Framställning med tekniska brister som detta till trots bär stora värden. Vy från Risbrinkens höjder mot Hejdegården med Tannefors i fonden. Närmast åskådaren till vänster den charmerande stadsägan 487 utmed Risbrinksgatan, vars numera ödetomt ännu skvallrar om livet som här passerat. Till höger ses den ännu bestående Druidgården. Längs Hejdegatan har stråkets första hus rests. Hejdegatan 14 byggs i stunden ut med en länga jäms den ännu inte utlagda Villagatan. Fastigheten kom vidare att erhålla adressen Villagatan 1. På Tannefors-sidan finns annat att upptäcka för den intresserade. Odaterad bild som kan preciseras till 1913.
Från 299 kr
En för Linköping sällsynt dokumentation från området av Kanberget. Fotoåret var 1916 men miljön är påfallande sig lik till våra dagar. Vy västerut från det så kallade Lorichska huset med blick över gården till Storgatan 84. I fonden skymtar villorna Kaserngatan 7 och till höger nummer 5. Vad som försvunnit sedan bilden togs är trähusen hitom villorna. De tillhörde Wahlbecks repslageri som vid tiden ännu bedrev sin verksamhet från Kanbergets norra delar. Annat som försvunnit är stadens vattenreservoar som tornar upp sig till vänster i bild. Efter att det intilliggande vattentornet invigts 1910 kom den öppna vattenanläggningen så småningom att tas ur bruk och vidare rivas.
Ett fruset ögonblick från Linköping 1903. Vy från det sedermera utlagda Vasatorget med blicken vänd rakt österut. Vid tiden var som synes ännu inte heller Vasavägen utlagd i området. En idé som snart skulle bli en verklighet var dock stadens nya teater. Här ser vi teaterbyggnaden till fullo rest men ännu i avsaknad av sin gulmenade puts. Från vänster ser vi för Linköpingsbor välbekanta byggnader i Miljonpalatset, i fonden Överstehuset med grannfastighet och invid teatern Brandstodsbolagets vid tiden helt nyligen färdigställda kontor. Övrigt att notera i bilden är att stadens sanitetsproblem nu tagits på allvar och att stora resurser nedlades på funktionella avloppssystem.
Oscar Fredriks bro, namngiven efter kung Oscar II, byggd på 1830-talet. Det var den femte bron i ordningen på platsen. Den första bron byggdes 1614 och bekostades av hertig Johan av Östergötland. Bron bar namnet Saltängsbron och ledde till Nya Staden på Saltängen. Sedan år 1980 bär bron åter det namnet. Brons fina järnsmidesstaket pryder idag det norra brofästet invid Samarien, terassen mellan Motala Ström och Carl-Johans park. Byggnaderna i fonden är sett från vänster det Ringborgska huset (1784), Stadshuset (1802), Stora Hotellet (1854) och därbakom taket på Teatern (1908).
En sparsamt förekommande vy från Linköping. Tiden är omkring 1895 och vi ser staden i dis från Sankt Larsgatans norra ände. Omedelbart till vänster om korsningen med Järnvägsavenyn/Vasavägen ligger ännu stadens gasverk. Det kommer inom kort att flyttas till ett säkrare läge i stadens norra utkant och tomten ge plats för Linköpings Litografiska AB. Mittemot gasverket, på motstående sida av Sankt Larsgatan, är tomten för det blivande Frimurarehotellet ännu obebyggd. I fonden märks Sankt Larskyrkan som alltjämt bär sin gamla tornhuv. Med konstraterad arkitektur ser vi i bildens absoluta förgrund en enkel byggfutt, som möjligtvis skvallrar om bygget av fotografens utsiktsplats, dagens fastighet Sankt Larsgatan 5.
Djurgårdsgatebacken i Linköping. Ett fruset om än arrangerat ögonblick där hela och rena barn visar prov på hjälpsamhet. Området utmed Djurgårdsgatans vänstra sida hade vid tiden börjat bebyggas med en relativt brokig samling bostäder. Platsens forna utjordar med åkerlyckor hade lagts igen och givit plats för enkla hus för att möta den stora inflyttningen till staden. Stolplyckans barnrikehus kom med tiden kanske inte att främst förknippas med renlighet och prydlighet men gav ändå omvittnat utrymme för glädje och gemenskap. Vid fototillfället bodde upplysningsvis fotografen i det tornförsedda huset i fonden.
