Porträtt av Alexander Hydén. Son till vaktmästaren vid frimurarelogen i Linköping, Nestor Hydén och dennes maka Johanna Maria Andersson. I källorna omnämns han som "ofärdig", men oavsett etablerade han sig i Motala som handelsagent. Gift 1895 med Anna Josefina Olsson, bördig från Trollhättan. Äktenskapet gav sex barn. Trots sitt epitet från Linköping tycks han ha klarat sina tjänster alldeles utmärkt.
Från 299 kr
Vy mot Norsholms herrgård vid Motala ströms utlopp från sjön Roxen. Närmast skymtar godsets nya huvudbyggnad, uppförd under 1860-talet efter arkitekt Axel Kumliens ritningar. Till höger den lägre, gamla mangårdsbyggnaden, som på grunden till en från 1680-talet ofullbordad herrgårdsanläggning, erhöll sitt rådande uttryck i början av 1800-talet. Vid tiden för bilden ägdes godset av kapten Axel Abelin och hustrun Eva Elisabeth, född Broström.
Villa Ödegård i Fivelstad uppfördes omkring 1912 av grosshandlare Elam Andersson. År 1922 tillbyggdes fastigheten för att nå en ansenlig storlek. I bottenplanet drev Elam specerihandel, vilken med sitt säljande läge invid landsvägen vidare fick efterträdare i Petrus Andersson, makarna Lundinger och Gustaf Olsson med flera.
Porträtt av Constance Holmberg. Från 1851 gift med garverifabrikören i Linköping, Adolf Stånggren. Hon kom att få ett långt liv. Född i Linköping 1827 avled hon i födelsestaden på sitt 95:e levnadsår 1922. Hon hade då varit änka i över 30 år.
Linköpings domkyrka som den tog sig ut på 1870-talet. Det så kallade Hårlemanska tornet tillkom vid en omfattande ombyggnad av kyrkan under åren 1747-1858. För ombyggnadens ritningar stod arkitekten Carl Hårleman. Under en genomgripande ombyggnad under åren 1877-1886 kom kyrkan att i stora drag omdanas och erhålla sitt nuvarande utseende.
Lennmalms färg klingar bekant för Linköpingsbor något komna till åren. Firman har dock sitt ursprung i Norrköping men kom till Linköping som filial 1893. Rörelsen kom vidare att drivas av Frithiof Eriksson, som här ses i dörröppningen till butiken i Jonn O Nilsons hus utmed Storgatan.
Gårdsinteriör från kvarteret Vårdtornet i Norrköping. I trähuset drev upplysningsvis skräddare Gottfrid Zetterstrand sin verkstad under 1800-talet. Zetterstrand är ett av många exempel på hantverkare som var verksamma i området på 1700- och 1800-talen. Stadsdelen runt kvarteret Vårdtornet har medeltida härkomst och kallades i folkmun Midtina för sitt centrala läge. Bilden är tagen 1957 i samband med rivningsansökan. Vy mot nordväst.
Försommaren 1923 nådde fotografen Stora Långnäs under sitt uppdrag att dokumentera godset Bjärka Säbys underlydande gårdar och torp. Det relativt präktiga torpet hade precis kostats ny panel på den rötkänsliga norrsidan. Och kanske gjordes även andra åtgärder som gladde torparparet Karl Johan Isaksson och Klara Vilhelmina Johansson.
Sankt Larsgatan i Linköping genom ett kolorerat brevkort. Motivet kan dateras till omkring 1910. På den obebyggda ytan till vänster skulle Frimurarehotellet stå klart 1912, och grönskan till höger ersättas med Johannes Dahls sammanbyggda femvåningshus i nationalromantisk stil. Men ännu kunde Linköpings Litografiska annonsera på brandgaveln till sitt kontor.
Det tycks börjat skymma när skärgårdsskildraren Per Gräslund nådde Lottastugan på sitt uppdrag att dokumentera de gamla ryggåsstugorna på Björkskär i Gryt. Han hade att göra den här sommardagen 1949. Ännu står inte färre en sju kvarvarande stugor på sina stensocklar.
I sitt uppdrag att dokumentera äldre byggnader och miljöer har man vid Östergötlands museum gjort nedslag på otaliga platser i vårt län. Stundom väl ansvarsfullt kan tyckas, som här när det gistna dasset till Norra Bråten söder om Ödeshög inte föringades uppmärksamhet.
Från familjen Reuterswärds våning i Linköping 1893 eller möjligtvis 1894. Husfadern, överste Wilhelm Reuterswärd, var vid tiden för bilden chef över Första livgrenadjärregementet. Bostaden låg i det så kallade Överstehuset snett mot stadens järnvägsstation. Sitt folkliga namn hade huset fått efter att även överste Hemming Gadd hyrde våning i byggnaden.
Interiör av Herrestad kyrka. Bilden visar hur kyrkan tog sig ut efter 1851 års grundliga renovering då bland annat altardisken tillkom. Från tiden kan sannolikt även räknas kaminen med sitt värmespridande rökrör. Predikstolen är emellertid av mycket äldre datum, inköpt redan år 1687 från Vadstena och bär mäster Måns Gabrielssons hand.
Billstenska eller Engströmska gården i Söderköping. Dokumenterad av Östergötlands museum inför planerad rivning 1952. Gathuset uppfördes omkring 1830 genom handelsman Johan Billstens försorg. Gården kom vidare att gå över i konsul Erik Algott Leonard Engströms ägo genom sitt äktenskap med Billstens dotter Hedvig Charlotta.
Familjen Karlsson utanför sitt sommarviste Drabbisdal strax norr om Linköping. Mellan makarna Axel Karlsson och Hedvig Düring sitter parets andra son Nils, född 1889. På cykeln till höger sitter äldste sonen Axel, född 1884. Axel Karlsson drev vid tiden för bilden sedan länge en framgångsrik manufakturrörelse i Linköping.
Kolorerad återgivning av huvudbyggnaden till Brantsbo i Tryserums socken. Gården var till 1900-talets första år del i släkten Tryséns stora godsinnehav. På bänken sitter änkefru Emilia Trysén, som några år runt förra sekelskiftet valde Brantsbo för sitt egna boende. Bilden inklusive koloreringen har hennes son Magnus Trysén som upphovsman.
Makarna Samuel och Kristina Maria har tagit plats med sina barn framför sitt hemman i byn Klockarp som är familjens hem sedan lång tid. Från vänster ses sonen Edwin Georg, äldsta dottern Amanda Kristina följd av Pancy och Selma Teresia. Foto från omkring förra sekelskiftet.
Vid Ågatans östra ände mot Hamngatan låg fastigheten Ågatan 2 till åtminstone det sena 1930-talet. Invid, bortom i bilden, låg det liknande bostadshuset Hamngatan 16. De bägge husen speglade en tidigare generations stadsbebyggelse och som länge hukade invid den nya tidens storskalighet. Brandväggarna talar sitt tydliga språk om en planerad utvidgning. Foto 1929.
Projekteringen och påföljande realisering av Kinda kanal kom att få stort genomslag för skogsindustrin i Kindabygden. På ett flertal platser anlades sågverk nära vatten, som här i Hycklinge alldeles invid Hycklingeviken. Det sena 1800-talets expansion krävde enorma mängder av trävaror, inte minst byggnadsmatrial. Vid Hycklinge ångsåg gjorde man som synes sitt bästa för att tillgodose marknaden.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.