Kalmar slott med Södra tornet (bakom byggnaden, topp syns), Fångetornet, Rödkullatornet (bakom byggnaden, topp syns), Kuretornet (det stora tornet bakom byggnaden) och Kungsmakstornet.
Från 299 kr
En byggnad med karaktär har tjänat ut och rivs 1925 för att ge plats för det så kallade Affärspalatset. Den märkvärdiga byggnaden, som här visar den inte så iögonfallande gaveln mot Stora torget, uppfördes sannolikt kort efter den stora stadsbranden år 1700. Den förmodade byggherren Samuel Pyttner hade blivit ägare till den avbrända tomten och efter hans bortgång omnämns gården som "salig borgmästare Pyttners fine gård mellan Stor- och Tanneforsgatorna belägen". Tills rivningen verkställdes inrymde huset Amanda Pettersons Nya Modemagasinet och Sjöbergs Garn- & Vävnadshandel.
Föreningsfana. Förmodligen tillverkad hos Ekelöf & Svensson. Fotografens ant:Ekelöf & Svensson Företaget Ekelöf & Svensson etablerades 1872 som detaljaffär i manufaktur av Hilda Ekelöf och Charlotta Svensson. Firman överläts 1897 till Wilh. Welin och från och med 1900 bedrevs även flaggtillverkning. 1905 öppnades syateljé för klänningar och alla verksamheter fanns från och med 1917 i en fastighet på Västra Torggatan mellan Drottninggatan och Stora Torget. Verksamheten innefattade också avdelningar för försäljning av kappor, dräkter, klänningar, blusar och underkläder, damhattar och andra modevaror. 1924 omvandlades firman till aktiebolag. 1897 fanns tre anställda vilket 1944 hade öktat till 58 efter företagets stora framgångar. Källa: Nyblom & Svanqvist: Näringsliv i Värmland. Tryck år 1945.
Stora delar av den kungliga familjen är i Arboga med anledning av Sveriges Riksdags 500-årsjubileum. Kungligheter och höga politiker promenerar från Stora torget och Rådhuset till Heliga Trefaldighetskyrkan. En stor publik har samlats i kyrkparken. Främst går Kung Gustaf V tillsammans med sin sonhustru, kronprinsessan Louise (skymd). Bakom dem kommer kronprins Gustaf Adolf med sonhustrun prinsessan Sibylla. Den vithårige mannen, utan huvudbonad, är prins Eugen. Detta är ett avfotograferat vykort. Längst ner, i vänstra hörnet, ska det stå "Riksdagsjubileet i Arboga". Längst ner, i högra hörnet, står det "Foto 67, Ensamrätt: Hartmans Kortförlag, Arboga"
Trots att den så kallade Westmanska gården invid Stora torget i Linköping revs så sent som 1907, har påfallande få fotografier av huvudbyggnaden bevarats för eftervärlden. Här hade den i övrigt så skicklige fotografen Didrik von Essen uppenbara bekymmer med det sena kvällsljuset, men hans vy från 1901 ger oss ändå en god föreställning om hur bebyggelsen i torgets sydvästra del tog sig ut vid tiden. Gatuhuset mot torget torde uppförts kort efter den stora stadsbranden i Linköping år 1700, som för övrigt startade i just denna gård. Gården blev under det sena 1700-talet säte för familjen Westmans blomstrande handelsrörelse och huvudbyggnaden bär tydliga spår av senare utförda om- och tillbyggnader för att bättre passa den förmögna släkten. Vid tiden för bilden ägdes stadsgården ännu av en Westman, den för Linköpings kulturliv så betydelsefulle Henric Westman, men han höll huset uthyrt och bodde själv på sin gård Valla väster om staden. I gatuplanet drevs i det centralt belägna huset som brukligt handel. Störst yta upptogs av AB Sundquists & Co, en snus- och tobaksaffär som drevs av änkefru Mathilda Ekström. I husets andra ände hade Tannefors Nya Valskvarn handel med mjöl, gryn och torrjäst, men plats gavs även för systrarna Lovisa Charlotta och Johanna Augusta Johanssons kaffeservering. I den storslagna montern mot hörnet av Bokhållaregatan gjorde fotografen Swen Swenssons reklam för sina alster. Gården revs 1907 för att ge plats för det så kallade Centralpalatset.
En kvinna. Maria Carlsson (Karlsson). Grythems Ångsåg. Maria Karlsson var född i Grythem och bodde i torpet Nordlund (under Stora Wasstorp).
Linköping 1971 och utmed Stora torgets västra sida har Gunnar Jansons herrekipering och övriga handlare stängt sina affärer. En omfattande sanering stundar där närmast all bebyggelse i kvarteret är beslutat att rivas för att ge plats för affärshuset Filbyter.
