Detta bostadshus i kvarteret Vävstolen låg vid Grytstorget där statyn av Moa Martinsson idag står. Omgivningen finns kvar idag som västra delen av Industrilandskapet och inrymmer bland annat LiU - Campus Norrköping. Bevarade planritningar visar att byggnaden inrymde åtta enrumslägenheter med kök i två identiska våningar. Bilderna togs i samband med rivningsbeslut 1951.
Från 299 kr
Översiktsbild inom kvarteret Dalkarlen i Norrköping. Trähuset i förgrunden har tillhört det garveri som under 1700- och 1800-talen drevs på platsen. Idag ligger Dalkarlens studenbostäder på den gamla garveritomten. Kvarngatan 13 motsvarar idag Kvarngatan 9. Vy mot söder.
Gårdsinteriör från Nygatan 8 i Linköping. Fastigheten låg tills det revs i kvarteret Drabantens nordvästra hörn mot Snickaregatan och kom att dela sitt öde med närmast all äldre bebyggelse i området under 1960- och 1970-talens rivningsvåg.
Sanering i kvarteret Brevduvans inre. Här rivs en utdömd verkstadsbyggnad. Foto 1971.
Den sista delen att saneras längs Storgatan i Linköping var de uttjänta husen inom kvarteret Blåklockan intill gatans östra ände. Här hukar sig det gamla bostadshuset vid Storgatan 5 intill det moderna. Här dokumenterat av Östergötlands museum inför rivning.
Sankt Kors kvarter 18 var gårdens gamla beteckning och från den flydda tiden mindes månne äldre Linköpingsbor det mer folkliga namnet Winnerstrands gård. Fotoåret 1929 var han sedan länge bortgången men hans hus stod kvar i hörnet Nygatan-Apotekaregatan och skulle så göra ännu en tid. Vy från söder.
Hunnebergsgatan 13 och15 i Linköping. Vy från sydväst 1929.
Linköpings sparbank på nuvarande adress Sankt Larsgatan 19. Byggnaden uppfördes som bank 1860 av byggmästare Jonas Jonsson, som även stod för ritningarna i för honom så typisk empirestil. Sparbanken kom att driva sin verksamhet i huset tills det nya bankhuset strax intill stod klart 1911. Foto omkring förra sekelskiftet.
Panorama över Linköping omkring år 1900. Vy mot norr från utsiktstornet Belvederen.
Ett illustrativt panorama över Linköpings västra delar. Av mer monumentala anläggningar kan till vänster lyftas stadens vattenreservoar och länets cellfängelse. Därefter är Linköpings slott och domkyrka är lätt igenkännliga liksom Trädgårdsföreningens vida utbredning i bildens förgrund. Däremellan finns mycket att finna för den intresserade, främst utmed Barnhems-, Djurgårds- och Drottninggatan.
Del av Stora torget i Linköping 1926, lätt igenkännlig även för dagens förtrogna med platsen. Den gamla stadsgårdens ägare och nyttjare har naturligtvis bytts ut genom åren. Länge hette de Carl Jakob Anderson och Vilhelm Beckman, vars rörelse kom att överleva dem bägge.
Vy mot Sankt Larskyrkan i Linköping. I tid kort före 1906-07 års ombyggnad som bland andra förändringar gav kyrkan ny tornhuv.
Från gården till Storgatan 3 i Söderköping. Vy mot Smedsgränd.
Paradstråket Drottningsgatan lades ut under det senare 1800-talet för Linköpings bebyggelsemässiga utvidgning. Gatans norra sida har i stort bevarat de ursprungliga husen. Drottninggatan 33 närmast betraktaren är dock saknad.
Gårdssidan av Drottninggatan 46 i Linköping. Dokumenterad 1956, kort före rivning.
Söderköping 1951 med en vy norrut längs Breda gränd. Till höger i bilden gaveln till Magasinsgatan 10.
Nygatan 51, i hörnet av Nygatan och Sankt Korsgatan i Linköping, uppfördes troligen några decennier in på 1700-talet, men hade innan det flyttades till friluftsmuseet Gamla Linköping om- och tillbyggts i flera omgångar. Gårdens ägarelängd var komplicerad och tidvis var den splittrad på ett stort antal delägare. En av dessa ägare var en tid bryggaren Anton Edvard Wavrinsky och makan Augusta Wilhelmina Nordvall, vars äldste son Edvard Wavrinsky gått till historien som bland mycket annat Sveriges första förbundschef för det enade IOGT.
Lekande barn på Trädgårdstorget i Linköping 1929. Det framgår inte tydligt av bilden men torget hade vid tiden omdanats. Torgets tidigare triangulära form hade efter husrivningar utmed torgets västra sida utvidgats och ytan blivit rektangulär. En annan förändring var att torget skulle heta Trädgårdstorget, även om de äldre benämningarna Köttorget och Tanneforstorget levde vidare i folkmun. Av husen i bakgrunden kvarstår inget.
In på gården till dåvarande Nygatan 62 i Linköping, även kallad Anderska gården. Foto 1929.
Motala ström i Norrköping med Strömsholmen i förgrunden och Saltängen i bakgrunden. På den här sidan ön kommer Norrköpings Roddklubbs båthus byggas 1932. På andra sidan strömmen syns kanontorget och kvarteren Nunnan, Munken och Jungfrun. Vykort. Vy mot nordost.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.