Restaurang Pehrssonska trädgården. Det var Börje Pehrsson som 1865 köpte lasarettsläkare Jakob Strömquists då tämligen nybyggda villa och öppnade där ett sommarvärdshus, då benämnt "Börje Pehrssons". Detta blev mycket populärt både bland stadens folk och tillresta kurortsgäster. Bilden är tagen från nuvarande Södra Hamnvägen, huset i fonden är en paviljong kallad "Baden-Baden". Strax framför skymtar musikpaviljongen med spira på taket uppförd 1879. Huset t v är restaurangbyggnaden längs med Västra Vallgatan, med veranda åt väster. Huset t h är danspaviljongen byggd 1882. Bildens beteckning är "Personska trädgården".
Bilden visar ett mindre sällskap som går i parad. I täten går en fanbärare (en officier) med en tretungad örlogsflagga. Han bär en svart uniform med skämmössa och handskar. Fanan håller han med högerhanden och fanstången vilar på hans axel. Bakom honom finns åtta personer varav ytterligare en är officierare och sju är rekryter, alla klädda i sina respektive uniformer. Rekryterna har också gevär med sig. Fonden utgörs av stadsbebyggelse och strax bakom sällskapet till höger ses en grupp barn och till vänster en gengasbil.
På bilden syns unga män öva med gevär. De är fjorton till antalet och befinner sig till höger i bild, upprade från förgrund till mellangrund. Alla siktar med sina gevär snett uppåt vänster. Samtliga är klädda i uniform komplett med mössa, bussarong med sjömanskrage, byxor och skor . Till vänster i mellangrunden står ett högre befäl klädd i uniform: skärmmössa, jacka, byxor och skor. Det går inte att avgöra hans tjänstgöringsgrad utifrån bilden. Fonden utgörs av en byggnad som har identifierats som Kasern Jarramas, en av kustartilleriregementets anläggningar.
Familjen Jacobsson i Risätra. Sittande längst till vänster Jacob Jacobsson, sedan Ellen , Karl, Astrid och Stina.. Notera Renströms uppbyggda "dagsljusateljé" utomhus. Fotofonden som är målad av Hjalmar Elggren uppspikad på husets exteriör. Kring fonden är flera draperier uppsatta med vilka ljuset reglerades för att undvika hårda skuggor osv. Bildernas utomordentliga kvalitet beror till stor del på "ljussättningen" . Bilden beskars sedan innan monteringen ned till formatet 9x12cm, medan negativet som här skannats i sin helhet 12x16 cm, låter oss se arrangemanget. Flera fotografier av Renström med samma fotofond finns Se t ex : NMA.0048972
'Bildtext: ''Sedimentdalgång. Riktning 234.'' I förgrunden berghällsparti bevuxet med enbuskar, tall och björk bl.a.. Vy ut över öppna fält , åkrar med stenmur. På avstånd öppen mark med enstaka träd. I fonden hus. I bil står parkerad i förgrunden. Stengärdesgård. :: :: Ingår i serie med fotonr. 6970:1-1125, dokumentation av Hisingens naturgeografi, visande landskapsformerna i stora drag och gjord inför exploateringen av området. Platserna för fotograferingen finns utsatta på karta i skala 1:4000 som finns på Göteborgs Naturhistoriska musem. Fotoriktningen mättes med kompass i gammalgrader.'
'Från grävningarna i Sotenkanalen: platsen för de fossila benfynden. :: :: Vy över grävplatsen med maskiner. Bildtext: ''Bergpasset här emellan- de båda järnspånten är vad jag benämt ''Nödö''. Benen har legat jämnt fördelade över hela denna yta., möjligen något rikligare i östra delen. I den djupaste sänkan i fonden, omedelbart till höger om kranens nedre del syns en flik av havet - Ålstenshamn.'' Markering av ''Gamla markytan''. :: ''Järnspåpnt, en likadan finns i södra änden av bergpasset, där kranen står. Den har använts för att driva ner de långa järnbalkar varav spånten bestå.'' :: :: Serie fotonr 2773-2778, bilderna är monterade på papper som har utförlig text. Samma motiv som fotonr. 2774.'
'Från grävningarna i Sotenkanalen: platsen för de fossila benfynden. :: :: Vy över grävplatsen med maskiner, redskap. Bildtext: ''Det är detta bergpass som kallas Nödö. I fonden strax till höger om kranen syns en flik av havet. Det är Ålstenshamn. D(r)agens bensändning är från sydligaste änden av schaktet där de nu nått ner till ett djup av 3 meter.'' Markering av ''Gamla markytan''. :: ''Järnspåpnt, en likadan finns i södra änden av bergpasset, där kranen står. Den har använts för att driva ner de långa järnbalkar varav spånten bestå.'' :: :: Serie fotonr 2773-2778, bilderna är monterade på papper som har utförlig text. Samma motiv som fotonr. 2773.'
