Fyra kvinnliga sjukvårdsbiträden sitter/står i en fint tillverkad trädgårdsmöbel under ett träd utanför Mölndals sjukhus, 1939 - 1941. I bakgrunden ses två manliga patienter som sitter på en balkong. Bilder från fotoalbum, tagna från södra sidan av Länsmansgatan vid Mölndals lasarett/sjukhus 1939 - 1941 på bland annat givarens mor Ester (född Johansson) tillsammans med kollegan/väninnan Aina Englund. De arbetade på den manliga kirurgavdelningen som vårdbiträden/undersköterskor. Relaterade motiv: 2024_1542 - 1617.
Från 299 kr
Tre kvinnliga sjukvårdsbiträden har rast och sitter på gräsmattan framför Mölndals sjukhus fasad mot söder, cirka 1940. Något längre till vänster ses en skada på bilden. I bakgrunden ses en manlig patient på en balkong. Bilder från fotoalbum, tagna från södra sidan av Länsmansgatan vid Mölndals lasarett/sjukhus 1939 - 1941 på bland annat givarens mor Ester (född Johansson) tillsammans med kollegan/väninnan Aina Englund. De arbetade på den manliga kirurgavdelningen som vårdbiträden/undersköterskor. Relaterade motiv: 2024_1542 - 1617.
Tre kvinnliga vårdbiträden/undersköterskor håller på att klättra in/ut från en balkong utanför Mölndals sjukhus 1939 - 1941. För att nå ner till marken ligger uppstaplade säckar utmed fasaden och dess slingrande klängväxter. Bilder från fotoalbum, tagna från södra sidan av Länsmansgatan vid Mölndals lasarett/sjukhus 1939 - 1941 på bland annat givarens mor Ester (född Johansson) tillsammans med kollegan/väninnan Aina Englund. De arbetade på den manliga kirurgavdelningen som vårdbiträden/undersköterskor. Relaterade motiv: 2024_1542 - 1617.
Olof Jonssons text: Charls Anderssons och Gustaf Svenssons hus i Strömslund. 1910 så bodde här 15 personer bl a Handlande Gustaf Adolf Svensson, Väne-Ryr 1881, hans hustru Linnea Ekman, Stora Tuna 1887 och deras dotter Birgit Linnea, Vassända-Naglum 1910. Gissningsvis kan det vara herr och fru Svensson som står på balkongen ovanför affären - som ägare till fastigheten borde de ju bo i lägenheten med balkong.
Förstamajdemonstration i Örebro den 1 maj 1937. Demonstrationståget går i riktning söderut på Drottninggatan. Det mycket långa förstamajtåget består av människor av olika slag. Några bär på röda fanor, plakat och banderoller. Åskådare kantar Drottninggatans båda trottoarer för att titta på demonstrationståget. Nikolaikyrkans torn kan skymtas ovanför hustaken till vänster i bilden. Närmast till höger står en kvinna på en balkong och tittar på evenemanget.
Interiör, Warenbergs hem (Tyskatomten). Förmaken sett från salen. Taget 1902 före auktionen. Fotografen har stått framför tamburdörren. På tamburen var en balkong. Drottningtavlan hänger på ytterväggen till Ekmans gränd. Det vita broderiet bakom gungstolen hör till en stor duk som täcker taffelpianot. Detta forslades på landsväg från Stockholm. Otto Warenberg var en mycket god vissångare. Otto Warenberg född 1839, död 1902. Helga Warenberg född 1843, död 1899. Arvinge:Karl Alfred Warenberg, f. 24/7 1878.
Warenbergs hem, Storgatan 20, Tyska tomten, Falköping. Förmaket sett från "salen". Taget 1902 före auktionen. Fotografen har stått framför tamburdörren. På tamburen var en balkong. Drottningtavlan hänger på ytterväggen till Ekmans gränd. Det vita broderiet bakom gungstolen hör till en stor duk som täcker taffelpianot. Detta forslades landsväg från Stockholm. - Otto Warenberg var en mycket god vissångare. Otto Warenberg född 1839 - död 1902. Helga Warenberg född 1843 - död 1899. Arvinge: Karl Alfred Warenberg född 24 Juli 1878.
Mangårdsbyggnaderna på Mostorps egendom omkring 1902, den äldre i trä från omkring sekelskiftet 1800 till vänster och den nya i sten som stod klar år 1880. Godsets folk poserar både på veranda och balkong och mellan husen står ett hästekipage med kusk. I förgrunden brusar Mostorpsån med kvarnen och dess hjul till vänster. Ägare var då Rolf von Braun, gift med Ester von Segebaden som var dotter till Ludvig von Segebaden vilken 1854 köpte Mostorp och slog samman det med fyra andra äldre gårdar. Därmed blev Mostorp en av Hallands största gods. Han lät uppföra slottet till ritningar av arkitekt Thorvald Bindesböll och lät dottern och mågen ta över år 1893.
