Västgöta regemente, IÂ 6, f.d. infanteriregemente. Regementets ursprung var det västgötska rytteri, uppsatt vid mitten av 1500-talet, som från 1628 utgjorde Västgöta kavalleriregemente. Detta omorganiserades 1811 till infanteri med namnet V. Regementet vapenövades från 1745 på Axevalla hed och flyttades 1916 till Vänersborg. Det drogs in 1927.
Från 299 kr
Västgöta regemente, I 6, f.d. infanteriregemente. Regementets ur- sprung var det västgötska rytteri, uppsatt vid mitten av 1500-talet, som från 1628 utgjorde Västgöta kavalleriregemente. Detta omorganiserades 1811 till infanteri med namnet V. Regementet vapenövades från 1745 på Axevalla hed och flyttades 1916 till Vänersborg. Det drogs in 1927.
Västgöta regemente, IÂ 6, f.d. infanteriregemente. Regementets ursprung var det västgötska rytteri, uppsatt vid mitten av 1500-talet, som från 1628 utgjorde Västgöta kavalleriregemente. Detta omorganiserades 1811 till infanteri med namnet Västgöta regemente. Regementet vapenövades från 1745 på Axevalla hed och flyttades 1916 till Vänersborg. Det drogs in 1927. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=347639
Västgöta regemente, IÂ 6, f.d. infanteriregemente. Regementets ursprung var det västgötska rytteri, uppsatt vid mitten av 1500-talet, som från 1628 utgjorde Västgöta kavalleriregemente. Detta omorganiserades 1811 till infanteri med namnet V. Regementet vapenövades från 1745 på Axevalla hed och flyttades 1916 till Vänersborg. Det drogs in 1927. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=347639
Västgöta regemente, IÂ 6, f.d. infanteriregemente. Regementets ursprung var det västgötska rytteri, uppsatt vid mitten av 1500-talet, som från 1628 utgjorde Västgöta kavalleriregemente. Detta omorganiserades 1811 till infanteri med namnet Västgöta regemente. Regementet vapenövades från 1745 på Axevalla hed och flyttades 1916 tillVänersborg. Det drogs in 1927. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=347639
AB Östlunds sport, krut, jakt och biografen Royal. F.d. Atterlingska basarerna. Bilden är från 1962. Man kan se på Royal-biografens skyltning att filmen "Den vackra amerikanskan" visades. (Amerikanskan var en bil.) Det var den sista filmen som visades på Royal innan biografen revs. Filmen var en publiksuccé och flyttades därför till Rio-biografen då Royal stängdes.
Fyra kvinnor (personal) arbetar i Streteredshemmets syverkstad, 1924-1935. Tredje från vänster är Anna Larsson (född Hasselberg). Där lagade och sydde de barnens kläder. Syrummet var placerat i "Gamla Försöket" tills det på tidigt 1940-tal flyttades till "Rättarstugans" vindsvåning. Där blev det kvar tills byggnaden revs. Relaterat motiv: A2297.
Kållereds kommunalkontors baksida som vätte mot Brattåsberget, Vommedal Västergård cirka 1980. Byggnaden var baracker som först användes som kommunalkontor och sedan distriktssköterskemottagning (BVC). Byggnaden blev skolannex till Brattåsskolan, när Brattåsgården byggdes här 1986. Därefter flyttades baracklokalerna till Blixåsbanan. Relaterade motiv: A1993 och A1994.
DONJ, Dala - Ockelbo - Norrsundets Järnvägsstation. Stationen öppnad 1895. Tvåvånings stationshus i trä, med tre gavlar mot banan. Postlokal och postmästarens bostad tyllbyggdes 1903. I samband med den nya genomfarten, länsväg 272, flyttades stationshuset till den nuvarande platsen vid Ockelbo station. På fotot syns extratåg med Malletlok för Svenska Järnvägsklubben. Ångloket är DONJ lok 12. Det tillverkades 1910 av Atlas.
