Som det första huset utmed Vasavägen stod det så kallade Miljonpalatset klart 1898. Här en vy från Järnvägsparken. Namnet lär härröra ur folkdjupet som förundrat uppskattat åtgången av tegelstenar eller möjligtvis antagit byggkostnaden. Byggnaden uppfördes av den i Linköping så produktive byggmästaren Johan August Johansson ("Veranda-Johansson"), som hade att följa ritningar av den lika företagsamma arkitekten Janne Lundin.
Från 299 kr
Parti av Verksgatan i Åtvidaberg.
Norra flygeln till Svensksund på Vikbolandet. Vid fototillfället 1977, likt huvudbyggnaden, i starkt förfall.
Gårdsinteriör från Hunnebergsgatan 5 i Linköping. Året är 1929. Vy från norr.
Interiör från makarna Brändströms våning på adressen Drottninggatan 38 i Linköping. Familjen hade inflyttat till Linköping 1896 med anledning av Edvard Brändströms utnämning till överstelöjtnant vid Första livgrenadjärregementet. Två år därefter utsågs han till regementets överste. Familjen bodde kvar i Linköping till 1906.
Gårdshus till Hunnebergsgatan 3 i Linköping. Vy mot husets baksida. Dokumenterat av Östergötlands museum 1971 kort före rivning.
På adressen Nygatan 60 i Linköping låg denna panelade stuga. Området kom senare att helt omdanas när Drottningatans västra ände gavs ny sträckning för att nå Storgatan. Byggnaden på bilden flyttades i sammanhanget till friluftsmuseet Gamla Linköping.
Inspektors- eller rättarebostad till Svensksunds gård på Vikbolandet. Ursprungligen uppförd omkring 1800, i senare tid tillbyggd och reveterad. Här dokumenterad av Östergötlands museum 1977.
Rundelsgatan 1 (villa Wauxhall) i Linköping, en rest av de få ursprungliga hus som ännu består i stadsdelen Hejdegårdens östra del. Uppfört 1913. Foto 1952.
Som den sista rest av området Åbylunds äldre bebyggelse, låg en grupp hus utefter den vidare igenlagda Åbylundsgränd. Närmast till höger stråkets husnummer 5-9 med blicken vänd mot Grenadjärsgatan och dess möte med Tornhagsvägen. Foto hösten 1967, kort före slutgiltig sanering.
Tornby gård har en komplicerad historia. I äldre tid räknade byn fyra hemman och likt de flesta gårdssamlingar i landet hade de sina ägor blandade om varandra. 1700- och 1800-talens jordbruksskiften kom emellertid att skapa mer sammanhållna ägor. Bilden visar huvudbyggnaden i Norrgården, som vid tiden för bilden står under renovering och kom att bevaras på platsen trots exeptionell exploatering av gårdarnas forna jordbruksmark. Här dokumenterad av Östergötlands museum 1975.
Mangårdsbyggnaden till Bjälnäs kronogård, Malexander sn. Uppförd omkring 1750. Från 1928 ägd och brukad av makarna Johan och Märta Carlsson.
Mangårdsbyggnaden på Hållingtorp i Kristberg uppfördes 1839 av byggmästaren Abraham Bengtsson Nyström (1789-1849). Gården följde sedan den välrenommerade byggmästarsläkten i omkring 100 år. Här dokumenterad av Östergötlands museum 1978.
Ryssnäs invid sjön Glans norra strand en sommardag vid förra sekelskiftet. Ännu vajar unionsflaggan i vinden, men den kommer som bekant att halas inom en snar tid. Motivet pryder ett brevkort, ett exempel på tidens verkligt lokala återgivningar. Hälsningen gick till fröken Albertina Svalin i Norrköping, som denna vår fyllde 34 år.
Nya Tanneforsvägens östra ände 1949. Gatans nummer 77 och 75, vars gavel skymtar i bakgrunden, revs sannolikt kort efter Östergötlands museums dokumentation.
Gårdshus till Repslagaregatan 28 i Linköping. Likt gatuhuset tillkommet i början av 1900-talet och med tydliga drag av den då rådande stilen jugend. Foto 1967 kort före rivning.
Det så kallade Gröna huset -ibland kallat gult- uppfördes ett fåtal år in på förra seklet. Byggherre var virkeshandlare Gustaf Nilsson, som även kom att flytta in i det färdiga huset med sin familj. Som varande virkeshandlare får vi förmoda att tillgång på trävaror inte fattades. Huset blev också det pampigaste i den framväxande stadsdelen Stolplyckan.
Bostadshus utmed Nya Tanneforsvägen i Linköping som vid tiden för bilden kommit i vägen för stadens utveckling. Inklämd vid stadsdelens stationsområde och invid det expanderande SAAB kom huset vidare att rivas. Östergötlands museum dokumenterade det dessförinnan. Foto 1949.
Läkarebostaden i Kisa på ett brevkort från tidigt 1900-tal. Vid tiden disponerades bostaden av lasarettsläkaren Johan Gustaf Bexelius tillsammans med hustrun Anna Frölich.
Ett exempel på borglighetens gängse önskemål att i äldre tider låta dokumentera sina stadsvåningar. Här en mindre skrytsam interiör från kapten och lektor Samuel Lidmans arbetsrum i Linköping. Bilden är odaterad och för Lidmans del finns ett flertal adresser att välja bland. Troligtvis rör det sig i detta fall om någon av hans två bostadsadresser han innehade från sin återinflytt till Linköping 1895 fram till sin död 1897, Apotekaregatan 8 följt av Drottninggatan 33.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.