Reproduktioner, bl a vy från Sundsvall, Spikarna. Dir. Celsing, Kolbäck. Ur Gustaf Åhmans samling.
Från 299 kr
Herman Sandbergs Atelier, Kalmar. 1898. Copiering förbjudes. Reproduktioner 1902 finnes också.
Kalmar, Törneby, F12. Flottiljen under uppsättning. Reproduktioner ur Överste Carlgrens album 1942-54.
I skrivande stund fortgår nyproduktion i bildens bebyggda område. Markområdet har länge utgjort, vad man välvilligt kan benämna som parkmark, men som dessförinnan gav plats för bildens husrad. Husen bildade bostadsområdet Stolplyckans gräns mot Djurgårdsgatan. Närmast, i hörnet mot Skyttegatan, Djurgårdsgatan 67. December 1973.
Kvarteret Enviget i Linköping var vid fototillfället till stora delar avrivet i väntan på nyproduktion. I bildens bakgrund från vänster; Läroverksgatan 1, Nygatan 41 (Nisbethska huset) samt gatunummer 46 utmed sistnämnda gata. Den förstnämnda fastigheten revs en tid efter bildens tillkomst. Foto 1973.
En i Linköping centralt belägen byggnad som rimligtvis endast ett mindre antal stadsbor är medvetna om. Gårdshuset till Repslagaregatan 37 hukar ännu mellan fastigheten Drottninggatan 16 och nyproduktion i kvarterets södra sida. I och med det nya bostadsområdet lades för övrigt Isidor Kjellbergs gränd ut och passerar det väl vårdade huset. Foto 1973.
Våren 1966 var närmast all äldre bebyggelse utmed Styrmansgatan i Linköping riven. Åtgärden var en del i moderniseringen av området i de norra delarna av Hejdegården, som efter nyproduktion helt kom att förändra miljön. Även Styrmansgatan lades i princip igen för att bli del av Gripgatan.
Från 1880-talets början bildade Magasinstorget 4 tillsammans med nummer 6 grunden till en fond för Magasinstorgets västra sida. Av skäl avstannade emellertid en fortsatt byggnation på platsen och torget kom aldrig att tydligt inramas. Efter att Hamngatan förlängdes söderut och med tiden breddats, nämnda hus rivits samt tillkommen nyproduktion, har sinnebilden av ett torg utraderats. Foto 1978.
I utkanten av Linköpings länslasarett 1925, där det stora sjukhuskomplexet anas bortom trädraden i bildens bakgrund. Sjukhuskapellet med entrégrind mot Smedstadsvägen var en av flertalet byggnader som vid sidan av själva sjukhuset tillkom vid 1920-talets omfattande utbyggnad. För kapellets ritningar, likt för övrig nyproduktion, stod Axel Brunskog. Anläggningen gavs sammantaget ett nyklassicistik prägel.
Flygdag på F12. Landshövding Ruben Wagnsson till vänster samt överste Carlgren.. Reproduktioner ur Överste Carlgrens album 1942-54.
Tre fotografier av sågen i Stegared som ingår i en grupp fotografier från en serie bilder från Stegareds tunnbinderi (drittelfabrik). Sedan tidigt 1900-tal har Mjällsjöbäcksfallet, mellan Mjällsjön och Stegasjön, utnyttjats för driften av en ramsåg. Här anlades 1913 även en s k Francisturbin för elproduktion, varifrån byarna Stegared och Angryd fick el fram till tidigt 1950-tal. Numera finns i driftdugligt skick, på grunderna efter den gamla byggnaden, ett sågverk med sågram från 1950 samt en yngre turbin och generator i en byggnad från 2005. Här fanns även en byggnad för tillverkning av smördrittlar (se bild VMF031965:a-b samt samt VMA12342_4-16).
I december 1904 sökte handlare Linde lagfarten till den avstyckade tomten invid klassiska Arbis i Linköping. Fastigheten Repslagaregatan 28 som vidare uppfördes kom likt många andra bostadshus från tiden att få en kort omloppstid. Byggt i en epok utan de faciliteter som snart skulle anses självklara vid nyproduktion, lockades sällan enskilda fastighetsägare till snara, genomgripande renoveringar. Husen kom snart att uppfattas som omoderna men erbjöd billiga hyror i ett bostadssegment som idag närmast är borta. Huset revs kort efter fototillfället 1973.
Trygghetsboendet Aspen under uppförande 1975. 76 lägenheter skulle det komma att bli vid sidan av restaurang och andra biutrymmen. Namngivet efter kvartersnamnet Aspen. Av akademisk betydelse byggdes större delen av anläggningen i det utsorterade kvarteret Arbetaren, som uppgått i Aspen efter att den planerad Biblioteksgatan inte kom att realiseras. Av större intresse är den blandning av hus som kom att ingå i anläggningen. Utvalda huskroppar ur det äldre bestånden renoverades och integrerades med behövlig nyproduktion.
Direktör Carl Lorichs majestätiska hus i Linköping. Platsen på stadens högre höjder bär en komplicerad historia som här inte är platsen att närmare gå in på. Vi börjar istället med nämnde Lorich och med upplysningen att han inflyttade till Linköping 1903 för att raskt involvera sig i stadens näringsliv. Redan samma år lät han förvärva den tingsgård som tidigare låg på tomten till hans blivande huskomplex. Tingsgården hade förr fungerat som privatbostad och var herrgårdslik, om än stadd i visst förfall. Lorich önskade i ett första skede att renovera huset. Byggnadsnämnden ansåg dock att Lorichs förslag var så genomgripande att den var att betrakta som nyproduktion. Som sådan stipulerades för Storgatan att byggnaden skulle ha stomme av sten. Då den gamla byggnadens kärna var timrad, såg sig Lorich ingen annat råd än att riva den vackra bygganden. Den avrivna tomten gav den förmögne Lorich fria händer att uppföra en av Linköpings mest påkostade privatbostäder. Här en vy från Storgatan mot husets västfasad. Fototid 1916.
Älvalek - August Malmström
Interiör från Villa Gökudden, sannolikt från året sommarbostaden stod klar 1903. Byggherre var direktör Carl Thorngren som investerat för sin familjs trevnad i populära Roxenbaden utmed sjön Roxens norra strand i Stjärnorp. Inredningen var som synes ljus och luftig. Inspirationen är tydlig och på bröstningen till vänster understryks förebilden genom reproduktioner av Carl Larsson.
Ett urval bilder inklusive reproduktioner tagna av fotograf Arvid Kjerling verksam i Karlstad från 1892 till 1917. Han började med en ateljé på Hamngatan 4 men flyttade pga nybyggnation på tomten i början på 1900-talet till en nyinrättad lokal på vindsplanet åt norr i fastigheten Drottninggatan 5. Några år efter Kjerlings död övertogs ateljén av Dan Gunner där han bedrev sin verksamhet, tidvis också med kollegan Sigfrid Lindholm, fram till flytten till Tingvallagatan 7 år 1931.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.