Munkbrogatan i Söderköping. Närmast gatans nummer 2 som länge gav plats för stadens stora skjutsstation.
Från 299 kr
Vid Munkbrogatans möte med Rådhustorget i Söderköping. Närmast till vänster i bilden reser sig det så kallade Blomqvistska huset, som mot torget ännu ståtar med en vacker fasad. Till höger Rådhuset, en markör för staden. Foto 1963.
Från byggnadsantikvarisk inventering i Söderköping 1963. Här en del av längan Storgatan 4 mot hörnet av Gamla Skolgatan.
Linköping 1963 med en vy över det område som senare kom att vara bebyggt med varuhuset Gyllen. I fonden dåvarande husrad utmed Repslagaregatan.
Ett av många högklassiska hus som ansetts stå i vägen för efterkrigstidens upplevda behov. Det gäller inte minst det sena 1800-talets ofta rikt putsdekorerade byggnader som vid den tidens expansion omsorgsfullt uppfördes utmed svenska städers centrala gator. Linköpings paradgata Drottninggatan var inget undantag, tvärtom, och bruksägare Christian Sjögreens fastighet från det sena 1870-talet uppfyllde sannolikt anspråken. Foto 1956 kort före rivning.
Parti av Sankt Larsgatan i höjd med kvarteret Blandaren i Linköping. Det närmaste huset uppfördes i jugendstil 1905 efter ritningar firma Pihlström & Eklund i Norrköping. Bortom reser sig två sammanbyggda femvåningshus i nationalromantiskt snitt. De bägge husen stod färdiga 1914 respektive 1915. Ritningarna utfördes av Johannes Dahl, Stockholm. Den låga byggnaden med gatunummer 11 inrymde vid tiden Systembolagets butik. Dokumentation av Östergötlands museum inför rivning av butikslokalen.
Den vid 1960-talet rivna miljön som kom att ge plats för Domus-varuhuset i Linköping. Ett sådant var närmast obligatoriskt i större svenska städer under epoken. I Linköping lyckades Kooperativa förbundet frigöra hela kvarteret Disponenten, där all äldre bebyggelse revs förutom det lilla trähuset i bildens högra sida. År 1963 flyttades det till friluftsmuseet Gamla Linköping. Huset närmast åskådare, i hörnet Nygatan-Repslagaregatan, bar tills det revs adressen Nygatan 22.
Vy utmed Vistenagatans södra sida i Skänninge. I blickfånget gatans nummer 8 följt av 10.
Miljön utmed Nygatan i höjd med kvarteret Duvan. Närmast Nygatan 14. Vy från väster 1929.
Pilens backe i Linköping. Gränden är uppkallad efter kopparslagare Per Daniel Pihl (1782-1865), som drev sin verkstad i den gård som lidret löper igenom (Storgatan 64). Miljön flyttades till friluftsmuseet Gamla Linköping 1953-54.
Vy från Magistratshagen i Linköping. I bakgrunden panorama mot staden med domkyrkan i blickfånget. Till höger utsiktstornet Belvederen.
Parti av linköping, Storgatan västerut. Till höger Östergötlands Enskilda Bank. Bankhuset uppfördes år 1879 efter ritningar av Fredrik Olaus Lindström.
I Linköping likt övriga större städer i Sverige växte med 1800-talets industralisering nya stadsplaneideal fram. En gatubild med ett tätare och mer monumentalt uttryck blev eftersträvansvärt. Omoderna och brandfarliga timmerhus revs för att ge plats åt höga stenhus, ofta karaktärsfulla och med rik putsdekor mot gatan. Många av dessa stadsmässiga byggnader kom att kvarstå en påfallande kort tid. Under 1900-talet växte raskt önskan om bättre bostadsstandard och lämpligare funktionalitet, något som ansågs problematiskt att nå med dessa robust byggda hus som i en mångfald därav revs. Huset som fram till det revs 1973 hade adressen Kungsgatan 32 och var ett typiskt exempel. Den moriskt inspirerade jugendbyggnaden uppfördes 1902 efter ritningar av den för Linköpings stadsbild så betydelsefulla arkitekten Janne Lundin. Här en vy från 1903, således kort efter att huset färdigställts.
Parti av Kvarngatan vid kvarteret Dalkarlen i Norrköping. Trähuset har tillhört det garveri som under 1700- och 1800-talen drevs på gården. Idag ligger Dalkarlens studenbostäder här. Kvarngatan 11 och 13 motsvarar idag Kvarngatan 9.
Lasarettsgatan i Linköping från Galgbergets höjder. Vid tiden för bildens tillkomst var gatan ännu inte dragen ned mot Sankt Larsgatan utan stannade i Sandbäcksområdet. Horisontellt i bilden löper Sandbäcksgatan och i höger bildkant pågår anläggningen av länslasarettet, invigt 1895, vilket daterar fotografiet till hösten 1893.
Gårdshus vid Kungsgatan 17 i Linköping. Envånings timmerhus med bekädnad av liggande panel. Har tidigare varit vitmålad. Vindsvåning med bred frontespis åt väster. Uppförd under 1800-talets andra hälft. Dokumentation av Östergötlands museum kort före rivning.
Vy längs Sankt Korsgatan i Linköping. Tiden är år 1900 och bebyggelsen speglar väl den enkelhet som länge var dominerande runt stadens omedelbara centrum. Närmast till vänster ses Gelbgjutaregården och till höger Bryggaregården, som oaktat sitt namn inrymt skiftande verksamheter över åren. Upplysningsvis är båda husen flyttade till friluftsmuseet Gamla Linköping.
Gårdsinteriör från Stenhusgården i Linköping. Till vänster en skymt av krogen Amerika
Vy över Järnvägsparken i Linköping. Själva stationshuset skymtar till höger i bilden. De stora byggnaden till vänster är Järnvägshotellet. Tiden är 1890-tal.
Gårdsinterriör från kvarteret Dalkaren. Envåningshuset är Kvarngatan 11 och trähuset till vänster i bild har tillhört det garveri som under 1700- och 1800-talen drevs på platsen. Idag ligger Dalkarlens studenbostäder på platsen. Kvarngatan 11 och 13 motsvarar idag Kvarngatan 9. Vy mot norr
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.