Gärds Härads Järnväg, GHJ, 1883 tillkom linjen Everöd - Åhus. Banans signatur blev GJ för att inte förväxlas med CHJ, då man menade att GHJ skulle kunna läsas fel. Att sedan Gotlands järnväg hade samma signatur verkade inte vara något problem. Stationen radikalt ombyggt 1923. Två vw bilar bubblan har nummer L78733.
Från 299 kr
Vy vid Borgstena. Stationen öppnad 1863. Tvåvånings stationshus i trä byggt 1898 enligt arkitekt L Kernuant ritningar. Obemannad sedan 28 maj 1978. Stationshuset sålt som privatbostad. Det är nu ersatt av en enkel väntkur på plattformen. Station anlagd 1863. Mekanisk växelförregling
Stationen anlades 1874. Den har sedan ombyggts och den gamla stinsbostaden har omändrats till kontorslokaler. Ny stins- och förste kontoristbostad uppfördes 1947. Samtidigt byggdes också två andra tjänstemannabostäder. Plattformarna har förlängts ca 80 m .Fullständig station 1890-02-20 .Ny stationsbygnad på 1950-talet. UGJ ,Uppsala - Gävle Järnväg
Olof Jonssons text: Husdalen 28 juli 1912 Det är ett familjefoto taget i Husedalens trädgård. För att följa släktskapsförhållandena börjar vi med damen längst till höger som är Anna Beata Carlsdotter, Hjärtum (Husdalen) 1845-02-23. Beata var sedan 1909 änka efter maken Johan Peter Andersson Dahl, de var hemmansägare i Husedalen sedan 1880-talet. Tidigare hade Beatas far och farfar varit hemmansägare i Husedalen ända sedan 1812. Beata dog 1912-08-24, alltså mindre än en månad efter fotot togs. Nummer 2 från höger sitter Beatas dotter Ida Charlotta Dahl, Forshälla 1869-10-04 (Aspekärr) och intill sitter hennes make August Olsson, Hjärtum 1863-09-20. Kvinnan i mitten är Viktoria Dahlberg född Hansson 1878 i Brastad, hon var änka sedan 1909 efter Beatas son Karl Albin Dahlberg. Nästa dam är Beatas dotter Hulda Ulrika Dahl, Hjärtum 1888-05-25 (Husedalen). Den sista damen från höger räknat är Dagny Armida Kunigunda Carlsdotter gift Ryberg. Dagny var född Haga Göteborg 1892-02-25, dotter till Beatas halvsyster Lotta Carlsdotter som dog i barnsäng. Dagny kom som fosterdotter till Husedalen bara några månader gammal. Längst till vänster sitter Dagnys make Axel Ryberg född 1887 i Uddevalla. Barnen är från höger Åke Dahlberg född 1905 i Fjällbacka och Karl Göte Dahlberg född 1902 i Brastad, båda söner till Viktoria och Karl Albin Dahlberg. De två sista pojkarna är Ida och Augusts fosterbarn tvillingarna Fredrik och Emil Karlsson födda 1901-05-30 på Kungsholmen.
Lenhovda kyrka - Nuvarande stenkyrka i nyklassicistisk stil uppfördes 1839-1843 efter ritningar av Carl-Gustaf Blom-Carlsson. Kyrkan togs i bruk 1843 och invigdes 1846 av biskop Christopher Isac Heurlin. Lenhovda var sedan urminnes tid tingsplats (tingsställe) i Uppvidinge härad. Det äldsta kända belägget är en anteckning från 1408 där tingsstället betecknats som "Linhofda tinget".
Lenhovda är kyrkby i Lenhovda socken och tillhörde efter kommunreformen 1862 Lenhovda landskommun. I denna inrättades 1 januari 1940 Lenhovda municipalsamhälle som sedan upplöstes 31 december 1956, samtidigt som landskommunen ombildades till Lenhovda köping, som senare 1971 uppgick i Uppvidinge kommun.
