När den nuvarande stenkyrkan i Sjösås byggdes under senare delen av 1400-talet behöll man sakristian, som alltså utgör kyrkans äldsta del. Kyrkan fick en brant takresning täckt av spån. Ett vapenhus byggdes 1732 vid nordportalen. Vid det omfattande renoveringsarbetet 1773 - 1775 som gav kyrkan sitt nuvarande utseende flyttades vapenhuset till den nya ingången på västsidan. När den nya kyrkan stod färdig i Viås by övergavs medeltidskyrkan. Den hotades av förfall men räddades bland andra av ortens hembygdsförening. 1943 - 1944 genomfördes en grundlig restaurering under ledning av arkitekt Paul Boberg, Växjö, och kyrkan togs åter i bruk.

Från 299 kr

Stenkyrkan i Öjaby uppfördes under 1400-talet. Sakristian tillkom vid 1600-talets mitt och strax därefter ett vapenhus av trä. Det senare ersattes av ett vapenhus i sten år 1779. I mitten av 1800-talet fanns planer på att Öjaby församling tillsammans med grannförsamlingen i Härlöv skulle bygga en ny kyrka, men Öjaby valde att behålla sin gamla kyrka. Den 29 mars 1906 eldhärjades kyrkan. Branden startade i ett uthus till den närbelägna skolan men spreds med vinden även till kyrkan. En hel del inventarier hann räddas, men kvar efter eldsvådan stod bara de medeltida murarna. Det kyrkorum som sedan återskapades fick en prägel av jugend och nationalromantik, men har under senare år omgestaltats. 1942 restaurerades kyrkan under ledning av arkitekt Paul Boberg, Växjö.

Från 299 kr

Stenkyrkan i Öjaby uppfördes under 1400-talet. Sakristian tillkom vid 1600-talets mitt och strax därefter ett vapenhus av trä. Det senare ersattes av ett vapenhus i sten år 1779. I mitten av 1800-talet fanns planer på att Öjaby församling tillsammans med grannförsamlingen i Härlöv skulle bygga en ny kyrka, men Öjaby valde att behålla sin gamla kyrka. Den 29 mars 1906 eldhärjades kyrkan. Branden startade i ett uthus till den närbelägna skolan men spreds med vinden även till kyrkan. En hel del inventarier hann räddas, men kvar efter eldsvådan stod bara de medeltida murarna. Det kyrkorum som sedan återskapades fick en prägel av jugend och nationalromantik, men har under senare år omgestaltats. 1942 restaurerades kyrkan under ledning av arkitekt Paul Boberg, Växjö.

Från 299 kr

Sjösås gamla kyrka - Den allra tidigaste kyrkobyggnaden i Sjösås var troligen en stavkyrka med en sakristia av sten, uppförd under 1100-talet. Stavkyrkan ersattes under 1200-talet av en kyrka i liggtimmer. När den nuvarande stenkyrkan byggdes behöll man sakristian som alltså utgör kyrkans äldsta del. Den sengotiska salkyrkotypen med avsaknad av kor absid , som präglar kyrkan tyder på att den uppförts under 1400-talets senare del. Kyrkan fick en brant takresning täckt av spån. Ett vapenhus byggdes 1732 vid nordportalen. Vid det omfattande renoveringsarbetet 1773-1775 som gav kyrkan sitt nuvarande utseende flyttades vapenhuset till den nya ingången på västsidan. När den nya kyrkan stod färdig i Viås by 1865, övergavs medeltidskyrkan. Den hotades av förfall men räddades bland andra av ortens hembygdsförening. 1943-1944 genomfördes en grundlig restaurering under ledning av arkitekt Paul Boberg, Växjö, och kyrkan togs åter i bruk.

