Malmö station 1971.Statens Järnvägar, SJ. Det första stationshuset invigdes 1856, men förstördes delvis i en brand 1866. Vid återuppbyggnaden kunde bara klocktornet bevaras och det andra stationshuset invigdes 1872. Med tiden anslöts fler banor till Malmö och det stora nya stationen med 4 nya spår blev klar 1891.1924 byggdes den nuvarande stationshuset. Banan elektrifierades 1933.
Från 299 kr
Gävle. Före detta godsmagasinet vid Gävle Norra station. Stationen på Alderholmen. Vit trästationsbyggnad. Arkitekt: Spiering. Byggt 1857 .1987. Stationen hade banhall 1857 - 1877. Vid Gävles brand 1869-07-10 brann stationens lokstall, vagnverkstad och materialbodar ned. Återuppbyggnad påbörjades redan dagen efter. Stationshus och verkstad klarade sig.
Nya torgets norra sida i Jönköping. Kristine kyrkas klocka visar nio på morgonen en vårdag år 1904. Torget anlades då den så kallade Breda hamnen, som var en del av kanalsystemet, fylldes igen på 1830-talet. Planket sattes upp efter en brand i augusti 1903.
Orig. text: Linnéskolan brinner 22 feb. 1923. Gnistor från en kamin antände en intilliggande vedtrave varvid en omfattande brand uppstod i skolbyggnaden. Linnéskolan sedd från Torkelbergsgatan. Skolan byggdes 1896-98. 1983 blev skolan vårdgymnasium och fick namnet Birgittaskolan. Efter branden fick skolan nytt utseende.
Lindahls Tändsticksfabrik, egentligen J. F. Lindahls Tändsticksfabrik, startades 1858 av Johan Fredrik Lindahl som då kom från Gävle där han drivit en tändsticksfabrik under ett år. Tillverkningen förlades till hans svärmor Sophie Möllers fastighet i korsningen Järnvägsgatan-Odengatan vid Bremerlyckan. Den kallades även för Kalmar Nya Tändsticksfabrik vilket gjorde att >Fredriksdahls Tändsticksfabrik under en tid kallade sin för Gamla Tändsticksfabriken. L drabbades av en mindre brand 1860 men brann två år senare ner till grunden. År 1864 återuppbyggdes fabriken. Som mest sysselsattes närmare 200 personer, många barn och många hemarbetare. Sonen Axel gick in i rörelsen 1879 och firman fick då namnet J. F. Lindahl & Son. Åtta år senare såldes L till Swedish Match Company och 1893 drabbades L åter av en brand. Produktionen flyttades då till >Gustafsbergs Tändsticksfabrik vid Norra vägen. L återuppbyggdes aldrig.
Elever vid Angsjöns skola, Hemsjö Socken. Stående från vänster: A-K. Svensson. Majken Johansson. Angsjön. Rosa Andersson, Elvik. Sven Göhlin, Kärret. Märta Johansson. Harald Olsson, Sandbäcken. Sara Hansson. Gustaf Andersson, Bohus. Ida Andersson, Huldal. Ingvor Nilsson, Hallen. Lennart Svensson. Inger Svensson, Rumshult. Lilly Axelsson, lärarinna. Sittande från vänster: A. Brand, Udden. Erik Svenson, Gårdshult. Arne Borg, Svedjorna. Erik Svenson, Kärret. Lennart...... Åke Andersson., Dalen. Harry Johansson, Angsjön. Bertil Gustafson, Sävedal.
Ladugården till Slattefors herrgård var del i en komplett ekonomianläggning som vid sidan av sina naturliga funktioner bar stora kulturhistoriska värden. Ladugården från mitten av 1800-talet kom att eldhärjas i en anlagd brand 1988 och därefter förföll anläggningen och sedermera revs det unika och intilliggande vagnslidret. Komplexets vackra magasin räddades dock och har efter förflyttning erhållit ny placering och funktion närmare gårdens huvudbyggnad. Foto 1982.
Berggrenska gården var en av de få som stod kvar efter Gävle brand 1869. Den uppfördes för köpmannen och redaren Anders Berggren, efter ritningar 1813 av stadsbyggmästaren C.A. Wahrberg. År 1891 inköptes Berggrenska gården för Borgareskolans räkning. Skolan stannade i gården till 1915, då den flyttade till f.d. Militärskolans byggnad vid Valbogatan. I Berggrenska gården har därefter en hushållslinje av Borgarskolan, Kommunala Vuxenskolan, Damfrisörskeskola och Läromedelscentralen haft sin hemvist i olika perioder.
Foto taget mellan åren 1866-1874, fotografen förmodas vara Birger Sjöberg. I förgrunden gården i hörnet Västra Vallgatan-Kyrkogatan, nuvarande kv Prosten. Här bodde och verkade snickarmästare Johan Salomon Tingström (1835-1911). Han kom till Varberg 1864 och var en oerhört skicklig möbelsnickare med verkstad inne på gården. Efter en brand på gården sensommaren 1889 lät han uppföra det stenhus som står där idag. I bakgrunden syns hamnen med bl a de båda badhusen. När järnvägen anlades skedde det på utfyllnad av viken.
Ladugårdens baksida ses här från beteshagen på andra sidan vägen. Ladugårdens gavel har troligen staplats om helt och getts en öppen vinkel för att passa ihop med den stora längan invid vägen, den är ännu inte kalkad, liksom putsskadorna under det nya foderloftet. Ladugården innehöll kohus och stall, längst bort lada och därintill ett nybyggt halmhus i resvike. Foderloftet är ännu inte målat. Se Bild 577. Hela detta vackra ladugårdskomplex brann upp i en våldsam brand i augusti 2008.
Kvart i 6 på kvällen den 1 augusti 1889 hörde linköpingsborna plötsligt domkyrkoklockorna ringa för brandlarm. Brand hade utbrutit i Linköpings Träförädlings övre fabrik och innan natten var till ända hade elden spridit sig över hela fabriksområdet och även raserat Linköpings Gjuteri. De bägge industrierna var två av Linköpings största och som före branden tillsammans erbjudit omkring 150 personer arbete. Den medfarna bilden visar resterna av just nämnda gjuteri.
Källare som kom fram vid rivning av fastigheten Kungsgatan 17. Källaren är ev rester av äldre byggnad. Källarens uppbyggnadsperiod infaller med all sannolikhet under år 1783-84 i samband med kyrkobygget. Efter 1834 års brand verkställdes en grundlig reparation av källaren varvid det nya stenvalvet inlades. År 1954 överflyttades källaren till Vänersborgs Museum. Överflyttningen verkställdes av murare Karl Bodén med hjälp av Karl Svensson. Kungsgatan 17 Vänersborg
I januari år 1954 sattes många bilar i brand för att se hur bilbränder utvecklas. Det var försäkringsbolagen och polis och brabdkår som deltog. Det ägde rum i Råberga, ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Vasahuset och andra byggnader i Borgholm. Gustav Vasa anlade i början av 1500-talet fem kungsgårdar på Öland, varav en i Borgholm. Vasahuset uppfördes troligen som källarstuga på Borgholms kungsgård och är en av Ölands äldsta profana byggnader. Det är ett rektangulärt tvåvånings stenhus; utseendet tillkom efter en brand 1677. Från 1500-talshuset finns bl.a. en tunnvälvd källare kvar. Planen är tredelad med förstuga och ett rum på vardera sidan. Byggnaden har under långa tider stått oanvänd eller använts som spannmålsmagasin. Vasahuset är byggnadsminne.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.