Ur byggmästare Johannes Nilssons fotoalbum från 1914. Bolanders hus på Drottninggatan 2, kv Prostlyckan. Det uppfördes 1904 till Eskilstunabodens ägare Hartvig Bolander. Hans dotter Anna-Greta tog över huset i början av 1940-talet tillsammans med sin man tandläkare Torsten Sandberg. Huset har en egenartad fasad indelad i många olika fält av gesimser, dekorer och väggpartier. Hörntornet vetter åt Magasinsgatan och mot trädgården en glasveranda med smala burspråk och balkong ovanpå. Ett plank skyddar från insyn. Nedanför tornet står en liten flicka. (Jämför med rådman Mellings villa bildnr VMA11716 D10. Eskilstunaboden bildnr VMA11716 D66)
Brevkort stämplat 11 april 1903, "Susegården" samt notering "1 1/2 mil n. om Halmstad ngt s. om Fröllinge." Susegården ligger i Kvibille och Fröllinge slott i Getinge. Susegården ägdes i början av 1600-talet av två bröder Susse, från vilken den fått sitt namn. 1639 köptes den av Holger Rosenkrantz som var ägare till Glimmingehus i Skåne. Här ses mangårdsbyggnaden med flyglar ligga vid en damm. Byggnaderna har alla valmade mansardtak, där nedre takfallet på huvudbyggnden fått fyra smala takkupor. Entrén är försedd med en bred veranda med balkong ovanpå. Bild 2 visar kortets hälsning till fröken Sally Nyman i Heberg.
Vy mot Brattåsberget och nuvarande Streteredsvägen från Johan Börjessons villa "Lugnet 1", Backen 1:7 på Norra Kyrkvägen 1, år 1957. Huset ägdes under många år av boktryckaren Johan Börjesson (1876 - 1951) som hade sitt tryckeri i källaren. Johan, hustrun Berta (1889 - 1967) och dottern Inga bodde i huset. Inga Börjesson (1913 - 2003, gift Eklund) flyttade till Lindome och flyttade då med boktryckeriet dit. Börjessons tryckeri låg ungefär där Lindome centrum ligger idag. Under 1950-talet hyrde änkan ut Lugnet 1 i några år. På övervåningen bodde Einar Lindkvist som har tagit bilden från sitt fönster eller balkong. Lugnet kallades så när det byggdes. Huset finns kvar än idag (2021).
Bostadshuset på gården Horsklippan i Lyrestads socken (Lars Anderssons gård). Albin Andersson och hans hustru Anna samt Annas mor Lovisa med barnen Lars, som står emellan Albin och Anna, samt Sven. Nvarande adress Solbergavägen 53. Huset ser idag inte ut riktigt på samma sätt. Det fick en ny, större veranda och balkong 1952. Huset byggdes 1865 och har haft följande ägare: 1865 - 1872 Okänd 1872 - 1874 Klara Lovisa Nilsdotter 1874 -1887 Anna Lovisa Klasdotter 1887 -1888 Klas Bengtsson 1888 - 1895 Gerda Klasdotter, Henrik Martin Klasson, Johan Elias Klasson, Lydia Sofia Klasdotter. 1895 - 1906 Johan Elias Klasson 1906 -1906 Carl Muhr 1906 - 1944 Albin o Anna Andersson 1944 -1989 Lars o Inga Andersson 1989 - 1996 Systrarna Helena Lönngren, Christina Bruhn, Annika Kvarth 1996 - Stig o Helena Lönngren På bild A77524 finns förutom Albin Andersson och hans hustru Anna även barnen Maja, Nils och Erik samt Annas mor Lovisa. På bild A78527 finns även barnen Maja, Nils och Erik med.
Albin Andersson och hans hustru Anna och deras barn Maja, Nils och Erik samt Annas mor Lovisa. Horsklippan, Lyrestad med nuvarande adress Solbergavägen 53. Huset ser idag inte ut riktigt på samma sätt. Det fick en ny större veranda och balkong 1952. Huset byggdes 1865 och har haft följande ägare: 1865 - 1872 Okänd 1872 - 1874 Klara Lovisa Nilsdotter 1874 -1887 Anna Lovisa Klasdotter 1887 -1888 Klas Bengtsson 1888 - 1895 Gerda Klasdotter, Henrik Martin Klasson, Johan Elias Klasson, Lydia Sofia Klasdotter. 1895 - 1906 Johan Elias Klasson 1906 -1906 Carl Muhr 1906 - 1944 Albin o Anna Andersson 1944 -1989 Lars o Inga Andersson 1989 - 1996 Systrarna Helena Lönngren, Christina Bruhn, Annika Kvarth 1996 - Stig o Helena Lönngren
Exteriörbild av Alebo Pensionat i Södra Unnaryd. Byggnadens centrala del har en bred indragen balkong i två våningar där en klätterväxt slingrar sig. Till höger i bild står en blommande syrenbuske. Avsett för vykort. I Alebo finns det en källa vars vatten med hög järnhalt har ansetts vara hälsobringande och äga läkande egenskaper. Källan började användas som hälsobrunn redan i början av 1700-talet. Vattnet blev särskilt känt för sin kraftiga verkan mot anemi ("blodbrist") och reumatism. 1889 byggdes här ett badhus och 1897 uppförde man Brunnshotellet invid källan, inrymd i ett smalt åttakantigt brunnshus. I badhuset fanns fyra rum med badkar, två duschrum och ångbad. Det fanns ett annat rum för massage samt ett litet rum för uppvärmning av vattnet. Av badboken från 1889 och 1890 framgår att här erbjöds karbad, gyttjebad, tallbad, ångskåp, saltbad och dusch och från 1892 erbjöds även ett mineralbad. En badläkare gav varje patient ordinationer utifrån åkomma. Mellan åren 1896 och 1899 kulminerade aktiviteten här på Alebo hälsobrunn och badanstalt. Brunnsdrickningen ägde rum mellan klockan sju och åtta på morgonen. Gästerna fick då sätta sig två och två på en speciellt avsedd gungbräda och dricka vattnet. Teorin var att vattnet skulle fördelas bättre i kroppen och få mer effekt om man rörde på sig samtidigt som man drack. Badhuset såldes 2021 men såväl källa som pensionat är fortfarande i bruk.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.