Torslunda kyrka. Torslunda kyrka är en kyrka som ligger på Öland och tillhör Torslunda församling. Kyrkan är byggd i sten och är kalkad på utsidan. Kyrkogården är relativt stor. Intill kyrkan ligger församlingshem och pastorsexpedition. I sin nuvarande form består kyrkan av ett rektangulärt långhus med kor i öster och torn i väster. Ursprungliga kyrkan uppfördes på 1100-talet. Det rakt avslutade koret tillkom på 1200-talet. Bortsett från kyrktornet fick kyrkan sin nuvarande form år 1776. Kyrktornet byggdes till 1819 och ersatte en klockstapel. (Hämtat från Wikipedia)
Från 299 kr
Ny tillbyggnad på Torslunda kyrka. Torslunda kyrka är en kyrka som ligger på Öland och tillhör Torslunda församling. Kyrkan är byggd i sten och är kalkad på utsidan. Kyrkogården är relativt stor. Intill kyrkan ligger församlingshem och pastorsexpedition. I sin nuvarande form består kyrkan av ett rektangulärt långhus med kor i öster och torn i väster. Ursprungliga kyrkan uppfördes på 1100-talet. Det rakt avslutade koret tillkom på 1200-talet. Bortsett från kyrktornet fick kyrkan sin nuvarande form år 1776. Kyrktornet byggdes till 1819 och ersatte en klockstapel. (Hämtat från Wikipedia)
Torslunda kyrka, port från 1776 Torslunda kyrka är en kyrka som ligger på Öland och tillhör Torslunda församling. Kyrkan är byggd i sten och är kalkad på utsidan. Kyrkogården är relativt stor. Intill kyrkan ligger församlingshem och pastorsexpedition. I sin nuvarande form består kyrkan av ett rektangulärt långhus med kor i öster och torn i väster. Ursprungliga kyrkan uppfördes på 1100-talet. Det rakt avslutade koret tillkom på 1200-talet. Bortsett från kyrktornet fick kyrkan sin nuvarande form år 1776. Kyrktornet byggdes till 1819 och ersatte en klockstapel. (Hämtat från Wikipedia)
Torslunda kyrka Torslunda kyrka är en kyrka som ligger på Öland och tillhör Torslunda församling. Kyrkan är byggd i sten och är kalkad på utsidan. Kyrkogården är relativt stor. Intill kyrkan ligger församlingshem och pastorsexpedition. I sin nuvarande form består kyrkan av ett rektangulärt långhus med kor i öster och torn i väster. Ursprungliga kyrkan uppfördes på 1100-talet. Det rakt avslutade koret tillkom på 1200-talet. Bortsett från kyrktornet fick kyrkan sin nuvarande form år 1776. Kyrktornet byggdes till 1819 och ersatte en klockstapel. (Hämtat från Wikipedia)
År 1904 påträffades ett runstensstycke i åkern nordost om Viby Källgård. Stenen visade sig utgöra toppdel till den större sten som fornforskaren Carl Fredrik Nordenskjöld redan under 1870-talet omtalat ligga som tröskel vid kordörren till Viby kyrka. Nordenskjöld lät resa tröskelstenen på kyrkogården men det skulle som beskrivits dröja 30 år före bitarna kunde förenas. Så blev dock ej fallet. Runstensstycket försvann kort efter upptäckten och har till dags dato inte återträffats. På detta unika fotografi ser vi dock hur det togs sig ut.
Fru Sara Beata Pettersson, född Bengtsdotter i Södra Lundby. Född 1831 på Trogared i S Ving. Hon gifte sig med Anders Pettersson som var inspektor på S Lundby herrgård. De fick 8 barn. Efter Anders död 1886 forts Beata sköta herrgården tills m sonen Ernst Mauritz som blev ny inspektor. Beata levde till 1915. Hennes dotter Beda blev Sveriges första hemkonsulent. Hennes son Fridolf var en riktig äventyrare som for omkring i Afrika och Sydamerika. Beata och Anders ligger begravda på den lilla kyrkogården vid S Lundby kyrka, stenen finns ännu kvar.
Ark med två monterade foton och text: "Ruinerna av kyrkan byggd omkring år 1200. På kyrkogården har man grävt fram ett stort antal gravar. Över flera av gravarna låg långa flata stenar vid vilkas ena ända stod en rest mindre sten. De flesta av dessa stenar har bevarats på sin ursprungliga plats. a. Foto från nordväst. Jfr planen som nationalmuseet gjort av de utgrävda ruinerna. b. Foto från nordost. Det är den nuvarande kyrkan som syns i bakgrunden till höger. de två mörka husen mitt på fotot är den blåmålade skolan till vänster och skolmästarens hus till höger."
