S:t Laurentiiparken utgör den norra och större delen av stadens äldsta torg, "Stadstorget". Efter branden 1872 anlades så den första parken i staden, sedan stadsfullmäktige 1881 beslutat om "plantering å gamla torget". I övrigt pryds parken av Eric Nilssons stenskulptur "Konfirmanderna" från 1956.
Från 299 kr
Byggt efter branden år 1823. Skyltfönster 1901, 1931 och 1958. Byggherre rådman och handlanden A J Hero. Bland tidigare ägare märks handlanden Christian Hellman. Byggnaden skadades vid bränderna 1841 och 1888. 1904 förekom värdshusrörelse i fastigheten. På affärsskyltarna kan man läsa, Salong Olof, Shiki, Anderssons.
Branden under natten 9 februari 1966 I förgrunden syns en brandbil som står parkerad utanför en byggnad som brinner. Rök ses välla ut ur den och lutad mot husfasaden står en stege. På denna har en brandman klättrat upp. Han står strax utanför ett fönster på andra våningen.
Tältstad efter branden 1865. I bakgrunden till vänster Inre hamn och till höger den nästan helt kala Kanikenäsholmen med några Karlstadsfamiljers sommarnöjen. Fotot togs troligen av Bernhard Elis Hallberg (1830-1894), verksam i Karlstad från 1858 och ett tiotal år framåt. Senare i livet blev han gasverkskamrer. En annan tänkbar upphovsman är Gösta Florman med ateljé i Kristinehamn vid brandtillfället.
Karlstad efter branden 1865. Weinbergska gården från 1840-talet och Hypotekshuset från 1853 står kvar bland brandruinerna. Fotot togs troligen av Bernhard Elis Hallberg (1830-1894), verksam i Karlstad från 1858 och ett tiotal år framåt. Senare i livet blev han gasverkskamrer. En annan tänkbar upphovsman är Gösta Florman med ateljé i Kristinehamn vid brandtillfället.
Ladugården till Slattefors herrgård var som sig bör en präktig byggnad delvis uppförd i tegel. En julikväll 1988 eldhärjades olyckligtvis anläggningen i en brand som dessutom kom att visa sig vara anlagd. Lyckligtvis var gårdens djur på bete men den intilliggande logen hade dagarna före branden fyllts med 100 ton hö. Foto 1982.
Brandstationen i Varberg på Engelbrektsgatan 5. Kv Komedianten. Bild 1 är spegelvänd så Teatern ligger på "fel" sida. Manskap och fordon uppställda framför stationen. Troligen avser noteringen "Branden på söder" i negativblocket denna bild. Flaggan är på halv stång, manskapet bär sorgbindlar på ärmarna och till höger framför dem syns ett blomsterarrangemang. Troligen hedras en omkommen kollega.
Det är inte sällan ur fritidsfotografernas samlingar vi finner de unika bildvalen med överraskande fotovinklar. Som här från trädgårdskonsulent Gustaf Georg Lindéns balkong till bostaden vid Linnégatan. Mellan gårdssidorna av Linnégatan 14 och Klostergatan 60 skymtar Linnéskolan i den skepnad skolan bar före branden 1923. Bilden togs tiotalet år dessförinnan.
Stjärnorps slott från sjösidan (Roxen). Huvudbyggnaden ödelades i en brand 1789 och kom vidare inte att återuppbyggas. Kraft lades istället på anläggningens flyglar, varav den södra redan före branden inrymde ett slottkapell som från 1810 uppgraderades till sockenkyrka för den då bildade Stjärnorps församling. Den planterade ytan i bildens förgrund har i senare tid utlagts till kyrkogård. Foto från omkring år 1900.
En kvinna befinner sig i rörelse, hon är på väg någonstans. Hon håller en kamera på magen och är klädd i en traditionell randig bomullsklänning med en spetskrage och hätta på huvudet. Eventuellt befinner hon sig i Gränna kyrka med tanke på att årtalet 1895, året då kyrkan återinvidges efter branden, syns på väggen i bakgrunden. Det ligger plankor på golvet.
Kungliga roddslupen VASAORDEN på väg till Logårdstrappan med det ryska kejsar- och det svenska kungaparet ombord den 26 juni 1909. Denna ursprungliga slup förstördes i branden på Galärvarvet 1921 och ersattes till följande år av den replik som i dag ännu existerar i Båthallen.
Storgatan 16, Thulinstomten, Per Lars tomt. Kungsgården eller Thulinstomten omkr. 1895. "Kungshuset" på Thulinstomten vid Stora torget var troligen uppfört kort efter den stora branden, som härjade staden 1769. Huset revs 1912 och basarbodarna till höger med sina mjölk- och brödbutiker något tidigare.
Stora torget med Svante Lundbergs hus i fonden. Senare vanligen kallat spritbolagets hus eller helt kort Bolaget. Då avdelningen mot Storgatan hade ölutskänkning benämdes denna oftast "Tuppens". År 1941 övertog Wera-Magasinet denna del, varför den i fortsättningen fick heta "Wera". Det var i denna del som branden i december 1963 började. Hela komplexet brann ned till grunden.
Östra Storgatan åt öster från Hovrättstorget i Jönköping. De flesta husen tillkom efter branden år 1790. I nr. 44, huset närmast till höger bredvid teaterhuset, hade Jönköpings Arbetar- och Biblioteksförening ett läsrum. Föreningen grundades år 1900 och uppgick texton år senare i stadsbiblioteket.
Gummifabriken, Mihaly Gölti (till vänster) belönades i april 1965 för rådigt ingripande vid eldsvåda i Gummifabrikens Autoavdelning. Tack vare honom kunde branden avsevärt begränsas och produktionen återupptas efter knappt ett dygn. I mitten brandchef Artur Larsson och t h överingenjör Nils Borglin, chef för AUTO.
Stensfors Bruk, Småland. Smeden Karl Onsbäck, allmänt kallad "Kalle i Blaska" av den anledningen, att det endast "blaskade lite i den bäck, där han i 40 år använt den lilla hammaren. Anläggningen finns vid Stenfors under Stenshestra, Åkers, sn., Skillingaryd. Sedan branden 1926 står hammaren under bar himmel därav detta foto, taget i sepember 1930.
Den 15 juli 1900 övertog Erik Eriksson den gamla kvarnen och linskäckten. Omkring 1910 började han bygga om till en större verkstad. Efter branden den 14 november 1930 Är verkstaden åter uppbyggd 1931, som den ser ut idag. Foto Erik Andersson 2000
Ljusdals kyrka. Äldsta delarna är från 1100-talet. Natten mellan den 15 och 16 augusti 1753 började en brand i klockstapeln som spred sig till kyrkans yttertak. År 1757 återuppbyggdes kyrkan och fick sitt nuvarande utseende. Klockstapeln hade 2 stycken klockor innan branden 1753, men dessa smälte, malmen återanvändes dock till att gjuta de två nya klockorna.
Gårdsinteriör som bör vara Södra Kopparslagargatan 16 i Gävle. Guldsmeden Erik Johansson med makan Lovisa hyrde detta hus efter den stora branden i Gävle den 10 juli 1869. De bodde här till september 1871. Enligt muntlig uppgift skall huset ha stått på tomt senare bebyggd av Gefle Ångväfveri.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.