Konga hette tidigare Örmo, men i och med järnvägens intåg med Bredåkra-Tingsryds Järnväg 1896 övertog samhället häradets namn. Konga är en bruksort sedan 1742, belägen vid Ronnebyån. Från början masugnsblåsning och gjutning, under namnet Örmo Bruk. Efter att järnbruksverksamheten flyttades till Kallinge 1888 startades pappersmassatillvekning på platsen. 1943 fick pappersmassetillverkningen läggas ned p g a exportproblem under kriget. I lokalerna tillverkades monterbara trähus 1943-1957
Konga är en bruksort sedan 1742, belägen vid Ronnebyån. Från början masugnsblåsning och gjutning, under namnet Örmo Bruk. Efter att järnbruksverksamheten flyttades till Kallinge 1888 startades pappersmassatillvekning på platsen. 1943 fick pappersmassetillverkningen läggas ned p g a exportproblem under kriget. I lokalerna tillverkades monterbara trähus 1943-1957. Konga blomstrade under 1960- och 70-talet då bruket ägdes av Svenska Stålpressningsaktiebolaget och senare Volvo Personvagnar.
Skeda inköptes omkring 1824 av korpralen Johan Fredrik Freidenfelt och bebyggdes till herresäte. Sedan inlades därunder ½ mtl Tuna Södergård m.m. Gården kunde föda 4 hästar och 40 nötkreatur. Där fanns även ett ångbränneri. 1907 styckades gården i ett flertal smärre lotter.
Kyrkan i Dörarp uppfördes troligen på 1200-talet och har genomgått få förändringar sedan dess. Under 1600-talet byggdes nuvarande sakristia av trä vid nordöstra sidan, medan ett vapenhus av trä uppfördes 1683 vid sydvästra sidan. 1807 lät man riva väggen mellan långhus och koret. 1820 fick långhuset och koret ett gemensamt yttertak. 1827 flyttades vapenhuset från sydsidan till nuvarande ingång i väster.
Orten hette tidigare Örmo, men i och med järnvägens intåg med Bredåkra-Tingsryds Järnväg 1896 övertog den häradets namn. Konga är en bruksort sedan 1742, belägen vid Ronnebyån. Från början masugnsblåsning och gjutning, under namnet Örmo Bruk. Efter att järnbruksverksamheten flyttades till Kallinge 1888 startades pappersmassatillvekning på platsen. 1943 fick pappersmassetillverkningen läggas ned p g a exportproblem under kriget. I lokalerna tillverkades monterbara trähus 1943-1957.
Köpmangatan (?) m.fl. gator. Lenhovda var och är kyrkby i Lenhovda socken och tillhörde efter kommunreformen 1862 Lenhovda landskommun. I denna inrättades 1 januari 1940 Lenhovda municipalsamhälle som sedan upplöstes 31 december 1956, samtidigt som landskommunen ombildades till Lenhovda köping, som senare 1971 uppgick i Uppvidinge kommun.
Lenhovda var och är kyrkby i Lenhovda socken och tillhörde efter kommunreformen 1862 Lenhovda landskommun. I denna inrättades 1 januari 1940 Lenhovda municipalsamhälle som sedan upplöstes 31 december 1956, samtidigt som landskommunen ombildades till Lenhovda köping, som senare, 1971 uppgick i Uppvidinge kommun.
Vy från väster över Evedals hotell & badrestaurang vid Helgajön, med den nyordnade badplatsen i bakgrunden. Evedal strax norr om Växjö är idag mest känt för sitt bad, sin camping, stugby och värdshus. Men det som framför allt lockat dit folk sedan mer än 250 år tillbaka har varit dess hälsobringande vatten, som gjort att det också blev naturligt att anlägga en hälsobrunn här.
Norrhult-Klavreström är en tätort i Uppvidinge kommun i Kronobergs län, belägen nära gränsen till Växjö kommun. Tätorten består av de två orterna Norrhult och Klavreström, vilka sedan 1975 räknas som sammanväxta av Statistiska centralbyrån. Orten ligger i västra delen av Uppvidinge kommun vid riksväg 31 och längs den nu nedlagda smalspårsjärnvägen Växjö-Hultsfred-Västervik.
SS Drotten vid kaj i Kalmar. Drotten byggdes på Oskarshamns varv och gjorde sin premiärtur i mars 1928. Hon seglade sedan för Gotlandsbolaget till 1964 då hon såldes till Vikinglinjen. Drotten skrotades 1979 men en propeller står i Visby hamn. Bilden är tagen från Barlastholmen.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.