Kaserngården, 1969 FN bataljon 43C inspekteras av arméchefen vid P 10 1969-10-17. Bild 1 Chefen för armén generallöjtnant Carl-Eric Almgren anländer. CA standar förs av fänrik Erik Berg och bredvid går C P 10 överste Gunnar Henricson och C FN-avd kapten Eric Lundqvist Bild 2 Frv generallöjtnant Carl-Eric Almgren, överste Nils Stenqvist (senare C P 10), fänrik Erik Berg och överste Gunnar Henricson
Från 299 kr
Sommaren 1945 besöktes KSSS av ett antal officerare från engelska flottan, armén och flygvapnet i Kiel och Hamburg, som deltog i seglingar i 5m- och starbåtsklassen. Se KSSS årsbok 1946 s 100 f (fotografiet återgivet på s 100). På bilden ses fr v t h Captain Denham, Lieutenant Commander J. Ch. Grattan, Lieutenant Commander Wicks, Harry Nyström med hustru Märtha (f. Svensson) samt Commander Hopkinson, den brittiske lagledaren. Harry Nyström var ägare till 5m-jakten 5-S77 SJUTJUSA, som gästerna fick låna.
Porträtt av Gustaf Harald Spens. Född 1827 på Grensholm i Vånga socken, Östergötland. I vuxen ålder gjorde han en lång militär karriär vid Andra livgrenadjärregementet i Linköping. Från sergeant år 1844 till överste och regementschef från år 1871. Även generalmajor vid armén från 1886. Efter sitt militära avsked 1888 utsedd till landshövding i Kronobergs län. I sitt privata liv var han från 1851 gift med sin kusin Ebba Eleonora von Seth.
Fanvakten med officerare ur regementet. Nedläggningsdagen den 30. december 1997: Avslutningsceremoni på kaserngården sen eftermiddag i mörker med eldar, strålkastare och ett kraftigt snöfall som bidrog till en mycket speciell stämning. Livgrenadjärregementet (I 4/Fo 41) var ett infanteriförband inom svenska armén som verkade i olika former åren 19281997. Förbandsledningen var förlagd i Linköpings garnison i Linköping. Försvarsområdesstaben vid Livgrenadjärregementet avvecklades den 31 december 1997 vilket i praktiken innebar att även regementet avvecklades.
Nedläggningsdagen, andra avdelningen: Konsert i Crusellhallen med gamla militärmusikkåren, numera Östgöta Blåsarsymfoniker under Per Engströms ledning och med Staffan Mårtensson som klarinettsolist. I bakgrunden paraderar Livgrenadjärer iklädda diverse uniformer genom tiderna. Avslutningskonsert. Livgrenadjärregementet (I 4/Fo 41) var ett infanteriförband inom svenska armén som verkade i olika former åren 19281997. Förbandsledningen var förlagd i Linköpings garnison i Linköping. Försvarsområdesstaben vid Livgrenadjärregementet avvecklades den 31 december 1997 vilket i praktiken innebar att även regementet avvecklades.
Fem regementschefer samlade, fr vänster Gunnar Ridderstad, Torbjörn Tillman, Lars-Erik Widman, Per-Arne Ringh samt Lennart Bredberg. Nedläggningsdagen av I4 den 30. december 1997. Livgrenadjärregementet (I 4/Fo 41) var ett infanteriförband inom svenska armén som verkade i olika former åren 19281997. Förbandsledningen var förlagd i Linköpings garnison i Linköping. Försvarsområdesstaben vid Livgrenadjärregementet avvecklades den 31 december 1997 vilket i praktiken innebar att även regementet avvecklades.
Nedläggningsdagen av I4 den 30. december 1997. Kaserngården. Avslutningsceremoni på kaserngården sen eftermiddag i mörker med eldar, strålkastare och ett kraftigt snöfall som bidrog till en mycket speciell stämning Livgrenadjärregementet (I 4/Fo 41) var ett infanteriförband inom svenska armén som verkade i olika former åren 19281997. Förbandsledningen var förlagd i Linköpings garnison i Linköping. Försvarsområdesstaben vid Livgrenadjärregementet avvecklades den 31 december 1997 vilket i praktiken innebar att även regementet avvecklades.
