Foto av ett stort trähus med en framträdande trapphusliknande utbyggnad i mitten med flera fönster och en trapp som leder upp till entrén. Till höger om huset syns en del av en annan byggnad, eventuellt en lada, med en stor dörr.
Från 299 kr
Byggnadsår 1858 respektive 1884. Byggherre sjömannen A G Eriksson. Uthus av trä i en våning utmed Storgatan uppfört 1858 för "packhus, loge och lada". Genom körport sammanbyggt med bostadshuset. Drejarverkstanen av trä i 1 1/2 våning uppförd som "kostall&en packbod" och ingår nu i Törngrens krukmakerirörelse.
Här skymtar den gamla ladugården några år innan den revs. Längst t v är det något mindre hus av okänt slag. Själva ladugården innehöll från vänster troligen stall mm, sedan portlider, gårdspartens infart, kohus med hoimd, ladport och lada, allt under ett högt agtak.
Bulladugården kan vara byggd av Allmodin 1880, men ser nästan lite för tagen ut för att bara vara 35 år gammal. Den bortersta delen med papptak är tillfogad senare, liksom fönstren. I mitten är det sannolikt dubbla kohus med hoimd till vänster. Närmast hitåt kan det vara lada. Stallet ligger nog i den nybyggda delen.
Masse har gått ut i grannpartens betstycke och tagit en bild av den några år gamla mycket stora ladugården hos Vilhelm Karlsson. Vad det låga bakbygget har innehållit är inte känt. T h om ladugården har man byggt en ny vedbod i det skräphörn som Masse tog Bild 1060 i. Grannpartens lada och tröskhus är bortrivna.
Karlssons har börjat förnya ladugårdsbeståndet, man håller på att bygga en nya lada t v. Den gamla ladugården med halmtak står kvar. Den innehåller två fähus med hoimdar plus ytterligare kanske en hoimd intill portlidret. Vad ladugårdsflygeln med faltak innehåller är oklart, men åtminstone ett fähus med hoimd kan man urskilja.
Till vänster ses sädesmagasinet från 1897 med vädringsluckor under taket. Den har troligen en vagnbod i bottenvåningen. Ladugården är ungefär jämnårig med magasinet med fähusdel till vänster och lada till höger. Byggnaderna står ännu kvar, ladugården är urblåst och ombyggd till rotfruktsmagasin.
Masse har stått på andra sidan landsvägen och tagit denna miljöbild från norr. Delar av familjen står eller sitter på trappan till det rätt nya huset. I bildens mitt står det alldeles nya magasinet med fähus mm och t v den gamla ladugården med agtak och tröskhuset med faltak och bakomliggande lada.
Det rådde uppenbarligen en febril byggnadsakivitet på båda Smissparterna på 1910-talet, man förnyade så gott som hela byggnadsbeståndet. Det märkliga med Artur Karlssons part var att man byggde ena vinkeln av ladugården i bulteknik, det hade man i stort sett slutat med på 1910-talet. Men moderna fönster satte man in! Stendelen innehöll fähus och buldelen lada. T v skymtar källaren, se Bild 1059.
Här ser vi ladugårdslängan samt tröskhuset till grannparten. T v i den nya delen var det nog gris/lammhus, det är en hoimdlucka på baksidan, men ingen gödseldörr, det brukade gris/lammhus inte ha. Sedan var det portlider och därefter troligen stall. Sedan kom ytterligare ett portlider och sist fönsterlös lada, se bild 1112, 1113. Vilka flickorna på bilden var är inte känt.
Masse har tagit denna bild som visar den gamla ladugården med agtak. Stendelen innehöll troligen ett dubbelt fähus t v med hoimd, hörum, med lucka i väggen, t h var det nog lammhus. En sommargrind sitter i fähusdörren. Buldelen innehöll nog en vagnbod med gångdörr och sedan lada, ladporten med vädringslucka skymtar längst t h. Framför ladugården står en langstigvagn. Brunnsholken syns t v.
Theodor och troligen någon bror från grannparten bygger ny ladugård i resvirke med liggande panel, sonen Hugo 4 år är med. Till vänster skall det bli fähus och till höger lada. Närmast till vänster skymtar travar med takspån. Därefter står dasset och sedan en gammal bulbyggnad under agtak från den försvunna parten.
Den lilla bulladugården kan nog vara byggd av Jakob Pettersson omkring 1860. Halmtaket har här börjat ersättas med spån. T v är det ett fähus med en hoimd t h med lucka, därefter lada, medan det är osäkert vad den högra tillbyggda buldelen varit nyttjad till. Längst t v skymtar bulladugården på Husarve mitt över vägen.
Denna bulladugård är troligen byggd i slutet av 1800-talet. Den innehöll förmodligen två fähus längst bort, hoimd i mitten och lada hiterst. Den tillbyggda boden var sannolikt vagnbod och förråd. Ladugården finns kvar än idag, men boden är borta. Grindarna är säkert gjorda av grannen Lars Pettersson på Hemmor, se Bild 907!
Utsikter från Mösseberg. Foto efter 1911, då Läroverket, som syns i mitten av bilden, byggdes. Till vänster därom lång byggnad med många fönster är Wahls snickerifabrik. Till vänster ett torn, vilket tillhör Johanniskyrkan, ovanför detta ligger Fredriksberg med Österbergs lada. Mellan järnvägen och Mösseberg har bebyggelsen ännu ej kommit igång.
Utsikt från Mösseberg. 1. Järnvägsstationen, 2. Järnvägshotellet, 3. Baningenjörens expedition, 4. Lasarettet, Rantens kvarn, S:t Olofs kyrka, 7. Forss Hattfabrik, 8. Österbergs lada, 9. Eriksberg, Forss villa, 10. Lokförare Andresens, 11. Nuvarande Scheelegatan, 12. Bredablick, 13. Rantens gård,14. Rantens snickerifabrik.
Text till bilden: "Utsikt från Hökeberget ovanför Port Artur. I korsningen Erik Dahlbergsgatan och Linnebygatan låg en kiosk. Längre bort syns en röd lada där Uddevalla Trä och senare en bilförsäljare fanns". Finns i bok om U-a del 5 sid 60.
Ladugården är ovanligt stor för att vara på en så pass liten gård. Längst till vänster är det nog lada, sedan i stendelen följer två kohus och stall, längst t h har det kanske varit gris- och lammhus. De högra 2/3(?) av stendelen finns kvar idag.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.