Vasavägen i Linköping med blicken vänd österut. Då som ännu tog den trädkantade paradgatans bägge körfält slut här. De var planerade att fortsätta ända till den blivande Abiskorondellen, men avsikten lämnades därhän och istället lades Vasatorget ut och Vasavägen leddes förbi med ett trafikstråk. Bebyggelsemässigt ser vi fem utmärkande hus för staden. Från vänster Miljonpalatset, i fonden Övestehuset, Linköpings Litografiska bortom Flickskolan och närmast Brandstodsbolagets kontor.
Från 299 kr
Lantlig idyll i Tannefors vid förra sekelskiftet. Länge var förstaden bebyggelsemässigt skild från Linköping. Särskilt utmed Stångåns södra sida där den blivande stadsdelen Hejdegården ännu skulle dröja. I fonden Tannefors kvarnby som vid sidan av krossverk även gav plats för bland annat Linköpings vattenverk. Sedan Kinda kanals tillkomst 1871 skär den mäktiga slusstrappan höjden. Märk väl att bilden bär spår av dubbelexponering vid sidan av andra tekniska brister.
Vid sidan av 1898 års lantbruksmöte i Linköping anordnade stadens hantverkareförening en industriutställning i och utanför läroverkets gymnastiksal. Tidningen Östgöten meddelar att utställningen omfattade "jemnt 60 nummer", såväl från länets städer som landsbygd. Bland de utställare som kan uttydas ses närmast till höger montern till möbelfirma Alb. Jacobsson & Co, med fabrik i Ladugårdsbacke. Bortom denna skymtar arbeten från Sandberg & Co, en annan av stadens stora möbeltillverkare. Mot väggen i fonden gör fotograf Didrik von Essen reklam för sina alster.
Vy från hamnkajen vid Stångs kvarn med blicken vänd söderut. I fonden Stångebro i den skepnad överfarten erhöll efter en nödvändig anpassning i samband med Kinda kanals tillkomst. Den stora byggnaden till höger i bild tillhörde vid tiden O L Anderssons ångtvätt, senare mer känd som Stångebro-tvätten. Hitom anas gaveln till stadens klapphus. På tanneforssidan till vänster låg då som länge därefter Linköpings ledande bryggeri.
Ett illustrativt perspektiv över militärens rekreationsområde Ankdammen i Linköping. Till vänster löper den vid tiden nyligen anlagda allén som fungerade som infart till regementena I 4 och I 5. Leden förband även Djurgårdsgatan med Smedsstadsvägen. I fonden skymtar logementsbyggnaden och kanslihuset till stadens tredje regemente, Svea trängkår (T 1). Bilden huvudsakliga skäl var ändå att visa på den museala miljö som skapats av hitflyttade militiebyggnader invid den rofyllda fågeldammen. Vykort postgånget 1928.
Parti av Linköping 1901, Nygatan mot öster sedd från korsningen av Klostergatan. Till höger Mamsell Dufvas gård. Längre ned på gatan skymtar Saluhallen från 1888 och bortom denna ses en snedställd gavel som förklaras av Trädgårdstorgets då vinkelställda västra sida. I bildens vänstra del ses det så kallade Trasberget, där bagare Jacob Lind senare kom att uppföra sitt affärshus. Stenhuset i fonden uppfördes 1885 i italiensk nyrenässans och är den enda byggnaden på bilden som ännu är bevarad.
Refvens grund i Norrköping 1906. Då som ännu sökte man fiskelycka i Strömmens krök mot nuvarande Saltängsbron. I övrigt har miljön förändrats i grunden, men de något till åren komna Norrköpingsbor minns ännu Tuppens fabrikskomplex i fonden. Norrköpings Bomullsväfveri var dess egentliga namn, Tuppen i själva verket ett varumärke. Kallbadhuset var i någon mån mobilt och stod vid fototillfället förtöjt vid Strömmens västra sida. Träbyggnaden vid kajkanten till höger tjänade vid tiden som stadens klapphus.
Hägnade med gärdesgårdar gav förr landskapet sin prägel. Att hålla djuren på betesmarkerna var av största betydelse. Här en vy över gärdena vid Kammarbo i Hannäs socken. I fonden tornar Bremansö, där man kan ana, de vid tiden för bilden saliga, makarna Bremans boställe. Anders Breman hade från 1829 varit kronobåtsman i Tjusts kompani och med hustrun Ulla och barn varit bosatt i Björntorpet. Omkring år 1850 hade han av ålder erhållit avsked och sannolikt uppfördes då undantaget på ön för familjen.
Del av Tanneforsgatan i Linköping med utblick mot Stora torget. Året är 1968 men en nutida betraktare känner igen sig i det mesta. Dock kommer trähuslängan till vänster att rivas kort efter fototillfället för att ge plats för ett modernt affärshus. Även Hushållningssällskapets fastighet, det lägre huset i fonden, kommer vidare att jämnas med marken för att ge yta för affärshuset Filbyter. Vy mot väster från Tanneforsgatans skärning med Klostergatan.
