Kvart i 6 på kvällen den 1 augusti 1889 hörde linköpingsborna plötsligt domkyrkoklockorna ringa för brandlarm. Brand hade utbrutit i Linköpings Träförädlings övre fabrik och innan natten var till ända hade elden spridit sig över hela fabriksområdet och även raserat Linköpings Gjuteri. De bägge industrierna var två av Linköpings största och som före branden tillsammans erbjudit omkring 150 personer arbete. Den medfarna bilden visar resterna av just nämnda gjuteri.
Från 299 kr
Källare som kom fram vid rivning av fastigheten Kungsgatan 17. Källaren är ev rester av äldre byggnad. Källarens uppbyggnadsperiod infaller med all sannolikhet under år 1783-84 i samband med kyrkobygget. Efter 1834 års brand verkställdes en grundlig reparation av källaren varvid det nya stenvalvet inlades. År 1954 överflyttades källaren till Vänersborgs Museum. Överflyttningen verkställdes av murare Karl Bodén med hjälp av Karl Svensson. Kungsgatan 17 Vänersborg
I januari år 1954 sattes många bilar i brand för att se hur bilbränder utvecklas. Det var försäkringsbolagen och polis och brabdkår som deltog. Det ägde rum i Råberga, ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Vasahuset och andra byggnader i Borgholm. Gustav Vasa anlade i början av 1500-talet fem kungsgårdar på Öland, varav en i Borgholm. Vasahuset uppfördes troligen som källarstuga på Borgholms kungsgård och är en av Ölands äldsta profana byggnader. Det är ett rektangulärt tvåvånings stenhus; utseendet tillkom efter en brand 1677. Från 1500-talshuset finns bl.a. en tunnvälvd källare kvar. Planen är tredelad med förstuga och ett rum på vardera sidan. Byggnaden har under långa tider stått oanvänd eller använts som spannmålsmagasin. Vasahuset är byggnadsminne.
Berggrenska gården var en av de få som stod kvar efter Gävle brand 1869. Den uppfördes för köpmannen och redaren Anders Berggren, efter ritningar 1813 av stadsbyggmästaren C.A. Wahrberg. År 1891 inköptes Berggrenska gården för Borgareskolans räkning. Skolan stannade i gården till 1915, då den flyttade till f.d. Militärskolans byggnad vid Valbogatan. I Berggrenska gården har därefter en hushållslinje av Borgarskolan, Kommunala Vuxenskolan, Damfrisörskeskola och Läromedelscentralen haft sin hemvist i olika perioder.
Mosåsflicka, Brandkårsuppvisning, Harar, Transportkillar 27 maj 1967 Tre män i maskeradkläder är i färd med att släcka en brand i motorhuven på en bil under en branduppvisning. Mannen närmast på bilden är klädd i skjorta, slips, shorts, strumpor, skor och med en hatt på huvudet. Mannen i mitten är klädd i klänning och hatt. Han försöker släcka elden i motorhuven genom att vifta med klänningen! Mannen till höger är klädd i skjorta och hatt. Publik åser det hela i bakgrunden.
Mosåsflicka, Brandkårsuppvisning, Harar,Transportkillar 27 maj 1967 Tre män i maskeradkläder är i färd med att släcka en brand i motorhuven på en bil under en branduppvisning. Mannen närmast på bilden är klädd i skjorta, slips, shorts, strumpor, skor och med en hatt på huvudet. Mannen i mitten är klädd i klänning och hatt. Han försöker släcka elden i motorhuven genom att vifta med klänningen! Mannen till höger är klädd i skjorta och hatt. Publik åser det hela i bakgrunden.
Ådalslidens kyrka. I Ådalsliden byggdes en stenkyrka under slutet av 1200-talet. Efter en brand uppfördes en ny träkyrka 1646 på samma plats. Den ersattes med en ny träkyrka 1820 efter ritningar av P. Palmroth. Kyrkan försågs med torn. Vid de äldre kyrkorna stod klockstaplar. Interiören följer väl empirestilen med tunnvalvstak och listverk, målat skenperspektiv på altarväggen och landskapets främste träsnidare Zackris Persson tillverkade predikstolen. Orgel från 1910 som byggdes om 1949.
År 1871 tog Malmö Trämassefabriks AB över Delary Järnbruk och byggde en sulfatfabrik som startade 1872. Efter brand 1875 startade verksamheten på nytt 1877. Nu hade man dessutom byggt till en mekanisk verkstad och här tillverkades så småningom både lokomotiv och vagnar. Malmö Trämassefabriks AB upplöstes 1900 och Svenska Sulfatcellulosa AB bildades. År 1909 övertog Strömsnäs Bruks AB Svenska Sulfatcellulosa AB. Fabriken lades ned 1981.
Ur byggmästare Johannes Nilssons fotoalbum från 1914. Fastigheten på Kungsgatan 18-Borgmästaregatan 8 i kv Prosten. Här stod tidigare en byggnad från 1700-talets mitt uppfört av Jacob Lagerbom. Eftersom släkten Reenstierna ägde fastigheten några decennier under 1800-talets första hälft kallas byggnaden Reenstiernas hus. Efter en brand 1889 fick huset detta utseende, då ägt av kronolänsman Emil Andersson. Ett skyltfönster vid Borgmästaregatan täcks av en skylt med reklam för Aug. Schüllerquists Manufakturlager med klädeshandel, damskrädderi, damkappor, herrekiperingsaffär, sybehör, mattor och gardiner.
Torgmarknad år 1938 på Kungsbacka torg. På torgets mitt står en hög belysningsstolpe och till vänster i bild är bussparkeringen. I bakgrunden ses byggnaden i kv Tullen 8, kallad Gamla Gästis eller Medinska fastigheten, som var en av de första byggnaderna som uppfördes efter den stora branden i Kungsbacka 1846. Då var den ett av få tvåvåningshus i staden. Den 16 september 2006 ödelades det anrika huset i en ny brand.
Vallens slott strax norr om Våxtorps samhälle. Slottet ligger på en liten lövträdsklädd holme i Storsjön med en numera torrlagd vallgrav åt fastlandet i öster. Den trelängade stenbyggnaden hyser rester i bottenvåningen och flyglarna från den medeltidsborg som uppfördes av dansken Peder Laxmand på 1300-talet. Nuvarande utseende tillkom vid en återuppbyggnad år 1801, sedan slottet härjats av brand 1800. Fotografiet förmodas vara från 1880-talet och slottet ses från sydväst. (Se även bildnr E2686, F8727)
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.