En ankommen vy från Linköping som i sin exklusivitet är väl värd att sprida. Den till synes dubbla dateringen i bildens nedre hörn, 1900 och 1903, stämmer båda väl med vad tidens Linköpingsbor såg från Hospitalstorget med blick vänd mot Bokhållaregatan och vidare Stora torget. Bildens vänstra del upptogs ännu av Westmanska gårdens gytter av trähus. Gårdens huvudbyggnad var av förnämare karaktär och låg med fasad mot Stora torget. En del av byggandens tak och gavel ses bortom huset med brutet takfall. Kort efter bildens tillkomst revs all bebyggelse för att ge plats för Centralpalatset, inflyttningsklart 1909. Till höger ses del av Schenlingska gården, uppkallad efter slottsbokhållaren Petter Schenling. Urmakare Evert Lundbergs långa verksamhet i huset skulle dock med tiden fördunkla det gamla gårdsnamnet.
Från 299 kr
Inga Lill Lindblad visar upp ett plagg från linköpingsfirman Andersson & Beckman. Firman hade årliga modevisningar i Linköping. I slutet av mars år 1953 var det högsta modet tulpansiluetten, man kan se den typiska formen på det nedhasade axelpartiet på dräkten. Andersson och Beckman vid Stora torget i Linköping. Formella namnet på affären var AB Andersson, Beckman & co. Företaget grundades som diversehandel år 1852, senare koncentrerades verksamheten till manufakturaffär. Mode. Kläder. Påskris. Stora torget i Linköping. Handel. Påsk. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Bilden visar en vy över Storgatan. Fotografen står nästan uppe vid krönet på Storgatan och fotograferar ned mot Stora Torget. Närmast till höger sida syns ett flertal affärer, cykelaffär, sportaffär, specerier och tryckeri i Baron von Lingens gård: Huset flyttades till Gamla Linköping från Storgatan 58. Byggnaden uppfördes av biskop Andreas Rhyzelius på 1720-talet. Den återspeglar den karolinska strävheten - det nakna rödtjärade timret, de smårutiga fönstren med grågröna foder och det valmade spåntaket. Gårdsidan har en liten annan karaktär, den dubbla fritrappan ger den en öppenhet som gatufasaden saknar. Till gården hör en fristående köksflygel. År 1784 köpte friherre Herman von Lingen gården. År 1958 skänkte Östgöta Stadshypoteksförening gården till Gamla Linköping. Längre ner på höger sida, i hörnet Storgatan- Apotekaregatan ligger en ostaffär, på samma ställe finns Norins Ost idag, 2000-05-24. Nere vid Stora Torget hänger en banderoll tvärs över gatan, som annonserar för en konstutställning
Smålandsfödde Walfrid Hjertberg kom till Linköping 1843 för att ta tjänst som bodgosse i handlare Dederings butik invid Stora torget. Med tiden blev han egen köpman och konsoliderade sitt liv i staden genom att 1863 gifta med Amalia Chatarina Wilhelmina Metzén och i hast nedkom en rad döttrar. Det till synes goda livet i Linköping till trots flyttade familjen till Göteborg 1867 och även där skrev han sig som handlare. Här porträtterad något av 1870-talets år.
Bilden är tagen den 15 maj 1864 på det då betydligt mindre Stora Torget som var utsträckt i nord-syd med Västra (då södra) Torggatan i bildens högerkant. Till vänster ser vi en del av residenset med landskontoret till höger om portalen och mitt i bild dominerar Frimurarlogen på samma tomt som nuvarande byggnad. På bilden överlämnar fruntimmersdeputerade Euphrosyne Nygren ett standar till kapten Sparre i skarpskyttekåren.
Jonn O Nilssons palats år 1898. Del av Stora torget med Storgatan till höger. Jonn O Nilsons palats: Byggnaden uppfördes i holländsk nyrenässans 1893-94 av bankdirektören och industrimannen Jonn O Nilson efter ritningar av stockholmsarkitekten F L Ullrich och E K Hallquist. Frescomålningar av Antonio Bellio. Nilson grundade ett flertal industrier i staden, bl a Hackefors porslinsfabrik. Byggnaden brann 1949 och taket fick ett annat utseende samt påbyggdes ytterligare en våning. Under åren 1893-1903 fanns Posten och Telegrafstyrelsen en trappa upp i byggnaden.
Flygbild över den norra delen av stadskärnan i Linköping med Vasavägen i bildens nedre kant. Till höger ser man taket på teatern och i mitten går Platensgatan som en diagonal upp till Stora torget. Bilden är från 1958. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Storgatan i Linköping 1903 med en koncentration av butiker utmed gatans löp mot Stora torget. Den dominerande byggnaden är även för dagens betraktare lätt igenkännlig som Östgötabankens monumentala borg. Annat att notera kan vara att den korsande S:t Larsgatan i och för sig var utlagd till hela sin nuvarande längd, men att stråket härifrån och söderut (till vänster i bilden) ännu närmast var att betrakta som en smal gränd.