Ett sällan sett panorama mot Linköping. Vy mot norr från fotografens bostad utmed Djurgårdsgatan. Året är 1903 och ännu kallar man den ringlande leden Djurgårdsvägen. Närmast till höger växer arbetarstadsdelen Stolplyckan fram med enkla bostäder för att möta tidens stora inflyttningen till staden. Stadsjorden till vänster är som synes närmast obebyggd och brukas ännu på lantmannavis. I fonden själva staden med ett antal igenkännbara byggnader.
På den fria ytan mellan biografen Grand och Drottninggatan i Linköping kunde man en tid spela minigolf, som synes på fantasifulla banor. Förströelsen hade uppstått i USA på 1920-talet och kommit till Sverige 1931, då en första bana byggdes i Eskilstuna. Nu är året 1944 och det billiga nöjet är redan väl etablerat i landet. Biografen Grand i fonden uppfördes som Victoria-biografen 1917 och fick sitt nya namn i samband med en ombyggnad för ljudfilm 1933.
Almarna slår skuggor över griftegårdens mittgång i Linköping. Två flickor stannade upp inför fotografens göromål vilket bidrar till bildens stillhet. Griftegården anlades i början av 1800-talet för att möta stadens ökade befolkning. Vid tiden fanns även sedan länge ett växande motstånd mot begravningar vid den centralt liggande domkyrkan. Tiden för bilden var omkring förra sekelskiftet och redan då hade man nödgats vidga griftegården mot norr. Alla helgons kapell som skymtar i fonden placerades centralt i den då nya Norra griftegården.
Långsele station på stambanan genom Norrland 1893. Bortåt i bild är i riktning mot Sollefteå respektive Boden. Stationshuset syns till vänster i bild och i högra fonden syns vattentornet. De tre ångloken är från vänster Kc 302 "Ambjörn" tillverkat av Nohab, Nydqvist & Holm 1881, Omlittererat 1882 till SJ Kc1 302 och från 1904 till littera SJ Kc5 302, okänt Fb-lok samt SJ Kc4 367, tillverkat av Motala 1888, omlittererat 1891 till SJ Kc5 367.
Karnevalståg. En situationsbild från ett karnevalståg, förmodligen från början av 1910-talet med Rantens stationshus på flaket. Inskriptionen är Falköping - Ranten. Observera krutflaggan. I vagnen: Lokeldare Nils Ström. Till höger lokmästare S.R.E. Alexandersson, Ranten. Närmast till vänster Nordins smedja, där "Ballerstenen" hade sin plats, innan den flyttades till Stadsparken. I fonden Väderkvarnen innan den miste sina vingar och sedermera drevs med elektrisk kraft. Till höger om kvarnen Samskolan.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Använding av fotografisk fond vid inspelningen av "Intermezzo" med Ingrid Bergman och Gösta Ekman. -Lägg över bildens sidokanter, så att kanterna på fonden döljes. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Andra omarbetade upplagan. Natur och Kultur. Stockholm. 1948. s. 1332.
Wesslands bruk omkring år 1909. Smedjan låg till vänster om bron. Kvarnen i sitt ursprungliga skick, taket möjligen ombyggt på 1890-talet. Masugnen låg på bortre sidan om bron till >> höger, där på bilden en kaj byggts. Platsen igenfylld och delvis bebyggd med logen, som uppfördes omkring år 1904.Det vita huset i fonden är ett gammalt kolhus av slagg i lerbruk, sedan 1870-talet inrett till häststall, vartill det alltjämt användes. Byggnaden längst till höger är en fd rostugn.
Bilden visar en grupp rekryter som gåtränar på led. Längst fram går de fyra stycken i bredd och samtliga går i takt. Ledet är placerat till höger i bild och sträcker sig från mellangrund till bakgrund. Leder gåträningne gör fyra befäl. Två av dessa finns i mellangrunden och går i bredd jämsides med rekryterna. Ytterligare två ses i bakgrunden. Fonden i bilden utgörs av en kasernbyggnad, här Kasern Jarramas.
Fotot visar en militär ceremoni på kaserngården i Karlskrona. Centralt i bilden marcherar en fänrik tillika fanbärare med en tretungad örlogsflagga. Han bär mässdräkt komplett med skärmmössa, handskar och också en sabel på vänstra höften. Han håller huvudet högt och hans ansikte ses ur trekvartsprofil. En bit bakom honom står yngre män med gevär i händerna, samt två högre befäl varav den ena gör honnör. Bakom dessa står sedan ytterligare yngre män givakt längsmed den kasernbyggnad som utgör fonden.
På fotografiet visas en parad. Många unga rekryter marscherar genom Amiralitetsparken i sällskap av befäl; de som syns här är fem till antalet. Fyra av dessa går jämsides med tåget av rekryter och den femte går först, till höger i bildens förgrund. Alla på bilden är klädda i sina respektive uniformer. På bilden syns också civil befolkning; till vänster en person på cykel och i bakgrunden finns också två barn som går längsmed paradtåget. Fonden utgörs av växtlighet och parkmiljö.
Bilden visar unga män i sjömanskläder som som småspringer med diverse utrustning för segling. Vissa springer i par och andra ensamma. De i par hjälps åt att bära master till segelbåtar och är placerade i förgrunden till vänster och centralt i mellangrunden. I förgrunden till höger i bild finns en man som bär livräddningsvästar. I bakgrunden ses fler utföra samma sysslor. Fonden i bilden utgörs av bastion Aurora.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.