Nedläggningsdagen av I4 den 30. december 1997. Kaserngården. Avslutningsceremoni på kaserngården sen eftermiddag i mörker med eldar, strålkastare och ett kraftigt snöfall som bidrog till en mycket speciell stämning. Livgrenadjärregementet (I 4/Fo 41) var ett infanteriförband inom svenska armén som verkade i olika former åren 19281997. Förbandsledningen var förlagd i Linköpings garnison i Linköping. Försvarsområdesstaben vid Livgrenadjärregementet avvecklades den 31 december 1997 vilket i praktiken innebar att även regementet avvecklades.
Fanvakten med officerare ur regementet och Magnus Runqvist som fanförare. Nedläggningsdagen av I4 den 30. december 1997. Avslutningsceremoni på kaserngården sen eftermiddag i mörker med eldar, strålkastare och ett kraftigt snöfall som bidrog till en mycket speciell stämning. Livgrenadjärregementet (I 4/Fo 41) var ett infanteriförband inom svenska armén som verkade i olika former åren 19281997. Förbandsledningen var förlagd i Linköpings garnison i Linköping. Försvarsområdesstaben vid Livgrenadjärregementet avvecklades den 31 december 1997 vilket i praktiken innebar att även regementet avvecklades.
Regementets fana blottas för sista gången på kaserngården av Magnus Runqvist. Nedläggningen av I4 i Linköping den 30 december 1997. Avslutningsceremoni på kaserngården sen eftermiddag i mörker med eldar, strålkastare och ett kraftigt snöfall som bidrog till en mycket speciell stämning. Livgrenadjärregementet (I 4/Fo 41) var ett infanteriförband inom svenska armén som verkade i olika former åren 19281997. Förbandsledningen var förlagd i Linköpings garnison i Linköping. Försvarsområdesstaben vid Livgrenadjärregementet avvecklades den 31 december 1997 vilket i praktiken innebar att även regementet avvecklades.
Regementschefen Gunnar Ridderstad höll ett gripande avskedstal. Nedläggningen av I4 i Linköping den 30 december 1997. Avslutningsceremoni på kaserngården sen eftermiddag i mörker med eldar, strålkastare och ett kraftigt snöfall som bidrog till en mycket speciell stämning. Livgrenadjärregementet (I 4/Fo 41) var ett infanteriförband inom svenska armén som verkade i olika former åren 19281997. Förbandsledningen var förlagd i Linköpings garnison i Linköping. Försvarsområdesstaben vid Livgrenadjärregementet avvecklades den 31 december 1997 vilket i praktiken innebar att även regementet avvecklades.
Arméns Trumkår bidrog med musiken. Nedläggningen av I4 den 30. december 1997: Avslutningsceremoni på kaserngården sen eftermiddag i mörker med eldar, strålkastare och ett kraftigt snöfall som bidrog till en mycket speciell stämning. Livgrenadjärregementet (I 4/Fo 41) var ett infanteriförband inom svenska armén som verkade i olika former åren 19281997. Förbandsledningen var förlagd i Linköpings garnison i Linköping. Försvarsområdesstaben vid Livgrenadjärregementet avvecklades den 31 december 1997 vilket i praktiken innebar att även regementet avvecklades.
Nedläggningsdagen, andra avdelningen: Konsert i Crusellhallen med gamla militärmusikkåren, numera Östgöta Blåsarsymfoniker under Per Engströms ledning och med Staffan Mårtensson som klarinettsolist. I bakgrunden paraderar Livgrenadjärer iklädda diverse uniformer genom tiderna. Nedläggningsdagen av I4 den 30. december 1997. Avslutningskonsert. Livgrenadjärregementet (I 4/Fo 41) var ett infanteriförband inom svenska armén som verkade i olika former åren 19281997. Förbandsledningen var förlagd i Linköpings garnison i Linköping. Försvarsområdesstaben vid Livgrenadjärregementet avvecklades den 31 december 1997 vilket i praktiken innebar att även regementet avvecklades.
