Huvudbyggnaden på gården Ramsdal i Sankt Anna uppfördes omkring 1875 med ett vackert läge invid Sandfjärden. Gården ägdes då av Axel Nilsson och hans maka Anna Kristina Hallin. Efter att makarna avflyttade till Uppland 1877 kom Anna Kristinas bror, Karl Johan Hallin, att förvärva gården och här bildade han familj med hustrun Hedvig Durling. Vid tiden omkring bildens tillkomst genomfördes flera skiften i ägandet och brukandet av gården. Det finns ändå skäl att anta att vi på verandan ser dåvarande ägaren Sven Lorentz Johansson med sin maka Maja Kajsa Johansdotter och barnen Johan Egron och Ellen Maria.
Från 299 kr
Kallerstad säteri var i äldre tid en mäktig jordbruksgård med ägovidd på över 500 tunnlands jord. Sedan slutet av 1700-talet hade godset ägts av medlemmar ur släkten Pereswetoff-Morath och vid tiden för bilden hette han Carl (Charles) Emil P-M. Möjligtvis är det Carl Emil och hustrun, tillika syssling, Carolina Maria Sofia Morath vi ser i vilstund framför huvudbyggnaden, även om den påskrift som återfinns på fotografiets baksida anger makarnas dotter, Anna Pereswetoff-Morath och hennes make August Tholander. Dessa vigdes dock först år 1880 och var ägare till godset Braberg sydost om Söderköping. Den oklara identifieringen får tillsvidare förbises.
Livet vid brädgårdskajerna var livligt under utlastningssäsongen. Foto från ca 1930 taget från Öd och föreställande Kramfors östra brädgård. Hamnkontoret skymtar till höger och kanalens inlopp allra längst till höger i bild. I bakgrunden ligger Kramfors kapell. Tre virkeslastade ångare har ankrat upp framför brädgården, en av dem lastas från spetspråmar, ur vilka just hyvas några "bunschar" virke, var det av prima kvalitet, eller kanske hyvlat, så brukade man använda takpråmar för den händelse ångaren dröjde och lasten fick ligga och vänta. In i bilden från höger ser vi en bogserare med några cementpråmar komma.
Hamnen i Linköping strax före midsommar år 1952. Hamnfogden Gunnar Lindfors konstaterade att det inte hade setts så många båtar sedan år 1921 i Linköpings hamn. Tretton båtar lämnade sin last med cement, kalksten, kalksalpeter och rapsmjöl. Längst till vänster i bild ser man så kallade Mutterhuset, uppfört 1944-1945 för ELGE verken. Det revs år 2011. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
SAAB hade i början av 1950-talet ett stort behov av arbetskraft. Sommaren 1950 hade SAAB 100 anställda från Italien, på hösten anställdes ytterligare 300. På den här bilden ser man Francesco Nepoto ( i mitten) , som var tolk för de ilalienare som kom till SAAB. Fotot är från 1951. Man anställde även arbetare från Tyskland. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Konsums snabbköp på Vistvägen 36 i Majelden öppnade i februari år 1954. Här installerades Linköpings första mjölkautomat. Varje gång man vred spaken åt vänster fick man en halv liter mjölk. Automaten kallades autometern och var patenterad för kooperationen. På bilden ser man Barbro Johansson hälla upp mjölk i sin mjölkkanna, Bilden är från år 1956. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Invigning av Handelsboden i Gamla Linköping. Lennart Sjöberg talar i dörröppningen. Man ser en orkester och marknadsstånd i folkmassan framför Handelsboden. Huset flyttades till Gamla Linköping 1953. Sockertoppen som i dag hänger ovanför entrén satt tidigare på en affär på Drottninggatan. Det här huset, som ursprungligen låg på Storgatan 62, alldeles intill Järntorget, uppfördes sannolikt runt 1674-75 och byggdes senare på med en våning, troligen ca 1734-35. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Tempo i Linköping år 1956. När Tempo öppnade sin utökade butik var det Sveriges största Tempovaruhus. På bilden ser man Eric Gevall i mitten, Wendel Carlsson (TV) , till höger står chefen för varuhuset i Linköping: Inge Dahlgren. 1935 öppnade Tempo sitt första varuhus i Linköping, det låg vid Trädgårdstorget, ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Järntorget i mitten av oktober år 1953. Från vänster är adresserna Storgatan 60, 62, 64, 66. På bilden ser man arbetet med ett breddande av Storgatan. Byggnaderna på Storgatan 62, 64 och 66 flyttade till Gamla Linköping och bildade en kopia av Järntorget. I Gamla Linköping gavs platsen namnet Kryddbodtorget. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Urspåring på BKB, Blekinge Kustbana vid Karlshamn efter kollision med lastbil. Olyckan skedde vid det så kallade Såpbruket som låg en kort bit efter att banan mot Vislanda hade vikit av från Blekinge Kustbana. Vid en obevakad övergång hade tydligen bilen kört ut rakt framför tåget. SJ Gt 4046. Loket levererades samma år så det kan inte ha varit länge i tjänst när olyckan inträffade. Man ser på bilderna att loket inte har fått några allvarligare skador så det reparerades och sattes åter i trafik. Loket ställdes av omkring 1960 och skrotades först 1966 i Vislanda. Foto från SDS, Sydsvenska Dagbladet Snällposten.
Vy över Tomteboda bangård och verkstäder. Hitom lokstallet står ett par resgodsvagnar men närmast en gammal SJ I-vagn med skräp på. Den teakklädda vagnen är en SJ Ao4 och den är kopplad till en SJ C3c. På spåret hitom en SJ ABo1 sedan någon SJ Co eller SJ BCo. Man ser toaletten på tredjeklassen. På närmsta spåret står en SJ Bo1, två SJ ABo1 och någon SJ Co eller SJ BCo. 1924 ansågs ABo1 och Bo1 som otidsenliga och sto ofta avställda såsom här. De började byggas om och moderniseras vid den här tiden.
Vintertåghem i Storlien. Vagnarna är Statens Järnvägar, SJ So7 1272 sällskapsvagn till vänster, So7 1275 matsalsvagn. Trots att vagnarna ursprungligen var likadana har plattformarna senare blivit olika. Här syns också kabelöverföringen av el mellan vagnarna och på taket ser ut som någon anordning för täckning av övergångsbryggan. Något annat som syns är att 1275 fått boggierna m91 bytta mot m96 men båda vagnarna har glidlager och inte rullager. Rullager och modernare boggier användes på vagnar i vanliga trafiken och tåghemmen med lägre hastigheter fick de äldre boggierna. TT
Kvarteret Österbro, kvarteret Hammaren nummer10 (31) hörnfastighet i mitten, foto från NO mot SV omkring 1892, foto: B P Bengtsson, 3494, i förgrunden Hantverkargatan. Snett mitt för denna fortsätter Gjutaregatan, i vars bortre ända nedre bangården går fram, med godsmagasinet (som förr var stationshus) främst. Mitt på bilden ligger konsul Georg Petersens bostadshus och till höger om detta ett äldre hus som möjligen tjänstgjort som bostadshus åt föräldrarna fabrikör J C Petersen och hans maka? Till höger i förgrunden ser man (innanför stängslet9 tomt nr. 12 (212 Ub2?) kvarteret myran och i framkant till vänster tomt nr. 13 (29Be?) kvarteret svanen.
220 Sahlén på Utö skjutfält med ammunition till Strv 74. Ser ut som en 7,5 cm slsgr (spårljusspränggranat) och en 40 mm övnprj (övningsprojektil). För att spara pengar hade man på en del av skjutfältsvagnarna bytt eldrör från normalt 7,5 cm till 40 mm. De vagnarna var lätta att känna igen eftersom de saknade krutgasejektor (stor klump rätt långt fram på eldröret). Inte så trevliga att skjuta med eftersom det blev mycket krutgaser i vagnen. Kanonen rekylerade inte heller tillräckligt långt för att kasta ut tomhylsan, så föraren spännde sin livrem runt öppningshandtaget och hjälpte till när laddaren skulle öppna kilen för omladdning.
