Sörby Säteris ägor, ängsmark, en man. Professor Herman Flodkvist Lantbrukshögskolan Uppsala 7.
Från 299 kr
Sörby Säteris ägor, ängsmark, tre personer. Professor Herman Flodkvist Lantbrukshögskolan Uppsala 7.
Sörby Säteris ägor, erosion av ängsmark. Professor Herman Flodkvist Lantbrukshögskolan Uppsala 7.
Sörby Säteris ägor, bördig jord intill Kvismaren. Professor Herman Flodkvist Lantbrukshögskolan Uppsala 7.
Text: Säters kyrka. Läs mer om Säters kyrka i boken: Dalarnas kyrkor i ord och bild.
Säters kyrka. Läs mer om Säters kyrka i boken: Dalarnas kyrkor i ord och bild.
Någon gång under 1600-talet fick Asa säterirättigheter. Överstelöjtnant Gustaf Leijonhufvud köpte Asa 1794 och gården ägdes sedan av släkten i nästan 100 år. Det var Gustaf Leijonhufvud som uppförde nuvarande huvudbyggnaden i nyklassicistisk stil. 1895 köptes Asa säteri av en tysk företagare från Ruhrområdet, som främst var intresserad av gårdens stora skogsbestånd. 1913 kom säteriet i den tyske industrimagnaten Hugo Stinnes ägo. Stinnes dog 1924 och änkan blev ny ägare. 1945 konfiskerades Asa av svenska statens s k flyktkapitalbyrå som inrättats vid krigsslutet för att beslagta tyskt kapital i Sverige. Asa säteri övergick vid konfiskationen i Domänverkets ägo som nu började använda det som demonstrations- och skogsvårdsskola med en omfattande utbildningsverksamhet. Idag är Asa centrum för Sydsveriges skogsforskning med en stor forskningspark. Arealen är 3.500 hektar. Här finns ett kurs- och konferenscentrum och i huvudbyggnaden bedrivs restaurangrörelse.
Norra Knapegården i Onsala med manbyggnaden i förgrunden och ekonomibyggnaderna bakom denna. Skepparen Peter Clase var den som genom ny- och tillbyggnader under 1820-30-talen gjorde att gården blev kringbyggd. Drygt 100 år senare började huset disponeras som arrendatorsbostad, vissa byggnader blev överflödiga och togs ner, vilket syns på bilden. Trädgården hägnas av en stadig stengärdsgård och utanför breder egendomens odlingslandskap ut sig. Knapegårdarna springer alla ur Onsalas enda säteri, Råö säteri. Allt eftersom ägorna delades upp och fler gårdar byggdes gavs de olika namn sinsemellan, även om alla var Knapegårdar. Denna kallades "Där borte", den ursprungliga sätesgården för "Där framme", dess annex för Lilla Knapegården och mellangården benämndes "Där oppe". Ägarna har genom historien varit idel sjöfolk - Onsalas skepparadel - såsom skeppare, kaptener, lotsmän, redare och liknande, utöver att de brukade sina stora markarealer.
Porträtt av greve Fredrik Sinclair. Född 1853 vid Karlshovs säteri i Älvestad som yngste son och mellanbarn till greve Israel Malcolm Sinclair och grevinnan Alfhild Spens. I vuxenålder flyttade han till Västerås för att ägna sig åt mejeriverksamhet i ett flertal företag likväl som han var ombudsman vid Västmanlands läns hagelskadebolag. Sinclair förblev ogift och avled i Västerås den 4 april 1904 av hjärtsjukdom. Han begravdes på Linköpings griftegård.
I början av 1500-talet ägdes Böksholm av medlemmar ur Sparreätten. Omkring år 1600 kom den i släkten Stråle av Eknas ägo. Säteri blev Böksholm 1686. Andra ägare till gården genom århundradena har bl a varit medlemmar av släkterna Enhörning, Rosenstråle, Cederstierna, Ehrenborg, Benzelstierna och Hamilton. Siste ägaren var Klippankoncernen som sålde av herrgården 1977 för privat boende. (Klippan ägde också pappersmassafabriken i Böksholm som de lade ner i slutet av 1970-talet.)
Kyrkan i Ormesberga som är uppförd i sten, har byggts i etapper; långhuset med den rakslutande korväggen i öster är från senare delen av 1600-talet. Sakristian belägen vid norra sidan av långhuset tillkom troligen under 1700-talet. Tornet i väster uppfördes 1840 och ersatte en tidigare fristående klockstapel. Tornbyggnaden är byggd i tidstypisk nyklassicistisk stil med en sluten lanternin krönt av ett kors. I öster finns ett gravkor som tillbyggdes under början av 1700-talet av häradshövding Johan Nyman på Svanås säteri.
Vy över Askenäs säteri. Gården ägdes då fotot togs av auditören m.m. Nils Aschan (1871-1966), son till överstelöjtnant Nilson Aschan samt bror till regeringsrådet Willand Aschan och sonsons son till industrimannen Johan Lorentz Aschan. Han avlade hovrättsexamen 1896, var rådman och notarius publicus i Örebro 1901-1929, samtidigt polischef 1908-1917 samt auditör och vice krigsdomare 1907-1930. Han var styrelseordförande i Sveriges auditörer 1915 och i Sveriges krigsdomare och auditörer 1919-1930. Nils Aschan var författare till flera böcker, vilka hade släkt- eller hembygdskaraktär.
Brevkort, "Parti af fabrikerna Rydö", alltså Rydö bruk vid Nissan med den högs skorstenen mitt i bild och fabriksbyggnaderna runtom. Rydöbruk är ett av Hallands läns äldsta brukssamhällen. En järnmanufaktur anlades intill Nissan 1742 av David Haberman som även ägde Ettarps säteri och glasbruk. Han hade ärvt hemmanet Ryd vid Knystafallen i Nissan. Rydö Bruks AB grundlades 1897 för tillverkning av sulfitmassa och papper. (Se även F9149, F9151)
Öströö slott i Dagsås som ligger vid Ottersjöns norra strand. Godset har medeltida anor och de äldsta delarna i nuvarande mangårdsbyggnad kan härstamma från 1500-talet. Det har varit säteri. Tornet till vänster uppfördes på 1860-talet i italiensk-inspirerad stil och 1916-1917 omgestaltades hela byggnaden till den vid tiden moderna italienska villastilen. Arkitekt Georges Ludvig Robert von Dardel ledde renoveringen. En envånings länga innehållande kök byggdes till mellan tornet och bostadshuset. Byggnaden omges av en muromgärdad före detta park, terrasserad ned mot sjön.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.