Karl XII - 1697-1718
Vallens säteri, eller Wallens slott, strax utanför Våxtorp, dvs i den tidigare gränstrakten mellan Sverige och Danmark. Huvudbyggnaden sedd från sydväst över Storsjön, med den gamla ekonomibyggnadens branta sadeltak skymtande till höger. Bottenvåningen och flyglarna i manbyggnaden har kvar rester från en medeltida borg; en befäst sätesgård uppförd av den danske riddaren Peder Laxmand på 1300-talet. Trakten härjades ofta och godset har brunnit många gånger genom historien. Under 1500-talets första decennier befästes Wallen med murar, vallar och gravar av den dåvarande ägaren, det dansk-norska riksrådet Henrik Krummedige. Efter att Halland blivit svenskt invaderades Wallen under "Skånska kriget" 1676-1679 i elva dagar av danska armén, som brände och förstörde bebyggelsen. Borgen hade fyra längor med ett torn mitt på längan med port till vindbryggan. Mitt på gården fanns en djup brunn. Mangårdsbyggnaden fick nuvarande utseende vid återuppbyggnaden år 1801, efter en brand året innan, och saknar numera den östliga längan. Godset är kulturhistoriskt intressant även genom att stickningskunskapen, "binge", lär ha utgått härifrån genom den förste svenske ägarens fru, Birgitta van Cracauw (även von Krakau), från Nederländerna. Hon gifte sig 1647 med svenske Magnus Durell och de köpte Wallen samma år. Magnus familj hade sedan 1645 kontrakt på tillverkning av stickade strumpor till svenska armén och med Magnus tillstånd blev det Birgitta som organiserade uppdraget som en förläggarverksamhet. Tjänarna på Wallen utbildades i binge och sedan fick de hålla lektioner för allmogen, som därefter från Wallen tilldelades importerad fårull. De färdiga sockarna distribuerades till armén via Wallens säteri. I över hundra år fortsatte kvinnor i släkten att sköta verksamheten. (Se även bildnr F8727)
Ungdomsporträtt av Allan Uggla, rimligtvis taget under hans tid vid Infanteriets volontäraskola i Karlsborg. Född i Linköping 1878 som äldsta barn till makarna Erik Robert Uggla och Adina Mathilda Asklöf. Efter officersexamen 1899 kom han att få en varierande militär karriär och bli vida berest. I förstone i tjänst vid Västerbottens regemente och sedermera i Norra skånska infanetriregementet. Under åren 1912-14 var han instruktör i det så kallade persiska gendarmeriet, under periodens två sista år även överste för Tredje gendarmregementet. År 1915 återinträdde han i svenska armén med bland annat tjänst vid Generalstaben. Under åren 1926-33 var han militärattaché i London. Från 1913 var han gift med Ida Petersén.
Porträtt av kapten Baltzar Reuterswärd. Född 1838 på Rotenbergs säteri i Östra Stenby socken som son till Anders Vilhelm Reuterswärd och Augusta Fredrika Elisabet Valt von Steijern. Gift 1866 med Julia Axelina Fransina Danckwardt-Lilieström. Reuterswärd inledde sin militära karriär som furir vid Närkes regemente 1855 till att 1879 avancera till kapten inom armén. Erhöll avsked ur krigstjänsten 1907. Tjänstgjorde även som direktör för länscellsfängelset i Gävle såväl som i Örebro under en tid. Han avled som boende i Linköping i januari månad 1919.
Skjutning med Ksp m/39 strv i marklavett på Utö skjutfält. Skytten närmast är 105 Andersson, nästa är 810 Ekman. Ksp m/39 var konstruerad för, och fungerade bäst med, 8 mm ammunition. Nu var den am på utgående och skulle ersättas av 6,5 mm am (samma som till gevär m/96). Så vår am var nu "gratis" och vi fick skjuta hur mycket som helst. Efter att Ak 4 (automatkarbin) införts i Armén byttes piporna senare till 7,62 mm (308 Win). Efter 250 skott var pipan så varm att den måste bytas. Kommer ihåg att reservpiporna brände gräset ordentligt när vi lade dem på marken.
Minnessten över Duncker o Aerekof i Umeå. Joachim Zachris Duncker, 1774-1809. Officer i svenska armén o kom från en gammal tysk krigarsläkt, som redan under 1600-talet omtalas i Finland. Under kriget 1808-09 utmärkte sig Duncker bland annat i slaget vid Pulkkila den 2 maj och i slaget vid Virta bro den 27 oktober 1808. Han stupade i slaget vid Hörnefors och begravdes tillsammans med den ryska kavalleriöversten Aerekof vid Umeå stads kyrka av den ryske generalen Nikolaj Kamenskij. Johan Ludvig Runebergs "Fänrik Ståls sägner" är uppkommen efter Dunchans brev.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.