3.- och 4. kompaniernas kasern 1925 I hitre delen av kasern bodde 3. kompaniet i sex logement. Nedre våningen fyra logement och på övre våningen två. Efter logementen (de med stora fönster) på ö.v. följer tre mindre fönster -- det var kompaniets stora dagrum. Fram till slutet av 1950-talet hade soldaterna små möjligheter att resa hem på helger, så dagrummen fyllde en viktig funktion. Sök på "3. komp dagrum" i Digitalt Museum så hittar du sex bilder med målningar just från denna byggnad. Hitom kasernen ser vi tegelmuren med grind 2 i "Bataljonsgatan". Byggnad: K0074-004
Ölandshamnen 1863. Slottet är förfallet - ännu skall det dröja nästan 20 år innan Helgo Zetterwall byggde på tornen. Byggnaden mitt i bild minner om att moderniteten kommit till Kalmar. Det är stadens alldeles nyanlagda gasverk där man tillverkade stadsgas till hushåll och gatubelysning, Gasverket flyttade 1907 till Sandås. Till mindre byggnaden till höger var en värmestuga där de som hade ärende till hamnen kunde vila en stund. Den flyttades senare till Rinkabyholm där den ännu, 2021, är en del av en villa. Rakt fram ser man ut i sundet. Barlastholmen och Finngrundet är ännu inte utfyllda.
Grupporträtt som visar fem värnpliktiga från ubåten Forellen inför sin utryckning. Två av dem håller en pappmodell av ubåten upp som har på sin underkant pappremsor som blev avklipp under nedräkningen. Den bär påskriften "Muck 11/4-69" och namne av de fem kamrater Söderling, Johansson, Andersson, Bonholm och Berg. Mannen längst ner till vänster är givaren Lars Söderlind som tjänstgjorde som kock på ubåten. Sin kamrat högst upp till vänster är Kjell Johansson. Alla fem skrattar och verkar ser med glädje framåt på sin utryckning.
Fotografiet visar den förliga delen på en ubåt och den tar upp mycket av bildytan. En bogvåg slår in över däck och längs med skrovet skummar vattnet ymnigt. I bakgrunden ses öppet hav. Med tanke på att skrovet är nitat så är detta en ubåt som byggdes innan de så kallade "nummerubåtarna" som var de första helsvetsade ubåtarna och som sjösattes under 1940-talets första år. Med hänsyn till hur däcket ser ut i fråga om placering av bland annat telefonboj och nedgångskapp så är det rimligt att påstå att detta rör sig om något av fartygen ur Sjölejonet-klass.
Två vita män i civila kläder har tagit uppställning för en gruppfotografi med en svart man i militäruniform och en grupp beväpnade svartafrikaner. Den uniformerade mannen i mitten sitter på golvet och verka ceremoniella föremål som ser ut som spiror i händerna. Runt handledarna bär han mycket smycken. De två vita sitter på en skottkärra bredvid ett stort metallkärl. Mannen till vänster röker en pipa och håller en piska i handen. De svarta männen bakom de är beväpnade med stavar som de demonstrativ lyfter upp med höger handen.
Ånnaboda, fotojobb (?), arbetarkommun 70 år 12 februari 1968 En kvinna och två tonårspojkar befinner sig ute i naturen i Ånnaboda. De befinner sig vid sidan om en snödriva med en utskjutande kant över. Det ser ungefär ut som en halv grotta. De har tak över sina huvuden. Kvinnan sitter ned och de unga tonårspojkarna står upp. Kvinnan är i färd med att ge en av pojkarna skräp som han lägger i en plastpåse. Alla tre är klädda i mössor, jackor, byxor och pjäxor. En annan person sitter delvis skymd i bakgrunden. Till höger ligger en liten pulka samt tre lådor på marken.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.