Första stationshuset av trä, Gnestatypen, tillbyggdes några gånger, men blev för trångt .Det flyttades då till Skebokvarn. Istället byggdes ett större envånings stenhus 1892. Mittpartiet medgav en hög och prydlig vestibul, och allt inrättades så tidsenligt som möjligt. Det breda skärmtaket är av järn och glas.Stationshuset har moderniserats 1924 o 1936.
Stationen Första stationshuset flyttades 1867 till Sörby. Det ersattes då av ett större envånings stenhus i anledning av NV stambanan . Stationen omb. 1929 , sid 324. Stationen anlades 1862 och någon större ombyggnad av stationshuset har sedan dess ej företagits. Stationen har restaurang och nattväntsal. Mekanisk växelförregling . Öppnad 1/8 1862
Trafikplats anlagd 1900. Stationshuset brann 1914 och stationen flyttades i samband därmed till dåvarande järnvägsrestaurangens lokaler. I nuvarande skick har stationen varit sedan 1922. En och en halv våning i trä. 1938 omändrades 2 kl väntsal till bostadslägenhet. VGJ ,Västergötland - Göteborgs Järnväg
En staty över Nils Ericson av John Börjeson restes 1893 i den dåvarande Järnvägsparken i Stockholm (som låg söder om stationshuset, men som försvann då Centralbron byggdes), men flyttades under 1960-talet till sin nuvarande plats utanför Stockholms centrals huvudingång på Vasagatan.
Interiör från förstugan i parstugan på Nygårdsgården i Bingsjö. Byggnaden stod ursprungligen på annan plats i byn men flyttades omkring 1860–1861 till nuvarande plats som då var åkermark. Bakom denna dörr fanns under en tid byns postkontor varför ett extra lås behövdes.
Åsmundshyttan Nr 7, Isaksberg, tidigare "Jönses". Gården flyttades till sin nuvarande plats i början på 1840-talet efter en konkurs 1839. Dess ursprungliga plats var nere i byn på Åsmundshyttan Nr 6, "Mattsas" gårdsplan. Bilden finns med i Torsåkers Fotohistoriska Sällskap. Bild 7:3.
Gamla huvudbyggnaden på Åsmundshyttan nr. 9 "Erik- Anders". Låg tidigare nere på åkern mellan vägen och ån mittemot Åsmundshyttan nr. 6 "Mattsas". 1840 flyttades upp på nuvarande platsen och byggdes ut. Detta gjordes när ägaren på "Erik-Anders" och "Mattsas" köpte Asmundshyttan nr. 7 "Jönses" vid en konkurs 1839 och delade fastigheteh i två delar. Nuvarande huvudbyggnad syns till vänster och byggdes 1848.
Slaktare F E Sundwalls hus i Solberga, Torsåker, omkring 1910. Barnen från vänster Anny Aurina, Jenny Maria och Frans Harry. Huset till vänster var postkontor (ett av landets äldsta) fram till 1875 då det flyttades till Torsåkers Järnvägsstation. Gårdspumpen är typisk för Torsåker. Tillverkad av Lingvalls Mekaniska Verkstad i Prästhyttan.
Till höger taket på såg- och snickarverkstaden, därefter ångpannehus (huset med skorstenen), Sörhammaren, mekaniska verkstaden med modellsnickeriverkstad och modellbod på övre våningen. Mekaniska verkstaden flyttades ut 1923-24. Mellan åren 1924-29 var tråddrageriet inrymt där och efter 1930 borrstålsmanufakturering. November 1935 eldhärjades byggnaden och återuppbyggdes i en våning.
Korsnäs AB / Korsnäs Sågverks AB. År 1899 flyttades såghus, bostäder, bogserbåtar och arbetare från Korsnäs till Bomhus, ett nytt sågverks- samhälle byggdes upp i Kastet. I Karskär uppfördes 1910 en sulfitfabrik och 1915 en sulfatfabrik för framställning av papersmassa. Maj 1919. ("uppgifter av fru Petersén 1963")
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.