Våren 1966 och saneringen av norra Hejdegården i Linköping är i allra högsta grad en realitet. Tinnerbäcksgatan 4 kort före rivning, ett av områdets hastigt uppförda hus för att möta det sena 1800-talets stora inflyttning till staden. För orienteringens skull nämns fastigheten Gripgatan 16 med butiksdel som skymtar bortom 4:an. I samband med omdaningen av området kom förövrigt delar av Tinnerbäcksgatan att läggas igen och bildens del bli del av Gripgatan.
Från 299 kr
Från slutet av 1800-talet expanderade Linköping förbi Tinnerbäckens flöde söder om staden. Jordbrukets rationalisering i kombination med uppdriven industralisering, genererade stor inflyttning med bostadsbrist som följd. "Tinnerbäckslyckorna" i dagens norra Hejdegården styckades upp för nya bostäder och med tiden bildades omkring ett 30-tal fastigheter. Tomterna utmed den numera igenlagda Styrmansgatans östra sida lades ut till försäljning 1882. Stadsäga 2208 inköptes av ångbåtsbefälhavaren, sedermera vedhandlare, Wilhelm Robert Scherling. Flertalet tomter i området köptes av kapitalsstarka stadsbor som på spekulation lät uppföra relativt enkla hus i bostadsbristens tider. Scherling lät för egen del uppföra ett av områdets mer påkostade hus. Vid sidan av familjens tornförsedda våning hyrdes ett flertal lägenheter ut. Här en vy mot huset från söder 1965.
Utmed Styrmansgatan i Linköping 1965. Närmast Styrmansgatan 7 följd av gatans lägre nummer ned mot Tinnerbäcken. Miljön är sedan en tid efter fototillfället fullständigt utraderad, där inte ens gatan behållts till varken namn eller sträckning.
Stora Ånestad söder om centrala Linköping. Huvudbyggnaden uppfördes omkring 1830 och restaurerades genomgripande år 1890. En tid använd som bostad för länets landshövding. I vår tid integrerad med nyproduktion som del i ett äldreboende. Foto 1967.
Vy mot den pampiga fastigheten på Drottninggatan 32 i Linköping. Dokumenterad av Östergötlands museum kort före rivning. Foto 1965.
Fotoåret 1965 stod de gamla husen vid Stångebros västra brofäste ännu resta, om än i ett förfallet skick. Äldre Linköpingsbor kan minnas att byggnaderna utmed Stångån länge inrymde tvättinrättning. Bortom minnet nyttjades platsen för färgeri och garveri. Bostadshuset i hörnet av Hamngatan bar det tidiga 1800-talets prägel. Husen revs 1967.
Gårdsinteriör från Drottninggatan 18 i Linköping. Foto 1965.
Uthuslängan på gården till Drottninggatan 20 i Linköping. Foto 1965.
Gårdsinteriör från Drottninggatan 22 i Linköping. Vy från söder. Fastigheten som bland annat inrymt företaget AB Aluminiumkapslar (ALKA) revs kort efter fototillfället 1965.
Det gamla kyrkstallet som en gång i tiden tjänade kyrkobesökarna i Värna. Foto 1948.
Om den gamla träpumpen står kvar vid Askeby prästgård har inte vidare undersökts för denna presentation. Vi kan blott hoppas att klenoden ännu levererar eller åtminstone kan upplevas. Foto 1948.
Kvarteret Dolken i Linköping har närmast totalt omdanats under 1900-talet. I området mellan Hamngatan och Stångån har en rad verksamheter påverkat platsens karaktär genom historien. Som vi känner den idag inleddes under 1950-talet med anläggandet av stadens dåvarande elverk.
Den så kallade Nyströms fastigheten i Söderköping är uppkallad efter stadsläkare Nils E Nyström, verksam i staden från år 1867. Hans son Bengt Engelbrekt har gått till historien som poet och psalmdiktare och har i modern tid fått ge namn åt gränden till vänster om huset. Vid tiden för bilden ägdes huset av Frälsningsarmén. Foto 1948.
Mot gränden i Söderköping som i ett senare skede namngivits Bengt E Nyströms väg. I väster begränsad sedan 1911 av det vackra stadshotellet och i öster av den så kallade Nyströmska fastigheten sedan över 100 år dessförinnan. En glimt av husets gavel ses till höger i bilden. Från födseln år 1886 var upplysningsvis gatunamnets upphovsman uppvuxen i huset. Fadern var stadsläkare i Söderköping, själv kom han i vuxen ålder att bli lärare men är kanske främst ihågkommen som poet och psalmdiktare. Bortom trädet skymtar stadens brandstation, sedan länge riven. Foto 1948.
År 1969 var fängelsets saga all. I Linköping hade anläggningen varit i drift från mitten av 1840-talet och slutligen stängts 1966.
Märkvärdigt nog består ännu bildens hus i centrala Linköping. Sedan 1950-talet dock sammanbyggt med affärs- och bostadsfastigheten S:t Larsgatan 25 men för egen del utmed Göran Dyks gata. I äldre tider utgjorde byggnaden gårdshus till fastigheten Storgatan 34, där annonserade Martin Ängquist länge drev sin kemiska anstalt. Upplysningsvis inrymde huset en tid fotografen Swen Swensons ateljé.
Sedan i början av 1950-talet är den så kallade Palmquistska gården ersatt med det rådande affärshuset i hörnet av Ny- och S:t Larsgatorna. Den tidigare fastigheten bar adress Nygatan 21. Här husets gavel mot S:t Larsgatan. Foto 1951.
Nedre delarna av Nygatan i Linköping kom under 1950- oco1960-talen att fullständigt omdanas. Bland andra insatser revs den så kallade Palmquistska gården i hörnet mot S:t Larsgatan i början av 1950-talet för ett nytt affärhus.
Snickaregatans sträckning mellan Stor- och Ågatorna är sedan 1900-talets omdaningar i kvarteret Braxen en tämligen intetsägande historia. Den tidigare bebyggelsen får utan överdrift anses ha burit högre, arkitektoniska värden. Ågatan 10 från Snickaregatan 1951.
Timret till den gamla parstugan i Östra Torp har nedmonterats, endast murstockarna står kvar. Vid mitten av 1900-talet ingen ovanlig syn men i detta fall med en lycksam lösning för den ålderstigna byggnaden. Redan inför nedmonteringen var det beslutat att stugan skulle återuppbyggas i Valla friluftsområde i Linköping.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.