'Bildtext: ''Djupadal. Sedimentslätt. Riktning 340.'' :: I förgrunden stenmur på öppna fält, åkermark, traktor på åker, betande nötkreatur. I fonden skogsklädda berg. Stengärdesgård. :: :: Ingår i serie med fotonr. 6970:1-1125, dokumentation av Hisingens naturgeografi, visande landskapsformerna i stora drag och gjord inför exploateringen av området. Platserna för fotograferingen finns utsatta på karta i skala 1:4000 som finns på Göteborgs Naturhistoriska musem. Fotoriktningen mättes med kompass i gammalgrader. Bildtext: '' :: :: Ingår i serie med fotonr. 6970:1-1125, dokumentation av Hisingens naturgeografi, visande landskapsformerna i stora drag och gjord inför exploateringen av området. Platserna för fotograferingen finns utsatta på karta i skala 1:4000 som finns på Göteborgs Naturhistoriska musem. Fotoriktningen mättes med kompass i gammalgrader.'
'Bildtext: ''Sedimentdalgång. Riktning 40.'' Vy tagen från höjd av berghäll med asfalterad väg nedanför, gatubeslysning. Lastbil på vägen. Ut över landskap med öppna fält, åkrar, något meandrande vattendrag. Kalt berg till vänster och i fonden viss husbebyggelse och trädbevuxet berg. :: :: Ingår i serie med fotonr. 6970:1-1125, dokumentation av Hisingens naturgeografi, visande landskapsformerna i stora drag och gjord inför exploateringen av området. Platserna för fotograferingen finns utsatta på karta i skala 1:4000 som finns på Göteborgs Naturhistoriska musem. Fotoriktningen mättes med kompass i gammalgrader.'
'Ca 40 personer gående på stranden samt stående på mobil båtbrygga. Ser ut som flera enkla vagnar med 4 hjul som står på rad från en båt och in not land. Människorna går från båten in till stranden. I fonden en stad eller samhälle med hus och byggnader samt fler båtar ev. hamn. :: :: :: Ingår i serie med fotonr. 5139:1-36. Fotonr. 5139:1-17 ligger i en ask med texten ''med motiv från (enligt pappasken) Helgoland. För diapositiv.'' Fotonr. 5139:18-27 ligger i en pappask med texten: ''Helgoland (''Augusta'')'' en del för diapositiv. Fotonr. 5139:28-36 ligger i en ask med texten ''Dubbletter från Helgoland. Dessutom diapositiv från Kristineberg och Lysekil.'''
'Vy blockrik mark i förgrunden med bebyggelse i fonden. På avstånd syns stenmurar och åkerfält. Stengärdesgård. :: Text till fotot: ''Fyndplatsen för renhornet markerat med X vid Östra Gerum. Till vänster i bakgrunden syns Östra Gerums kyrka. De talrika blocken ger områdets karaktär av moränmark och den plana ytan låter förmoda att Gerums issjön kan ha tappats genom dalen.'' Bilden tagen från nordöst.'' :: :: Ingår i serie med fotonr. 6997:1-3, med foton som finns i Arkivhandling med nummer 879 på Göteborgs Naturhistoriska museum. :: :: Se även fotonr. 4265 och 4476.'
'Bildtext: ''Sedimentyta. Riktning 300.'' I förgrunden stenblock (röjda block), staket och ev. betesmark med stenmur. Vy ut över öppna fält, åker. På åker vagn och på avstånd hässjor. I fonden mark med enbuskar och därbakom skog med lövträd och granskog. Stengärdesgård. :: :: Ingår i serie med fotonr. 6970:1-1125, dokumentation av Hisingens naturgeografi, visande landskapsformerna i stora drag och gjord inför exploateringen av området. Platserna för fotograferingen finns utsatta på karta i skala 1:4000 som finns på Göteborgs Naturhistoriska musem. Fotoriktningen mättes med kompass i gammalgrader.'
Med extern hjälp har detta tidigare icke lokaliserade landskap klarlagts. Överraskande måste man säga när det visar sig vara Djurgårdsvägen i Linköping, sedd från nuvarande Stolplyckan med blicken vänd söderut. Djurgårdsvägen kom senare att bli Djurgårdsgatan och som bekant kantas med hus. Redan vid fototillfället 1903 hade nämnda Stolplyckan börjat anläggas från norr. I bildens nederkant kan man ana ett staket som visar hur långt bebyggelsen nått vid tiden. Staketet gick utmed den senare igenlagda Magistratsgatan och i huset hitom hade fotograf Didrik von Essen sin bostad, vilket förklarar motivet. I bildens mellangrund har man precis lagt grunden till vad som ska bli fastigheten Karlberg nr 14. Där vägen lämnar oss i fonden skymtar ekonomibyggnader till gården Hagalund och till höger ses bostadshuset med flygel till Haga, även benämnt som Lövhagen. Bostaden revs så sent som 1983 medan flygelbyggnaden i skrivande stund ännu består.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.