Från 299 kr

Sjösås gamla kyrka. Den allra tidigaste kyrkobyggnaden i Sjösås var troligen en stavkyrka med en sakristia av sten uppförd under 1100-talet. Stavkyrkan ersattes under 1200-talet av en kyrka i liggtimmer. När den nuvarande stenkyrkan byggdes behöll man sakristian som således utgör kyrkans äldsta del. Den sengotiska salkyrkotypen med avsaknad av kor absid , som präglar kyrkan tyder på att den uppförts under 1400-talets senare del. Kyrkan erhöll en brant takresning täckt av spån. Ett vapenhus byggdes 1732 vid nordportalen. Vid det omfattande renoveringsarbetet 1773 - 1775 som gav kyrkan sitt nuvarande utseende flyttades vapenhuset till den nya ingången på västsidan. När den nya kyrkan stod färdig i Viås by övergavs medeltidskyrkan. Den hotades av förfall men räddades bland andra av ortens hembygdsförening. 1943-1944 genomfördes en grundlig restaurering under ledning av arkitekt Paul Boberg, Växjö, och kyrkan togs åter i bruk.

Från 299 kr

Under 1200-talet byggdes en kyrka av liggtimmer i Sjösås. När den nuvarande stenkyrkan byggdes behöll man sakristian som således utgör kyrkans äldsta del. Den sengotiska salkyrkotypen med avsaknad av kor absid , som präglar kyrkan tyder på att den uppförts under 1400-talets senare del. Kyrkan erhöll en brant takresning täckt av spån. Ett vapenhus byggdes 1732 vid nordportalen. Vid det omfattande renoveringsarbetet 1773 - 1775 som gav kyrkan sitt nuvarande utseende, flyttades vapenhuset till den nya ingången på västsidan. När den nya kyrkan stod färdig i Viås by övergavs medeltidskyrkan. Den hotades av förfall men räddades bland andra av ortens hembygdsförening. 1943 - 1944 genomfördes en grundlig restaurering under ledning av arkitekt Paul Boberg, Växjö, och kyrkan togs åter i bruk.

Från 299 kr

Troligen 1901. Bakre raden fr.v: 1. Oskar Andersson, Bockerud 2. Henning , Mäloset 3. 4. , Stenstorp 5. Einar Johansson, Bäserud 6. Karl , Pjungserud Mittraden fr.v: 1. Karl Olsson, Kyrkängen 2. Hjalmar Eriksson, Stenstorp 3. 4. Sven Jansson, Smedstorp 5. David Karlsson, Banvaktsstugan 6. Linus Pettersson, Bråtåsen 7. Karl Elfman, Järnvägen 8. Karl , Pjungserud 9. Granath, Sjöbron (?) 10. Edvard , Björkebacken 11. Samuel Granath, Sjöbron Främre raden fr.v: 1. Signe Gustafsson, Kyrkängen (f. 1895) 2. Valborg Dalin, Järnvägen 3. Astrid Boberg 4. Ester , Pumpen (?) 5. Ellen Tunberg 6. Ester Jansson, Stenfallet 7. Sofia Gustavsson, lärarinna (anställdes 1899) 8. Hildur Lundberg 9. Anna Jonsson, Skolan 10. Anna Jansson, Smedstorp (född 1889) 11. Ester Andersson, Bockerud 12. Agnes Larsson,Åsen (född 1894) 13. Hanna Andersson, Sandvik Reprofotograf: Gunnar Berggren.