Häst och vagn på Larmtorget, Storgatan (senare Olof Palmes gata). Den stora vita byggnaden är Kalmar teater medan tornet till vänster sitter på Frimurarehotellet.
'Diorama ''Stora Karlsö'', fåglar på klippor. Diorama av Olof Gylling. Dioramat finns i dioramarummet i tornet på Göteborgs Naturhistoriska Museum (2007-05-12). :: :: Ingår i serie med fotonr. 2735-2769.'
Bild tagen från Allmänna Läroverket i Skolparken över östra delen av Jönköping. Till vänster Stora hotellet och i bakgrunden tornet av Kristine kyrka.
fotografi
Porträtt av järnhandlare Edward Molander. Född i Västra Stenby 1824 som son till kronolänsman Eric Gustaf Molander och dennes maka Hedvig Blomberg. Redan under sitt födelseår flyttade familjen emellertid till Åtvidaberg där fadern erbjudits tjänst som inspektor vid baroniets lantbruk. I vuxen ålder inflyttade Molander till Linköping för att tjäna som bodbetjänt hos handlare Otto Gustaf Kjellman, i dennes butik invid Stora torget. Efter några år i lära etablerade han sig 1854 i Motala för att som egen driva järnhandel. Från 1861 var han gift med Regina Henrietta Carlsson.
Oscar Peterssons butik på adress Platensgatan 1 nära Stora torget. Delikateser-, vin- och specerier ingick i hans utbud som enligt annonser erbjöds i tidens språkbruk "benägen hågkomst". Handlaren själv bodde vid tiden med sin familj över affärslokalen. Han var i övrigt född i Mogata och hade kommit till Linköping från Söderköping 1894. Rörelsen drevs till synes med stor framgång. Innan decenniet var till ända öppnade han större butik utmed Storgatan och flyttade med sin familj till en våning med elegant läge vid Järnvägsgatan. Bild från 1902.
Porträtt av gossen Tage Wigander. Född i Linköping 1853 som son till apotekare Anders Fredrik Wigander och dennes hustru Emma Gustafva Godée. Upplysningsvis var det endast Tage av parets sex söner som överlevde barnaåren. Tiden för bilden är 1864 och familjen var då bosatta invid Stora torget men skulle följande år flytta till en våning vid Kungsgatan. I vuxen ålder och efter högre studier i Uppsala kom Tage vidare att få tjänst vid Kammarrätten i Stockholm. Med undantag från en kortare tid i Norrmalm kom han i huvudstaden att vara bosatt på adresser inom Hedvig Eleonora församling. Han avled som ogift 1916.
Kv. Vagnmakaren, Östertullsgatan 6. I "vär´t", det hus som förut stod där det här synliga övre ljusa huset är uppfört, bodde på sin tid den namnkunnige storjägaren Gustaf Kolthoff. Dessförinnan bodde han i Settergrenska huset vid Stora torget, men måste flytta därifrån emedan han lät såga hål i dörrarna så att hans många jakthundar obehindrat skulle kunna passera ut och in när det behagade dem. Men den åtgärden behagade icke hyresvärden. Kolthoff - skaparen av Biologiska museet i Stockholm - som var född 14/12 1845 i Sandhems socken och jägmästare i Vartofta revir, flyttade sedermera till Vartofta. Han avled i Stockholm den 25 oktober 1913.
Kv. Vagnmakaren, Östertullsgatan 6. " I vär´t ". Foto: febr. 1939. I det hus som förut stod där det synliga övre ljusa huset är uppfört bodde på sin tid den namnkunnige storjägaren Gustaf Kolthoff. Dessförinnan bodde han i Settergrenska huset vid Stora torget, men måste flytta därifrån emedan han lät såga hål i dörrarna så att hans många jakthundar obehindrat skulle kunna passera ut och in när det behagade dem. Men den åtgärden behagade icke hyresvärden. Kolthoff - skaparen av Biologiska museet i Stockholm - som var född 14/12 1845 i Sandhems socken och jägmästare i Vartofta revir, flyttade sedermera till Vartofta. Han avled i Stockholm den 25 oktober 1913.
Herdina Lindebergs konditori år 1955. Stora torget 3 är Linköpings mest traditionstyngda café och konditoriadress. Sedan 1845 har det serverats kaffe och kaka på den adressen. Herdina Lindberg drev café på adressen år 1881 och 1915. Namnet fanns kvar fram till år 1959. År 1959 blev familjen Weider och bytte namnet till Siesta. 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.