Vinjetterat porträtt av Signe Österberg. Vid tiden för bilden var hon i 30-årsåldern och bodde ännu hemma och skulle så göra länge än. Fadern hette Frans Wilhelm Österberg och var en framgångsrik handlare i Linköping med butik invid Stora torget. Modern hette Ida Brogren och var bördig från Gammalkil. Efter föräldrarnas bortgång 1914 respektive 1917 bodde Signe kvar i föräldrahemmet och försörjde sig som sånglärare. Hon gick bort som ogift 1950.
Porträtt av makarna Gerda Kullander och Gottfrid Swanlund. Gerda var född i Östra Tollstad och hade kommit till Linköping i samband med att hennes mor gift om sig med handsmakaren Carl Theodor Blohm. Gottfrid inflyttade till staden från Göteborg 1890. Han och bokhandlarkollegan Theodor Tammelin övertog Henric Carlssons framgångsrika bokhandel. Handsmakarens verkstad låg granne med bokhandeln invid Stora torget. Oavsett kom paret att gifta sig i november månad 1896, vilket även får antas vara den ungefärliga tiden för bilden.
Porträtt av handlare Axel Peterzén. Bördig från Västra Tollstad inflyttade han år 1871 till Linköping från Norrköping för att starta en med tiden mycket framgångsrik manufakturhandel i staden. Från 1880 låg butiken invid Stora torget och kom för linköpingsbor att bli en välkänd fasad, ända tills fastigheten revs 1971 för att ge plats för affärshuset Filbyter. I september månad 1882 gifte han sig med Hilma Katarina Gylling, född i Vadstena.
Motiv mot del av Stora torget i Linköping. Vy mot väster. Enligt påskrift togs bilden i juni månad 1884. Närmast till vänster ses del av makarna Qvilléns gård. Handlare Lars Eriksson öppnade sin butik i hörnhuset 1880. Till höger Hushållningssällskapets fastighet. Byggnaden uppfördes efter att en tidigare fastighet raserats i en eldsvåda 1864. Länge drevs Sahlström bokhandel i gatuplanet, etablerad av Peter Mathias Sahlström. I bildens övre högra hörn skymtar domkyrkans nya torn som vid tiden höll på att färdigställas.
Vy över Stora torget i Skänninge med två av stadens dominerande byggnader. Närmast rådhuset från 1770. Som så ofta i en mindre stad inrymde byggnaden verksamheter vid sidan av styrande som dömande myndigheter. På fasaden går att läsa att Östergötlands Enskilda Bank hade kontor en trappa upp. Annan information upplyser att byggnaden delvis upplåtits som skola, brandstation och telegrafstation. Bortom rådhuset reser sig den storslagna Vårfrukyrkan.
Porträtt av körsnären Ernst Fredrik August Neuman. Född 1816 i Hainau i nuvarande Tyskland inflyttade han till Linköping från Stockholm 1845. Från 1849 gift med Anna Elisabet Zetterling, bördig från Godegård. Hon var då änka med tre barn efter körsnären Johan Fredrik Eriksson som gått bort 1841. Neuman hade kort före äktenskapet köpt en gård vid Storgatan strax öster om Stora torget. Med tiden bjöd han in sin hustrus äldste son i rörelsen som drevs vidare under namnet Neuman & Eriksson.
Del av Tanneforsgatan i Linköping med utblick mot Stora torget. Året är 1968 men en nutida betraktare känner igen sig i det mesta. Dock kommer trähuslängan till vänster att rivas kort efter fototillfället för att ge plats för ett modernt affärshus. Även Hushållningssällskapets fastighet, det lägre huset i fonden, kommer vidare att jämnas med marken för att ge yta för affärshuset Filbyter. Vy mot väster från Tanneforsgatans skärning med Klostergatan.
Linköping en solskensdag i början av förra seklet. Ännu skulle det dröja innan torget smyckades med Carl Milles folkungamonument. Stora hotellet känns lätt igen in i vår tid. Bilden har lämnat oss daterad 1921 men det finns skäl att betvivla uppgiften. Den så kallade hotellflygeln, hotellets utbyggnad, ser misstänkt nybyggd ut i avsaknad av fasadputs. Huskroppen togs i bruk under hösten 1905. En rimlig datering torde således vara 1905, möjligtvis 1906.
I väntan på 1951 års Majgubbar. Vy över Stora torget och dess torghandel. Man ser gågatan, Tanneforsgatan längt uppe i högra hörnet. Många säljer ballonger inför Majkarnevalen och festligheterna i Linköping. Våren 1951. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Iris Andersson från Björkhamra i Stjärnorp säljer blåbär på Stora torget i Linköping. Fotot är från juli år 1952. Priset för blåbär är ca 1,75 kronor .till 2 kronor per liter. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Eric Kolmby var försäljare på Andersson och Beckman vid Stora torget i Linköping. Formella namnet på affären var AB Andersson, Beckman & co. Företaget grundades som diversehandel år 1852, senare koncentrerades verksamheten till manufakturaffär. Kavajer. Kläder. Butik. Mode. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.