Kyrkogård, gravsten. Änkefru Bergöö. Bilden föreställer Hilda Bergöös föräldrars gravsten. Lars Sahlqvist (1809-1862) var handlare i Örebro och dog i Örebro 1862. Hans hustru Maria Christina Sahlqvist, född Stenström, (Maja Stina, 1812-1898), levde sedan i Hallsberg hos Bergöös tills 1898. Gravstenen finns på Nikolai kyrkogård/Södra kyrkogården i Örebro. Enligt Örebro kyrkogårdsförvaltning är gravstenen en sk blivande kulturgrav, dvs den kommer att stå kvar och gravplatsen ska ej återupplåtas till någon annan utan det är Örebro kyrkogårdsförvaltning som äger den. Gravplatsnumret är kvarter B nr 96.
Kyrkan i Blädinge ligger på en höjd inte långt från sjön Salen. Den uppfördes troligen under senare delen av medeltiden som en rektangulär kyrka med klockstapel av trä. Ombyggnad på 1780-talet och 1834 gav kyrkan en nyklassicistisk prägel. Under kyrkgolvet finns murade gravkamrar där personer från 1500- och 1600-talen tillhörande adelssläkter vilar. Utanför kyrkan finns det Mörnerska gravkapellet. Där finns 22 kistor med stoftet från släkten Mörner. Bl.a. landshövdingarna Carl Stellan Mörner och Carl Mörner. Även stoftet av statsrådet Axel Otto Mörner finns här. På kyrkogården finns även gravplats för den Gyllenkrokska släkten, författarinnan Blenda Sylvan och Bror Cederström.
Doktor Johan Severin Almers gravplats på Kustsanatoriet Apelvikens kyrkogård. Almer blev Varbergs stadsläkare år 1903 och 1904 uppförde han en liten träpaviljong i Lilla Apelviken för att där behandla barn som hade körteltuberkulos, s k skrofulösa barn. Allt eftersom uppfördes fler byggnader på området och på 20 år hade patientantalet gått från tjugo till över tusen. Märkligt nog kom kyrkogården att invigas med Almers egen begravning den 25 augusti 1927. Han dog på sin 66-årsdag den 13 maj det året. (Läs mer i artikeln här på DigitaltMuseum "Kustsanatoriet Apelviken")
Lars Alström kör på vägen intill Lau kyrka med skvackvagn, det är inte uppenbart att det är fråga om gödsel han skall köra. Sidolämmarna, de s k fjälarna, ligger troligen på vagnbotten och kanske ligger en grep t v om L.A. Han kör i riktning mot hemmet som han byggt 1905 på Sunnkörke grund just där vägen mot Lausmyr går. Lars Alström är 55 år gammal på bilden. Han kör med hästar i tvåspann plus att ett föl går bredvid. Han är klädd i arbetskläder med träskor. Miljön bilden är tagen i är intressant. De omkring 1880 planterade askarna på kyrkogården har vuxit sig ganska stora. I bakgrunden t h skymtar sockenmagasinet. Det stod förut på södra sidan om vägen mitt för stigluckan, men flyttades till denna plats 1897 när skolan byggdes. Man ser att magasinet är det gamla i bulteknik, men att det har fått papptak med lodstående vådor och det står på höga stenplintar. Landsvägen är förvånansvärt smal och liten.
Korets sydportal kallas konfirmandporten. Här går konfirmanderna in vid konfirmationen, då de genom bekräftelse på dopet upptas i den kyrkliga gemenskapen. Portalen är från 1200-talets slut i gotisk stil och den är kyrkans rikast utsmyckade. Den är byggd av omväxlande grå, gul och röd kalksten. Portalen är avtrappad och i varje av de 4 inre vinklarna står det kolonnetter, vilande på urnformade baser med hörnblad och under dessa baser prydda med växtornamentik. Kolonnetterna bär rikt skulpterade kapitälband med stiliserad växtornamentik. På den höga tröskelstenen står portalens inre poster, som avslutas med rikt dekorerade konsoler. Dessa bär upp den s k tympanonskivan ovanför dörren. Denna skiva täcks delvis uttill av en s k mantel, vilken är prydd med växtslingor och liljeformade "droppar". Upptill skyddas portalen av en takformad vimperg. Kyrkogården har inga grusgångar, utan gräsmattan växer ända fram till väggen.
Pensionärsmöte i Boulognerskogen. 10 augusti 1953. Boulognerskogen kom till 1865, då staden förvärvade den s.k. Kroknäs hage som hade ägts av kyrkan. Parken fick namn efter Bois de Boulogne i Paris. Blev ett populärt utflyktsmål för Gävleborna som tog spårvagnen till Stadsträdgården. Flera kaféer anlades. Som mest fanns fem kaféer. Musik var vanligt under sommarhalvåret. Lek och idrott som krocket, velocipedåkning och bandy. Den första svenska mästerskapsfinalen i bandy spelades här 1907. Här finns en scen, dansbana och minigolfbana. Boulognerskogen avgränsas i söder av Gavleån, i väster av Gamla kyrkogården, i norr av Västra vägen och dess östra gräns är en linje mella Strömdalens kraftverk och Brändströmsplan. Öster om denna linje ligger parken Stadsträdgården.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.