Fässberg 1:34, Fässberg Västergården 1, i Fässbergs by, Mölndal, år 1940. Porträtt av Ernst Andersson omgiven av en samling hästar. Ernst tog över gården 1935. När Åby travbana var klar 1936 började gården med travhästar och Fässbergs travstuteri byggdes upp. När stuteriet var som störst hade man 24 hästar på gården och 8 hästar i träning på Åby. Hästuppfödningen upphörde 1974. Förutom hästar hade man grönsaksodling med specialodling av ärtor för en konservfabrik samt saltgurkor.
Från 299 kr
Huvudbyggnaden från stora uppfartsvägen. Staketet av murade stolpar och galler av trä på en murad sockel är till stösta del bevarad runt mangården. Ottenby kungsgård är en herrgård i Mörbylånga kommun. Ottenbys nämns första gången i skrift år 1282. Under medeltiden omfattade Ottenby 19 gårdar och tillhörde Nydala kloster. Gårdarna drogs in av Gustav Vasa och gjordes till kungsladugård med schäferi och stuteri. Ett statligt stuteri för hästar till armén fanns 1831-1892. Även senare fortsattes stuteriverksamheten och många framgångsrika halvblodshästar föddes upp på Ottenby. Till kungsgårdens byggnader hör huvudbyggnaden med flyglar, ruiner av äldre uthusbyggnader, samt Karl X Gustafs mur, som begränsade kronans egendom mot norr och uppfördes 1654-55 för att stänga in de kungliga dovhjortarna i lunden. Huvudbyggnaden uppfördes 1804 efter ritningar av hovintendent Carl Fredrik Sundvall. Det är en vitputsad stenbyggnad med valmat tak. Flygelbyggnaderna är uppförda i kalksten under slutet av 1700-talet.Sedan 1935 är Ottenby kungsgård ett statligt byggnadsminne. Gården ägs av Statens fastighetsverk. Källa Wikipedia 2009-10-23.
Fässberg 1:34, Fässberg Västergården 1, i Fässbergs by, Mölndal, år 1940. Till vänster Ernst Andersson och till höger dennes son Evert Andersson tillsammans med en samling hästar framför det nyligen byggda stallet. Ernst tog över gården 1935 och Evert tog i sin tur över 1966. När Åby travbana var klar 1936 började gården med travhästar och Fässbergs travstuteri byggdes upp. När stuteriet var som störst hade man 24 hästar på gården och 8 hästar i träning på Åby. Hästuppfödningen upphörde 1974. Förutom hästar hade man grönsaksodling med specialodling av ärtor för en konservfabrik samt saltgurkor.
Kastlösa kyrka, vid östra landborgen, består av ett i tre skepp indelat rektangulärt kyrkorum med kor i öster, sakristia i norr och torn i väster. Tanken var att den medeltida klövsadelskyrkans västtorn skulle ingå i den nya kyrkan. Tornet dömdes emellertid ut som alltför oformligt och svagt, varför en helt ny kyrka kom att uppföras norr om den gamla. 1855 stod den färdig, byggd av Peter Isberg fritt efter Hawermans ritningar. De vitputsade murarna täcks av sadeltk, tornet kröns av en lanternin med en kort spira. Ingången o väster leder in i kyrkorummer. Den urpsrungliga portalen i söder förvandlades vid renoveringen 1953-54 till ett fönster. Renoveringen sate störst spår i kyrkans inre som omformades på ett enhetligt sätt. De tre fönster som lyste upp östväggen sattes igen och ersattes av en stor, dominerande fresk av Waldemar Lorentzon. Kyrkorummet täcktes med ett plant tak med synliga bjälkar, och med kalkstenskolonner delades det in i tre skepp. Samtida är även bänkinredning och predikstol.
Det anspråkslösa torpet Sveden bar en ålderdomlig prägel redan när fotografen Thorin passerade stugan sommaren 1920. Den väderbitna timmerstommen hade nödtvunget brädfodrats men inte kostats på någon färg. En farstukvist hade kommit till och gårdsplanen grusats, likväl som boende låtit växlighet ta plats endast till trevnad. Det nämnda hade i torpets tidigare tid ansetts gränsa mot tillgjordhet men nu hade nya seder fått fäste även i den enklaste miljö. Något kunde bero på hemmets upplåtelseform. Sveden var, åtminstone en tid, så kallat förpantningstorp med en säkrare besittningsrätt för de boende och rätt att få ersättning för gjorda förbättringar vid eventuell återinlösen. Störst betydelse låg ändå i vem som disponerade platsen. I Svedens fall var det torparen Alfred Karlsson Öster och som vi rimligtvis ser stå lutad mot trädgårdsbordet under vårdträdet.
Enligt anteckning på fotots baksida är fotot taget i samband med Barnens dag 1906 i Varberg. Ateljéfoto av en grupp ungdomar i folkdräkter. I mitten står ett par som troligen föreställer ett brudpar: kvinnan bär en hög krona med slöja och mannen en dubbelknäppt jacka som skiljer sig från övriga killars vita skjortor och mönstrade västar. Flickorna bär hättor och pojkarna luvor med stor tofs på sidan varav "brudgummens" är längst och störst. Personer stående fr v: ?, Fritiof Muthéen; Frans Sandberg; Alma Lönnergren; ?, Gustav Stålbåge; Tyra Gustavsson; Gunnar Gustavsson; Chr. Kristensson, John Victorin; ?; "Sympaten" Nilsson; Birger Börjesson. Sittande fr v: Tora Lambert; Agnes Andersson; Anna Lindqvist; Heddy Christensson; Anna Hammarqvist; Elin Bengtsson. Under de senares namn står "affärsbiträden" antecknat.
Ekerö 198:1
Rastaborg
Ekerö 2:1
Ekerö 199:1
Munsö 57:1
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.