Schebo schatullet, samma föremål med öfversta lådan uttagen och ställd lutande mot schatullet. Innehåll: en stor samling toalettföremål i olika utföranden. Etuiet skänkt till Brukspatron August Michaelsson på 1840-talet av Joseph Rodgers & Sons Sheffield. Föremålen är gjorda av stål, framställt av avllonjärn från Schebo Bruk. Den engelska firman köpte till väsentlig del sitt behov av järn från Schebo. Ägare 1936: Ingenjör Carl Michaelsson.
Från 299 kr
'Bildtext: ''Bild 375. Vattenfallet, vid vilket brukspatron Wenngrens såg och järnverk voro uppförda under 1700-talet.'' Närbild på vattenfallet med trädvegetation ovan. :: :: Fotonr. 7046:85-118 indelade som ''Geologiska bilder från Göteborgs- och Bohus län.'' Ingår i serie med fotonr. 7046:1-383, 7047:1-33 och 7048:1-67 med bilder från Länsjägmästare John Lindners bildarkiv.'
Olof Elfbrink, född 28 september 1773, död 19 oktober 1835. Grosshandlare, skeppsredare, brukspatron, ordförande i borgerskapets 24 äldste, ordförande i handelssocieteten, kommerseråds, ledamot av Sophia Magdalena kyrkoråd. Köpte 1814 Mackmyra Bruk och Valbo Masugn. Porträtt i olja av okänd konstnär. Tillhör Klingberg, Mackmyra
Text på kortets baksida: "Grosshandlaren Erik Koch, f. 10/10 1760 i U-a, son af Borgm. Kommersrådet Michael Koch. Grossh. delegare firm. Michael & Söner. Brukspatron, död 10/10 1808 i U-a. Gift 25/4 1790 mad Maria Catharina Röhe, f. i U-a. 23/9 1772, död i Ua 1837 18/10. Egde Trädgården. 5 döttrar deraf Carolina Cecilia gift m. Borgmästaren i U-a Martin Bagge".
Rakknivar af degelstål. Schebo schatullet, samma föremål med öfversta lådan uttagen och ställd lutande mot schatullet. Innehåll: en stor samling toalettföremål i olika utföranden. Etuiet skänkt till Brukspatron August Michaelsson på 1840-talet av Joseph Rodgers & Sons Sheffield. Föremålen är gjorda av stål, framställt av avllonjärn från Schebo Bruk. Den engelska firman köpte till väsentlig del sitt behov av järn från Schebo. Ägare 1936: Ingenjör Carl Michaelsson.
Schebo schatullet, samma föremål med öfversta lådan uttagen och ställd lutande mot schatullet. Innehåll: en stor samling toalettföremål i olika utföranden. Etuiet skänkt till Brukspatron August Michaelsson på 1840-talet av Joseph Rodgers & Sons Sheffield. Föremålen är gjorda av stål, framställt av vallonjärn från Schebo Bruk. Den engelska firman köpte till väsentlig del sitt behov av järn från Schebo. Ägare 1936: Ingenjör Carl Michaelsson. Rakknifvar af degelstål andra lådan uttagen.
Christian Sjögréen porträtterad i linköpingsfotografen Maria Teschs ateljé. Född, uppvuxen och verksam i Jönköpings län, där han från 1860-talet fungerade som brukspatron i Mariannelund. Tillsammans med hustrun Ulla Maximiliana hade han åtminstone 12 barn, varav dottern Ottilia kom att gifta sig Johan Adolf Stånggren och bosätta sig i Linköping. Enligt notering ska även Christian en tid disponerat bostad utmed Drottninggatan i Linköping, dock oklart var.