Från 299 kr

Älgarås skola. Omkring 1912-13. Bakre raden fr.v: 1. 2. 3. Konrad Pettersson, Samfalla 4. Karl Johansson, Halls, Pjungserud 5. Ivar Larsson, Sörgården 6. Torsten Ek, Prästängen 7. Karl Andersson, Kroken 8. Paul Lambertsson, Segolstorp 9. Alvar Jansson, Ålderdomshemmet 10. 11. Konrad Johansson, Kråksjöhult 12. Torsten Andersson, Sjöbacka Andra raden bakifrån fr.v: 1. Sofia Gustavsson 2. Ture Johansson, Pumpen 3. Georg Johansson, Holmkärr 4. Hugo Ivarsson, Dalen 5. Gerda Käldin, Bankhuset 6. Berna Jonsson, Segolstorp 7. Nanny Larsson, Åsen 8. Gunhild Johansson, Åsen 9. Svea Boberg, Gustavsdal 10. Halvdan Källén, Stationen 11. Artur Andersson, Kyrkängen Mittersta raden fr.v: 1. Elin Karlsson, Nyhamn 2. Hilma Larsson, Larstorp 3. Lilly Vilsson, Dalen 4. Olga Persson, Nytorp 5. Greta Säll, Kyrkängsbråten 6. Hanna Olofsson, Liden 7. Stina Sjö, Björkulla 8. 9. Elsa Sjö, Björkulla 10. Berta Spets, Mäloset 11. Märta Sjöberg, Skogslund, Björkulla 12. Olga Hendén 13. Hugo Hendén Andra raden framifrån fr.v: 1. Gerda Jonsson, Haghemmet 2. Ottilia Johansson, Missunnan 3. Elsa Karlsson, Backen 4. Elsa Johansson, pumpen 5. Elin Johansson, "Korpes", Mäloset 6. Alma Andersson, Kroken 7. Ester Eriksson, Stenstorp 8. Helga Spets, Mäloset 9. 10. Hanna Pettersson, Samfalla 11. Ester , Kärret 12. Signe Gustavsson, Björkulla 13. Linnéa Pettersson, Sandbräckan Främre raden fr.v: 1. Bernhard Andersson, Sjöbacka 2. 3. Frits Magnusson, Klockarbolet 4. Paul Johansson, Pumpen 5. Gustav Danielsson, Segolstorp 6. Karl-Axel Karlsson, Åsen "Rubert" 7. Nils Larsson, Åsen 8. Ernst Danielsson, Segolstorp 9. Justus Fredriksson, Björkebacken 10. Anders Andreasson, Dalen

Från 299 kr

Porträtt av Oscar Egnell. Född i Stjärnorp 1813 som son till domkyrkosysslomannen Fredrik Carl Egnell och makan Ulrika Christina Granbeck. Sin första egentliga tjänst inträdde han 1838 som inspektor vid gården Roxtorp i hemsocknen. År 1841 gifte han sig med Augusta Elisabet Enelius och makarna fick raskt tre barn. Lyckan vände när hustrun drabbades av lungsot, ett av tidens många gissel. Hon avled i mars månad 1850. Ny livskamrat fann Egnell i Christina Mathilda Hellström. Hon var bördig från orten men hade bott en längre tid i Linköping. Vigseln stod i midsommartid 1852. Efter nytt boställe från 1853 på Bonnorp i Stjärnorp, sökte makarna lyckan på gården Hundekulla i Vånga socken. På de bägge nämnda gårdarna tjänstgjorde Oscar Egnell som inspektor. Från år 1867 förmäler källorna att Egnell lämnat inspektortjänsten för att bli mer aktiv som arrendator av Balderums södergård i nämnda församling. Vid tiden hade hans nya äktenskap välsignats med dotter och son. Redan efter ett par år tycks situationen dock vara en annan. År 1869 bröt familjen upp för att istället logera på gården Boberg västergård. Att logera betydde vid tiden en mer inaktivt och utan tydlig funktionell roll bebo platsen. Rimligtvis hade nu åldern börjat ta sin tribut för Egnell, möjligtvis var han sjuklig. Han sökte ny omständighet för sin familj 1872 och ombesörjde flytt till gården Sätra där de utan tydlig funktion logerade hos bonden och gårdsägaren Jaen Anderson. Kort därefter bosatte sig familjen i vad tiden kallade Bönhuset, missionsrörelsens lokal i Vånga socken. Inte heller på denna plats var familjen Egnells roll tydlig. Icke desto mindre bodde de kvar i Bönhuset till 1882 då makarna åter flyttade till Sätra. Här bosatte de sig efter dåtidens språkbruk "till hus", vilket kunde betyda en mångfald boendeformer men i grunden inneboende av något slag. Oscar Egnell gick ur tiden i april månad 1890.

Från 299 kr