Vy från Magistratshagen i Linköping. I bakgrunden panorama mot staden med domkyrkan i blickfånget. Till höger utsiktstornet Belvederen.
Från 299 kr
Parti av linköping, Storgatan västerut. Till höger Östergötlands Enskilda Bank. Bankhuset uppfördes år 1879 efter ritningar av Fredrik Olaus Lindström.
I Linköping likt övriga större städer i Sverige växte med 1800-talets industralisering nya stadsplaneideal fram. En gatubild med ett tätare och mer monumentalt uttryck blev eftersträvansvärt. Omoderna och brandfarliga timmerhus revs för att ge plats åt höga stenhus, ofta karaktärsfulla och med rik putsdekor mot gatan. Många av dessa stadsmässiga byggnader kom att kvarstå en påfallande kort tid. Under 1900-talet växte raskt önskan om bättre bostadsstandard och lämpligare funktionalitet, något som ansågs problematiskt att nå med dessa robust byggda hus som i en mångfald därav revs. Huset som fram till det revs 1973 hade adressen Kungsgatan 32 och var ett typiskt exempel. Den moriskt inspirerade jugendbyggnaden uppfördes 1902 efter ritningar av den för Linköpings stadsbild så betydelsefulla arkitekten Janne Lundin. Här en vy från 1903, således kort efter att huset färdigställts.
Parti av Kvarngatan vid kvarteret Dalkarlen i Norrköping. Trähuset har tillhört det garveri som under 1700- och 1800-talen drevs på gården. Idag ligger Dalkarlens studenbostäder här. Kvarngatan 11 och 13 motsvarar idag Kvarngatan 9.
Lasarettsgatan i Linköping från Galgbergets höjder. Vid tiden för bildens tillkomst var gatan ännu inte dragen ned mot Sankt Larsgatan utan stannade i Sandbäcksområdet. Horisontellt i bilden löper Sandbäcksgatan och i höger bildkant pågår anläggningen av länslasarettet, invigt 1895, vilket daterar fotografiet till hösten 1893.
Gårdshus vid Kungsgatan 17 i Linköping. Envånings timmerhus med bekädnad av liggande panel. Har tidigare varit vitmålad. Vindsvåning med bred frontespis åt väster. Uppförd under 1800-talets andra hälft. Dokumentation av Östergötlands museum kort före rivning.
Vy längs Sankt Korsgatan i Linköping. Tiden är år 1900 och bebyggelsen speglar väl den enkelhet som länge var dominerande runt stadens omedelbara centrum. Närmast till vänster ses Gelbgjutaregården och till höger Bryggaregården, som oaktat sitt namn inrymt skiftande verksamheter över åren. Upplysningsvis är båda husen flyttade till friluftsmuseet Gamla Linköping.
Gårdsinteriör från Stenhusgården i Linköping. Till vänster en skymt av krogen Amerika
Vy över Järnvägsparken i Linköping. Själva stationshuset skymtar till höger i bilden. De stora byggnaden till vänster är Järnvägshotellet. Tiden är 1890-tal.
Gårdsinterriör från kvarteret Dalkaren. Envåningshuset är Kvarngatan 11 och trähuset till vänster i bild har tillhört det garveri som under 1700- och 1800-talen drevs på platsen. Idag ligger Dalkarlens studenbostäder på platsen. Kvarngatan 11 och 13 motsvarar idag Kvarngatan 9. Vy mot norr
Där Tränggatan möter Djurgårdsgatan i Linköping. Till höger om Djurgårdsgatan 31 i blickfånget anas gatans möte med Lasarettsgatan. Året är 1968.
Bryggaregården 1913. Byggnaden har inrymt ett brännvinsbränneri som vid mitten av 1800-talet gjordes om till bryggeri.
Gårdshus vid Kungsgatan 17 i Linköping. Reveterat trähus i en våning med farstukvist med lövsågeri åt öster. Vindsvåning med två fönster bred frontespis. Huset ägdes 1878 av skolläraren i Sjögestad, August Palmgren. En ritning till ombyggnad detta år är signerad byggmästarna August Påhlman och Oskar Göransson. Här är byggnaden dokumenterad av Östergötlands museum kort före rivning.
Textilhandeln AB Eduard Andersson på adress Storgatan 52 i Linköping. Fotografiet är odaterat men omkring 1920 vore rimligt. Företagets grundare hade då sedan länge varit död men hans goda renomé bestod. Verksamheten var inrymd i den så kallade Bielkeska gården som smyckade en del av Storgatan tills det revs år 1970.
Vy mot Allardska gården eller som oftast kallad Portlösa i Linköping. Tiden är omkring 1890. Gårdens första benämningen har sin grund i affärsmannen Edvard Gustafsson, som genom sitt äktenskap med modehandlerskan Hilda Aurora Allard antog hennes efternamn. Makarna blev ägare till fastigheten år 1900. Benämningen Portlösa har huset fått efter den ursprungliga avsaknaden av entréer mot Hospitalstorget. Gården ägdes tidigare av stadens då mest ansedda och anlitade byggmästare, Jonas Jonsson. Denne lät 1857 uppföra huset och gav den ett tydligt prov på den så kallade Jonsson-empiren.
Repslagaregatan 15 i Linköping. Reveterat trähus i två våningar. Gulputsad fasad med pilastrar och friser i återhållsam nyrenässans. Frontespis och takkupor med rundbågiga fönster. Huset uppfördes omkring år 1880 av byggmästare Oscar Nylander. Dokumentation av Östergötlands museum kort före rivning.
Motiv från dokumentation av Ekmanska gården i Linköping. Vid tiden för Östergötlands museums undersökning 1950 hade gården länge varit rivningshotad. Inte minst stod gatuhuset i vägen för en önskvärd breddning av Ågatan. Gårdens hus kom följdaktligen att nedmonteras men lyckligtvis för att flyttas till friluftsmuseet Gamla Linköping. Här en vy från gården med blicken vänd mot söder.
Vid Trädgårdstorgets nordöstra del låg fram till slutet av 1930-talet den så kallade Mörnerska gården, efter den från 1902 nye ägaren även kallad Wentzellska. Bilden är emellertid tagen från Sankt Larsgatan och visar husets gårdssida. I samband med rivningen flyttades upplysningsvis den bastanta trappan till Svenneby herrgård.
Gårdsinteriör från Storgatan 68 i Linköping. Vy mot söder och Sankt Korsgatan som skymtar genom bodens valv. Tiden är omkring förra sekelskiftet.
Medfaret fotografi som likväl förmedlar exklusiv vy längs Ågatan i Linköping. Bilden visar gatans sträckning västerut från Hamngatan. Till höger skymtar Emanuelskyrkan, i fonden anas stiftets domkyrka.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.