Fru Emma Godenius porträtterad i norrköpingsfotografen Herman Schreoders ateljé 1870. I oktober månad samma år avled hennes make, men den sorgen hade vid fototillfället rimligtvis ännu inte slagit henne. Från 1837 var hon gift med brukspatron Gustaf Westerblad och ett tiotal år in på äktenskapet bosatte de sig på Ribbingsholms säteri i Kullerstad församling. Godset hade ägts av en ogift farbror till Emma men gått i arv till hennes bror Samuel som emellertid valt att vara bosatt i Stockholm. Ribbingsholm var både passande som praktisk bostad för makarna, nära makens arbete vid Skärblacka bruk.
Den säregna gården Tryfall på Bonas ägor i Västra Ny. Notera manbyggnadens och flygelns rika fönsteromfattningar och spånklädda fasader. Bägge byggnaderna uppfördes omkring 1800. Fram till 1886 ägdes Bona av släkten Grill. Nämnda år förvärvade brukspatron Oscar Lundqvist gården. Genom sitt ägande av Bona kom han även i besittning av Tryfall. Gården, som även benämndes Eldsbränna, lät han utarrendera. På sin huvudgård kom han upplysningsvis att utveckla en framgångsrik avel på häst och nötkreatur. Efter att han flyttat sin verksamhet till gården Lindenäs 1902, kom Tryfall en tid att knytas till Västar Ny sjukhus.
Farsta. Under medeltiden bestod Farsta by av två hemman vardera utgörande 5-öresland. De nämns i handlingarna 1322 och 1409. Gabriel Gustavsson Oxenstierna tillbytte sig bl.a Farsta från Kronan år 1640. Efter dennes död samma år ärvdes godset av riksrådet Gustaf Gabrielsson Oxenstierna. Det är troligt att gården senare fått namnet Gustavsberg efter honom. Han började bygga stenhuset vid Farsta. Första gången namnet Gustavsberg påträffats är i Värmdö kyrkoräkenskaper år 1687. År 1821 köpte grosshandlare Johan Herman Öhman Farsta för 45 000 riksdaler banko. 1852 köpte Samuel Godenius Gustavsberg. 1869-1924 ägdes Farsta av brukspatron Wilhelm Odelberg. 1924-1937 ägde bröderna Axel och Viktor Odelberg Gustavsberg och därefter Kooperativa Förbundet. /Noterat av Torsten Rolf 1964.
År 1633 gavs Vartorp bort till riksamiralen Karl Gyllenhjelm som samma år bytte bort gården tillsammans med Sjöatorp och ett antal andra i trakten. Den nya ägaren var major Johan Eketrä som bosatte sig där och gjorde den till sätesgård. År 1706 registreras den första Rappe som ägare. Det var den blivande överstelöjtnanten Erik Henrik Rappe (1661-1727) som genom giftermål 1690 med Hans Bergmans dotter Eva kom i besittning av gården efter svärfaderns död 1705. 1727 ärvdes gården av hans son Erik Rappe (1695-1737) som var gift med Hedvig Leijoncrona (1698-1770) och också ägde Tagel i Mistelås socken och Råsnäs i Mönsterås. Deras son Johan Gustav (1732-1787) blev sedan ägare till gården i 17 år. Efter hans död samägdes gården några år av hans arvtagare men 1793 blir äldsta sonen Gustav Adolf (1764-1833), ensam ägare till Vartorp. Senare ägare: 1798 Greve Klas Erik Mörner. 1815 Ryttmästaren Fredrik Rappe gift med "mormor på Herrestads" syster Elise och far till Emmy Rappe. 14/1 1839 Hovmarskalken Greve Gustaf Hamilton. 12/6 1856 Ryttmästare Johan Lor. Aschan. 2/10 1869 Brukspatron Gustaf Reinh. Aschan. 3/11 1905 AB Malmö snickerifabrik. 5/7 1914 inregistrerat under namnet AB Böksholms sulfitfabrik. Huvudbyggnaden förföll alltmer under senare delen av 1900-talet och brann ner ca 1980.
Epitafium över brukspatronen Lars Pederson, Västerås Domkyrka.
Brukspatronen vid Bada Bruk Mikael Enboms gravvård.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.