorp samt J G Blomdell som också var disponent. De köpte in Möllers konkursbo men ganska snart lades tillverkningen ner och flyttades till huvudfabriken straxt norr om blivande Långgatan. Under J G Blomdells ledning stiftades ett aktiebolag som med framgång drev tändstickstillverkning vid Nybro Köpings tändsticksfabrik. (Nybro Säkerhetständsticksfabrik, 1881)Tillverkningen var nu endast säkerhetständstickor. Fabriken överläts så småningom till N Simonsson, Nybro och disponent A Ekendahl, Uppsala. 1913 såldes fabriken till Kreugers tändstickstrust AB Förenade Tändsticksfabriker. Fabriken lades ner efter något år. Fabrikens lokaler användes sedan av Orrefors sliperi, Engströms Formgjuteri och senast från 1932 Nybro Svarveribolag. De gamla industribyggnaderna vid Långgatan i Nybro och som inrymde tändsticksfabriken revs på 1970-talet. I en trossbotten fann man tändsticksaskar från hela tändsticksepoken och kunde glädja samlarna av askar och etiketter i Nybro. Man fann också den speciella trämall som användes vid askvikningen i hemmen kring sekelskiftet. (Uppgifterna hämtade från http://thoresmatches.se/tandsticksfabriker/nybro_tandsticksfabrik.htm)
Tändsticksetikett från Nybro Tändsticksfabrik, "Punchs dog Toby." Handlanden Johannes Petersson i Gräsgärde var först att starta en tändsticksfabrik i Nybro på 1860-talet. Den fabriken var nerlagd 1873 när apotekaren Carl G Fohlin tog initiativet till nästa fabrik som bar namnet Nybro Tändsticksfabrik AB. Den fabriken var belägen i byn Göljemåla i Madesjö socken. Fabriken drevs fram till 1878 då bolaget gick i konkurs. Alldeles i jämte den gamla fabriken byggdes 1876 en annan tändsticksfabrik av Ludvig Möller från Kalmar. Fabriken som endast tillverkade fosfortändstickor med ett tjugotal anställda, blev inte långvarig och 1878 gick den också i konkurs. Nu är det dags för nya ägare att träda in på arenan. 1879 rekonstruerades tändsticksfabriken av en ny styrelse med Gustav Ohlsson i Brånahult och P C Jonsson i Östra Bondetorp samt J G Blomdell som också var disponent. De köpte in Möllers konkursbo men ganska snart lades tillverkningen ner och flyttades till huvudfabriken straxt norr om blivande Långgatan. Under J G Blomdells ledning stiftades ett aktiebolag som med framgång drev tändstickstillverkning vid Nybro Köpings tändsticksfabrik. (Nybro Säkerhetständsticksfabrik, 1881)Tillverkningen var nu endast säkerhetständstickor. Fabriken överläts så småningom till N Simonsson, Nybro och disponent A Ekendahl, Uppsala. 1913 såldes fabriken till Kreugers tändstickstrust AB Förenade Tändsticksfabriker. Fabriken lades ner efter något år. Fabrikens lokaler användes sedan av Orrefors sliperi, Engströms Formgjuteri och senast från 1932 Nybro Svarveribolag. De gamla industribyggnaderna vid Långgatan i Nybro och som inrymde tändsticksfabriken revs på 1970-talet. I en trossbotten fann man tändsticksaskar från hela tändsticksepoken och kunde glädja samlarna av askar och etiketter i Nybro. Man fann också den speciella trämall som användes vid askvikningen i hemmen kring sekelskiftet. (Uppgifterna hämtade från http://thoresmatches.se/tandsticksfabriker/nybro_tandsticksfabrik.htm)
Tändsticksetikett från Nybro Tändsticksfabrik, "Nybro Köpings Tändsticksfabriks paraffinerade säkerhetständstickor utan svafvel och fosfor." Handlanden Johannes Petersson i Gräsgärde var först att starta en tändsticksfabrik i Nybro på 1860-talet. Den fabriken var nerlagd 1873 när apotekaren Carl G Fohlin tog initiativet till nästa fabrik som bar namnet Nybro Tändsticksfabrik AB. Den fabriken var belägen i byn Göljemåla i Madesjö socken. Fabriken drevs fram till 1878 då bolaget gick i konkurs. Alldeles i jämte den gamla fabriken byggdes 1876 en annan tändsticksfabrik av Ludvig Möller från Kalmar. Fabriken som endast tillverkade fosfortändstickor med ett tjugotal anställda, blev inte långvarig och 1878 gick den också i konkurs. Nu är det dags för nya ägare att träda in på arenan. 1879 rekonstruerades tändsticksfabriken av en ny styrelse med Gustav Ohlsson i Brånahult och P C Jonsson i Östra Bondetorp samt J G Blomdell som också var disponent. De köpte in Möllers konkursbo men ganska snart lades tillverkningen ner och flyttades till huvudfabriken straxt norr om blivande Långgatan. Under J G Blomdells ledning stiftades ett aktiebolag som med framgång drev tändstickstillverkning vid Nybro Köpings tändsticksfabrik. (Nybro Säkerhetständsticksfabrik, 1881)Tillverkningen var nu endast säkerhetständstickor. Fabriken överläts så småningom till N Simonsson, Nybro och disponent A Ekendahl, Uppsala. 1913 såldes fabriken till Kreugers tändstickstrust AB Förenade Tändsticksfabriker. Fabriken lades ner efter något år. Fabrikens lokaler användes sedan av Orrefors sliperi, Engströms Formgjuteri och senast från 1932 Nybro Svarveribolag. De gamla industribyggnaderna vid Långgatan i Nybro och som inrymde tändsticksfabriken revs på 1970-talet. I en trossbotten fann man tändsticksaskar från hela tändsticksepoken och kunde glädja samlarna av askar och etiketter i Nybro. Man fann också den speciella trämall som användes vid askvikningen i hemmen kring sekelskiftet. (Uppgifterna hämtade från http://thoresmatches.se/tandsticksfabriker/nybro_tandsticksfabrik.htm)
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.